Landshövdingar i Jämtlands län

Landshövding i Jämtlands län
Jämtlands länsstyrelses vapen
(c) Sandra Wiaderny/Näringsdepartementet, CC BY 2.0
Nuvarande
Marita Ljung
sedan 1 april 2021
TitelLandshövding
ResidensResidenset i Östersund
SäteÖstersund
UnderställdSveriges regering
Inrättat1810 (1645)
StällföreträdareLänsrådet Susanna Löfgren
WebbplatsLänsstyrelsen i Jämtlands län.

Landshövdingen i Jämtlands län är chef för Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Landskapen Jämtland och Härjedalen har tidigare tillhört flera andra län och haft flera olika landshövdingar sedan landskapen blev svenska i samband med freden i Brömsebro år 1645.

Lista över landshövdingar

Jämtlands och Härjedalens landshövdingar innan Jämtlands län

Landshövdingar i Härnösands län 1645-1654 (Jämtland)

Efter freden i Brömsebro (då Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige) blev Jämtland en del av Härnösands län.

Landshövdingar i Hudiksvalls län 1645-1658 (Härjedalen)

Efter freden i Brömsebro blev Härjedalen en del av Hudiksvalls län.

Landshövdingar i Västernorrlands län 1654-1658 (Jämtland och Härjedalen)

Hudiksvalls och Härnösands län slogs 1656 samman till Västernorrlands län.

Guvernör i Trondheims län 1658-1660 (Jämtland och Härjedalen)

I samband med att Tröndelag erövrades återgick landskapen Jämtland och Härjedalen till att vara en del av Trondheims län, något man även hade varit under tiden man tillhörde Norge.

  • 1658-1660 Claes Nilsson Stiernsköld

Landshövdingar i Västernorrlands län 1660-1762 (Jämtland och Härjedalen)

I samband med att Tröndelag återerövrades av Danmark-Norge blev Jämtland och Härjedalen en del av Västernorrlands län.

Landshövdingar i Västernorrlands län 1762-1810 (Jämtland)

År 1762 bröts Gävleborgs län (med Härjedalen) ut ur Västernorrlands län, som Jämtland fortsatte att vara en del av.

Landshövdingar i Gävleborgs län 1762-1810 (Härjedalen)

År 1762 bröts Gävleborgs län med Härjedalen ut ur Västernorrlands län (med Jämtland).

Landshövdingar i Jämtlands län sedan 1810

År 1810 bildade Jämtland och Härjedalen ett eget län och landskapen fick för första gången en landshövding från landskapen, nämligen jämten Anders Wasell.

Källor

Externa länkar

Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Marita Ljung (cropped).jpg
(c) Sandra Wiaderny/Näringsdepartementet, CC BY 2.0
Marita Ljung, statssekreterare hos Annie Lööf