Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län

Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län
Göteborgs och Bohus länsvapen
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
ResidensResidenset
SäteGöteborg
Utses avKungl. Maj:t (1683-1974)
Regeringen (1975-1997)
UnderställdKungl. Maj:t (1683-1974)
Regeringen (1975-1997)
Förste innehavareNils Posse
Inrättat1719
Siste innehavareGöran Bengtsson
Avvecklat1997
EfterträdareLandshövdingen i Västra Götalands län

Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län var chef för Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (innan 1918 benämnt som (Kunglig Majestäts befallningshavande) och fungerade som Kungl. Maj:ts (efter 1975 regeringens) representant för den statliga länsförvaltningen.

Lista

Landshövdingar i Bohus län

länet ingick under perioden 1680-1693 i Skånska generalguvernementet

Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län

NamnTillträdeAvgångNot
Erik Carlsson Sjöblad17001711
Carl Gustaf Mörner17121716guvernör
Carl Gustaf Mörner17161719generalguvernör över Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Bohuslän och Halland
Nils Posse17191723
Axel Gyllenkrok17231730
Bengt Johansson Ribbing17301741
Lorentz Kristoffer Stobée17411749
Johan von Kaulbars17491762
Didrik Henrik Taube17631772
Anders Rudolf du Rietz17721790
Johan Beck-Friis17901796
Samuel af Forselles17961800
Johan Fredrik Carpelan18001808
Axel von Rosen18091834
Gillis Edenhjelm18351843
Carl Gustaf Löwenhielm18431847
Olof Fåhræus18471864
Albert Ehrensvärd d.ä.18641885[1]
Gustaf Snoilsky18851897[1]
Gustaf Lagerbring18971917[1]
Oscar von Sydow19171934[1]
Malte Jacobsson19341950[1]
Per Nyström19501971
Erik Huss19711978
Carl Persson19791980
Åke Norling19801989
Kjell A. Mattsson19891995
Göran Bengtsson19961997

Från och med 1998, se Landshövdingar i Västra Götalands län.

Se även

Källor

Vidare läsning

  • Öhnander, Bengt A. (1989). Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592788. ISBN 9170290245 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.