Landshövdingar i Örebro län

Landshövding i Örebro län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Örebros länsvapen
Nuvarande
Lena Rådström Baastad
sedan 1 mars 2023
ResidensÖrebro slott
SäteÖrebro
UnderställdSveriges regering
Förste innehavareGustav Eriksson Leijonhufvud
Inrättat1634
StällföreträdareLänsrådet Anna Olofsson
WebbplatsLänsstyrelsen i Örebro län.

Landshövdingen i Örebro län är chef för Länsstyrelsen i Örebro län. Landshövdingen blir under sin ämbetstid även ståthållareÖrebro slott och ingår därmed i de Icke tjänstgörande hovstaterna vid Kungliga hovet.[1]

Landshövdingar

se även Örebro slottslän för tiden innan 1634

Landshövding i Närkes och Värmlands län (1634–1639)

1. 1634–1639: Gustav Eriksson Leijonhufvud

Landshövdingar i Örebro län 1639–1654

1. 1639–1648: Gustav Eriksson Leijonhufvud
2. 1648–1653: Christer Bonde
3. 1653–1654: Gustaf Soop

Landshövdingar i Närkes och Värmlands län (1654–1779)

3. 1654–1658: Gustaf Soop
4. 1658–1676: Abraham Gustavsson Leijonhufvud
5. 1676–1677: Jakob Fleming
6. 1677–1680: Mårten Reutercrantz
7. 1680–1681: Claes Fleming
8. 1681–1685: Gustaf Lilliecrona
9. 1685–1693: Didrik Wrangel af Adinal
10. 1693–1706: Fromhold Fägerskiöld
11. 1707–1714: Salomon Cronhielm af Hakunge
12. 1714–1719: Claes Ekeblad d.ä.
13. 1719–1729: Konrad Ribbing
14. 1729–1739: Eric Wrangel
15. 1739–1756: Nils Reuterholm
16. 1756–1766: Adolf Mörner
17. 1766–1779: Johan Abraham Hamilton

Landshövdingar i Örebro län (1779–idag)

17. 1779–1780: Johan Abraham Hamilton
18. 1780–1796: Evert August Franc
19. 1796–1801: Carl Didrik Hamilton
20. 1801–1816: Salomon Löfvenskiöld
21. 1817–1834: Nils Gyldenstolpe
22. 1835–1856: Erik Johan Bergenschöld
23. 1856–1876: Carl Åkerhielm
24. 1876–1893: Axel Bergström
25. 1893–1904: Axel Svedelius
26. 1904–1911: Theodor Nordström
27. 1911–1925: Karl Johan Bergström
28. 1925–1928: Henning Elmquist
29. 1928–1947: Bror Hasselrot
30. 1947–1960: K.J. Olsson
31. 1961–1971: Valter Åman
32. 1971–1980: Harald Aronsson
33. 1980–1989: Elvy Olsson
34. 1989–1994: Sigvard Marjasin
35. 1995–2004: Gerd Engman
36. 2004–2008: Sören Gunnarsson
37. 2008–2015: Rose-Marie Frebran[2]
38. 2015–2022 Maria Larsson
39. 2023– Lena Rådström Baastad[3]

T.f. och vice landshövdingar

Härnedan förtecknas personer som varit förordnade som landshövdingar under längre eller kortare tid. Listan är inte komplett.

  • Henrik von Falkenberg af Bålby, vice landshövding under aug–sept 1676
  • Gustaf Funck, vice landshövding några månader under 1718
  • Esbjörn Christian Reuterholm, vice landshövding 1751–1752
  • Jakob Ludvig von Schantz, vice / biträdande landshövding 17721773 och juli 1788
  • Adolf Tandefelt, vice landshövding 1799–1800
  • Nils Gyldenstolpe, vice landshövding 1816–1817
  • Nils von Snoilsky, vice landshövding 1831–1833
  • Axel Reinhold von Sydow, vice landshövding 1833–1834
  • Wilhelm Albrecht Dorchimont, vice landshövding 1834–1836
  • Ove Sundelius, okt–nov 1980
  • Lars Östring, nov 1994 – jan 1995 samt jan–april 2004
  • Anna Olofsson, jan 2023 – feb 2023[3]

Se även

  • Landshövding i Sverige

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Lena Rådström Baastad (29010211076) (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Socialdemokraterna, Licens: CC BY-SA 2.0
Lena Rådström Baastad Foto: Björn Nordqvist