Landshövdingar i Hallands län

Landshövding i Hallands län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Hallands länsvapen
Nuvarande
Anders Thornberg
sedan 1 december 2023
TitelLandshövding
ResidensHalmstads slott
SäteHalmstad
UnderställdSveriges regering
Förste innehavare1658 (1646)
StällföreträdareLänsrådet Jörgen Peters
WebbplatsLänsstyrelsen i Halland.

Landshövdingen i Hallands län är chef för Länsstyrelsen i Hallands län. Landshövdingen blir under sin ämbetstid även ståthållareHalmstads slott och ingår därmed i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet.[1]

Den förste landshövdingen i Hallands län utsågs 1658, dessförinnan utövades regeringens regionala styre av guvernörer. Länsstyrelsen i Hallands län kom dock inte att bildas förrän 1719.[2]

För hertigar av Halland och medeltida läntagare, se lista över grevar, hertigar och länsmän av Halland.

  1. 1646–1651: Caspar Otto Sperling
  2. 1651–1653: Nils Kagg, efter hans död skötte Bengt Lilliehöök och Erik Brandt guvernörssysslorna, fram till dess att Bengt Horn tillträdde
  3. 1654–1655: Bengt Horn
  4. 1655–1666: Axel Lillie
  5. 1656–1658: Erik Stenbock

Landshövdingar[4]

  1. 1658–1665: Bengt Lilliehöök
  2. 1665–1666: Johan Hård af Segerstad
  3. 1666: Augustin Leijonsköld, tillträdde ej
  4. 1666–1676: Johan Hård af Segerstad
  5. 1676–1678: Göran Sperling
  6. 1678–1684: Sven Andersson Ranck
  7. 1684–1694: Gustaf Tungel
  8. 1698–1705: Hans von Dellingshausen
  9. 1705–1710: Reinhold Johan von Fersen
  10. 1710–1728: Axel von Faltzburg
  11. 1728–1737: Wilhelm Bennet
  12. 1737–1745: Claes Rålamb
  13. 1745–1750: Carl Mårten Fleetwood
  14. 1750: Nils Bonde, byte med Carl Mårten Fleetwood
  15. 1750–1761: Hans Hummelhielm
  16. 1761–1771: Arvid Silfverschiöld
  17. 1771–1776: Olof von Nackreij
  18. 1776–1781: Salomon von Otter
  19. 1781–1793: Georg Gustaf Wrangel
  20. 1793–1810: Axel Eric Gyllenstierna
  21. 1810–1812: Gustaf Wilhelm Conradi
  22. 1812–1818: Josua Sylvander
  23. 1818–1823: Lars Arnell
  24. 1824–1844: Claes Virgin
  25. 1844–1860: Adolf Patrik Lewenhaupt
  26. 1860–1870: Oscar Alströmer
  27. 1870: Wilhelm Leijonancker
  28. 1870–1876: Oscar Alströmer
  29. 1876–1883: Wilhelm Leijonancker
  30. 1883–1902: Carl Nordenfalk
  31. 1902–1916: Axel Asker
  32. 1916–1920: Carl Fredrik Hederstierna
  33. 1920–1935: Axel Mörner
  34. 1935–1943: Hilding Kjellman
  35. 1943–1959: Reimer Johansson
  36. 1959–1971: Ingvar Lindell
  37. 1972–1978: Yngve Holmberg
  38. 1978–1979: Carl Persson
  39. 1979–1986: Johannes Antonsson
  40. 1986–1997: Björn Molin
  41. 1997–2004: Karin Starrin
  42. 2005–2014: Lars-Erik Lövdén
  43. 2014–2020: Lena Sommestad
  44. 2020–2023 : Brittis Benzler[5]
  45. 2023– : Anders Thornberg[6]

Referenser

Noter

  1. ^ Hovkalendern 2020, sid 15
  2. ^ Länsstyrelsen Halland: Lite om Hallands historia Arkiverad 3 april 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Larsson, Sven (2004). När hallänningarna blev svenskar : ett dramatiskt nationalitetsbyte 1645-1720. Halmstad: Länsmuseet Halmstad. ISBN 91-88806-42-1 
  4. ^ Länsstyrelsen Halland: Halländska landshövdingar
  5. ^ ”Brittis Benzler blir ny landshövding i Halland”. Länsstyrelsen Hallands län. 15 maj 2020. https://www.lansstyrelsen.se/halland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter----halland/2020-05-15-brittis-benzler-blir-ny-landshovding-i-halland.html. Läst 21 februari 2024. 
  6. ^ ”Anders Thornberg ny landshövding i Hallands län”. Länsstyrelsen Hallands län. 17 november 2023. https://www.lansstyrelsen.se/halland/om-oss/nyheter-och-press/nyheter----halland/2023-11-17-anders-thornberg-ny-landshovding-i-hallands-lan.html. Läst 21 februari 2024. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Anders Thornberg - Chef för SÄPO under Almedalsveckan 2015 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Joakim Berndes, Licens: CC BY-SA 4.0
Anders Thornberg är generaldirektör och chef för Säkerhetspolisen (SÄPO) sedan den 5 juli 2012. Detta är efter en intervju med KRIS tidningen "Vägen UT" under Almedalsveckan 2015.