Landshövdingar i Uppsala län

Landshövding i Uppsala län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Uppsalas länsvapen
(c) Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0
Nuvarande
Stefan Attefall
sedan 20 april 2023
TitelLandshövding
ResidensUppsala slott
SäteUppsala
Utses avRegeringen
UnderställdRegeringen
Inrättat1600
WebbplatsLänsstyrelsen i Uppsala län.

Detta är en lista över landshövdingar i Uppsala län. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen i Uppsala län. Landshövdingen blir under sin ämbetstid även ståthållare på Uppsala slott och ingår därmed i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet.[1]

Uppsala län ingick mellan 1634 och 1641 i Upplands landshövdingedöme. Mellan 1641 och 1654 var Stockholms och Uppsala län uppdelade på två landshövdingedömen för att sedan återförenas till ett Upplands hövdingedöme. 1714 gjordes en ny, slutgiltig indelning i två län.

Lista över landshövdingar och ståthållare i Uppsala län

Ståthållare på Uppsala slott och över dess län

  1. 1600–1618: Christoffer Wernstedt

Ståthållare över Stockholms och Uppsala län 1618–1640

  1. 1618–1624: Gabriel Gustafsson Oxenstierna
  2. 1624–1630: Claës Horn
  3. 1630–1634: Johan Pontusson De la Gardie
  4. 1634–1640: Lars Eriksson Sparre av Rossvik

Ståthållare eller landshövdingar över Uppsala län 1640–1649

  1. 1640–1646: Göran Göransson Gyllenstierna d.ä.
  2. 1646–1649: Bengt Skytte

Landshövding över Uppland 1649–1652

  1. 1649–1652: Svante Larsson Sparre

Landshövding över Uppsala län 1652–1654

  1. 1652–1654: Svante Svantesson Banér

Landshövdingar i Uppland 1654–1714

  1. 1654–1654: Lars Claesson Fleming
  2. 1654–1656: Gustaf Persson Banér
  3. 1656–1660: Svante Svantesson Banér
  4. 1660–1664: Claes Rålamb (riksråd)
  5. 1664–1666: Göran Gyllenstierna av Lundholm d.y.
  6. 1666–1679: Axel Axelsson Lillie
  7. 1679–1681: Gustaf Lilliecrona
  8. 1681–1682: Claes Fleming
  9. 1681–1685: Fabian Wrede
  10. 1685–1689: Olof Arvidsson Thegner
  11. 1689–1695: Jakob Gyllenborg
  12. 1695–1714: Johan Hoghusen

Landshövdingar i Uppsala län efter 1714

  1. 1714–1719: Pehr Lennartsson Ribbing
  2. 1719–1728: Fredrik Magnus Cronberg
  3. 1729–1743: Johan Brauner
  4. 1743–1757: Carl von Groth
  5. 1757–1762: Johan Georg Lillienberg
  6. 1762–1773: Johan Funck
  7. 1773–1782: Thure Gustaf Rudbeck
  8. 1782–1783: Olof von Nackreij
  9. 1783–1783: Fredrik Ulrik von Friesendorff (tillförordnad landshövding)
  10. 1783–1784: Jakob von Engeström (vice landshövding)
  11. 1784–1784: Claes Julius Ekeblad
  12. 1784–1784: Claes Erik Silfverhielm
  13. 1784–1786: Carl Claes Mörner
  14. 1786–1787: Elis Schröderheim
  15. 1788: Adolf Fredrik Munck (tillträdde aldrig tjänsten)
  16. 1788–1792: Ulrik Gottlieb Ehrenbill
  17. 1792–1794: Elis Schröderheim
  18. 1794–1812: Erik af Wetterstedt
  19. 1812–1830: Berndt Wilhelm Fock
  20. 1830–1862: Robert Fredrik von Kraemer
  21. 1862–1893: Adolf Ludvig Hamilton
  22. 1893–1895: Ludvig Douglas
  23. 1895–1907: Per Johan Bråkenhielm
  24. 1907–1930: Hjalmar Hammarskjöld
  25. 1914–1917: Knut Archibald Hamilton (tillförordnad landshövding under Hammarskjölds ämbetstid som statsminister)
  26. 1931–1943: Sigfrid Linnér
  27. 1943–1952: Hilding Kjellman
  28. 1952–1957: Georg Andrén
  29. 1957–1959: Elis Håstad
  30. 1959–1967: Olov Rylander
  31. 1967–1980: Ragnar Edenman
  32. 1980–1986: Ingemar Mundebo
  33. 1986–1992: Hans Alsén
  34. 1992–1997: Jan-Erik Wikström
  35. 1997–2002: Ann-Cathrine Haglund
  36. 2002: (Ulf Henricsson) (tillförordnad landshövding, 1 augusti–31 december 2002)
  37. 1 januari 2003–2009: Anders Björck[2]
  38. 2009–2010: Leif Byman (tillförordnad landshövding, 1 oktober 2009–12 april 2010)
  39. 12 april 2010–31 augusti 2016: Peter Egardt[3]
  40. 1 november 2016–28 februari 2023: Göran Enander[4][5]
  41. 1 mars 2023–20 april 2023: Cecilia Magnusson (tillförordnad landshövding)[5]
  42. 20 april 2023– : Stefan Attefall[6]

Källor

  1. ^ Hovkalendern 2020, sid 15
  2. ^ ”Presskonferenser med den nya landshövdingen i Uppsala län – Anders Björck”. Regeringskansliet. 25 oktober 2002. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. http://archive.is/2013.04.18-112707/http://www.regeringen.se/sb/d/1211/nocache/true/a/7129/dictionary/true. Läst 16 maj 2012. 
  3. ^ ”Peter Egardt ny landshövding i Uppsala län”. Regeringskansliet. 17 december 2009. Arkiverad från originalet den 16 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120616001227/http://www.regeringen.se/sb/d/11392/a/137200. Läst 16 maj 2012. 
  4. ^ Regeringskansliet (13 oktober 2013). ”Göran Enander blir ny landshövding i Uppsala län”. Pressmeddelande. Läst 13 oktober 2016.
  5. ^ [a b] ”Attefall blir landshövding i Uppsala – tillträder i april”. Altinget.se. 2 mars 2023. https://www.altinget.se/nyttomnamn/attefall-blir-landshovding-i-uppsala-tilltrader-i-april. Läst 2 mars 2023. 
  6. ^ ”Stefan Attefall ny landshövding i Uppsala län”. Regeringen och Regeringskansliet. 2 mars 2023. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/stefan-attefall-ny-landshovding-i-uppsala-lan/. Läst 28 april 2023. 

Externa länkar

Sveriges landshövdingar
Nuvarande län
Historiska län
Sveriges län

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”