Landshövdingar i Älvsborgs län

Landshövdingen i Älvsborgs län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Älvsborgs länsvapen
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
ResidensLänsresidenset
SäteVänersborg
Utses avKungl. Maj:t (1683-1974)
Regeringen (1975-1997)
UnderställdKungl. Maj:t (1683-1974)
Regeringen (1975-1997)
Förste innehavareJohan Henriksson Reuter
Inrättat1634
Siste innehavareBengt K.Å. Johansson
Avvecklat1997
EfterträdareLandshövdingen i Västra Götalands län

Landshövdingen i Älvsborgs län var chef för Länsstyrelsen i Älvsborgs län (innan 1918 benämnt som Kunglig Majestäts befallningshavande) och fungerade som Kungl. Maj:ts (efter 1975 regeringens) representant för den statliga länsförvaltningen.

Landshövdingen hade ingen direkt koppling till Älvsborgs läns landsting, som var det landsting vars gränser sammanföll med länets.

Lista över landshövdingarna i Älvsborgs län

Länsresidenset i Vänersborg.

Årtal inom parentes anger ämbetsmannens levnadsår.

  1. 1634–1644: Johan Henriksson Reuter
  2. 1644–1648: Nils Assersson Mannersköld (1577–1655)
  3. 1648–1663: Per Ribbing (1606–1664)
  4. 1663–1674: Per Larsson Sparre (1628–1692)
  5. 1674–1676: Henrik Falkenberg (1634–1691)
  6. 1676–1679: Hans Georg Mörner (1623–1685)
  7. 1679–1690: Henrik von Vicken (1624–1690)
  8. 1690–1693: Lars Eldstierna (1623–1701)
  9. 1693–1708: David Makeléer (död 1708)
  10. 1708–1710: Axel von Faltzburg (1645–1728)
  11. 1710–1716: Anders Sparrfelt (1645–1730)
  12. 1716–1725: Gustaf Fock (död 1725)
  13. 1725–1733: Olof Gyllenborg (1676–1737)
  14. 1733–1739: Johan Palmfelt (1675–1739)
  15. 1740–1749: Axel Erik Roos (1684–1765)
  16. 1749–1751: Carl C:son Broman (1703–1784)
  17. 1751–1756: Adolf Mörner (1705–1766)
  18. 1756–1763: Johan Råfelt (1712-1763)
  19. 1763–1769: Mauritz Posse (1712–1787)
  20. 1769–1775: Sven Cederström (1710-1781)
  21. 1775–1785: Mikael von Törne (1726–1796)
  22. 1785–1809: Johan Fredrik Lilliehorn (1745–1811)
  23. 1810–1810: Johan Adam Hierta (1749–1816)
  24. 1810–1815: Lars Hierta (1762–1835)
  25. 1816–1817: Per Adolf Ekorn (1758–1819)
  26. 1817–1825: Carl Georg Flach (1778–1846)
  27. 1825–1850: Paul Sandelhielm (1776–1850)
  28. 1851–1858: Bengt Carl Bergman (1805-1878)
  29. 1858–1886: Eric Sparre[1] (1816–1886)
  30. 1886–1905: Wilhelm Lothigius[1] (1836–1913)
  31. 1905–1922: Karl Husberg[1] (1854–1928)
  32. 1922–1941: Axel von Sneidern[1] (1875–1950)
  33. 1941–1949: Vilhelm Lundvik[1] (1883–1969)
  34. 1949–1954: Arvid Richert (1887–1981)
  35. 1955–1970: Mats Lemne (1919–1997)
  36. 1970–1978: Gunnar von Sydow (1911–1990)
  37. 1978–1991: Göte Fridh (1926–1996)
  38. 1991–1997: Bengt K.Å. Johansson (1937–2021)

Från och med 1998, se landshövdingar i Västra Götalands län.

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e] IX. ÖVERSTATHALLARÄMBETET. LÄNSSTYRELSER. STADSFULLMÄKTIGE OCH BORGARRÅD I STOCKHOLM. STÄDERNAS STYRELSER. i Vem var det? (1944)

Externa länkar

Sveriges landshövdingar
Nuvarande län
Historiska län
Sveriges län

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
0404Vänersborgs residens.jpg
Författare/Upphovsman: L.G.foto, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).