Landshövdingar i Malmöhus län

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Landshövding i Malmöhus län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Malmöhus länsvapen
SäteMalmö
UnderställdSveriges regering
Inrättat1719 (1661)
Avvecklat1996
EfterträdareLandshövdingen i Skåne län
StällföreträdareLänsöverdirektören

Lista över landshövdingar i Malmöhus län.

Länsmän i Malmöhus län, under den danska perioden (1526–1658)

  • 1526–1532 Albert Jepsen Ravensberg
  • 1532–1535 Mogens Gyldenstjerne
  • 1537–1542 Jørgen Urne
  • 1542–1544 Ejler Hardenberg
  • 1544–1549 Jesper Fris
  • 1549–1554 Mogens Gyldenstjerne
  • 1554–1565 Ejler Hardenberg
  • 1565–1580 Bjørn Kås
  • 1580 Axel Viffert
  • 1580–1591 Korfits Viffert
  • 1591–1595 Hak Ulfstand
  • 1595–1597 Preben Gyldenstjerne
  • 1597–1602 Kristian Barnekow till Birkholm
  • 1602–1628 Sivert Grubbe till Hofdal
  • 1628–1632 Prins Kristian, senare Kristian V av Danmark. (Sköttes i hans frånvaro av Siverd Urne till Rårup)
  • 1632–1651 Tage Tot Ottesen till Eriksholm
  • 1651–1657 Otte Tot till Næs
  • 1657–1658 Axel Urup till Beltebjerg

Styresmän under den svenska perioden (1658–1996)

länet ingick under perioden 1658-1669 och 1676-1719 i Skånska generalguvernementet

Länshövdingar (styresmän) (1658-1669)

Landshövdingar i Malmöhus län (1669–1996)

Från och med 1997, se landshövdingar i Skåne län.

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad] ”Malmöhus län: Landshövdingar”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/figur/tabell/malm%C3%B6hus-l%C3%A4n-landsh%C3%B6vdingar. Läst 30 januari 2023. 
  2. ^ [a b] Malmöhus län – Landshövdingar i Vem var det? (1944)
Sveriges landshövdingar
Nuvarande län
Historiska län
Sveriges län

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”