Landshövdingar i Älvsborgs län

Landshövdingen i Älvsborgs län
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Älvsborgs länsvapen
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
ResidensLänsresidenset
SäteVänersborg
Utses avKungl. Maj:t (1683-1974)
Regeringen (1975-1997)
UnderställdKungl. Maj:t (1683-1974)
Regeringen (1975-1997)
Förste innehavareJohan Henriksson Reuter
Inrättat1634
Siste innehavareBengt K.Å. Johansson
Avvecklat1997
EfterträdareLandshövdingen i Västra Götalands län

Landshövdingen i Älvsborgs län var chef för Länsstyrelsen i Älvsborgs län (innan 1918 benämnt som Kunglig Majestäts befallningshavande) och fungerade som Kungl. Maj:ts (efter 1975 regeringens) representant för den statliga länsförvaltningen.

Landshövdingen hade ingen direkt koppling till Älvsborgs läns landsting, som var det landsting vars gränser sammanföll med länets.

Lista över landshövdingarna i Älvsborgs län

Länsresidenset i Vänersborg.

Årtal inom parentes anger ämbetsmannens levnadsår.

NamnTillträdeAvgångNot
Johan Henriksson Reuter16341644
Nils Assersson Mannersköld
(1577–1655)
16441648
Per Ribbing
(1606–1664)
16481663
Per Larsson Sparre
(1628–1692)
16631674
Henrik Falkenberg
(1634–1691)
16741676
Hans Georg Mörner
(1623–1685)
16761679
Henrik von Vicken
(1624–1690)
16791690
Lars Eldstierna
(1623–1701)
16901693
David Makeléer
(död 1708)
16931708
Axel von Faltzburg
(1645–1728)
17081710
Anders Sparrfelt
(1645–1730)
17101716
Gustaf Fock
(död 1725)
17161725
Olof Gyllenborg
(1676–1737)
17251733
Johan Palmfelt
(1675–1739)
17331739
Axel Erik Roos
(1684–1765)
17401749
Carl C:son Broman
(1703–1784)
17491751
Adolf Mörner
(1705–1766)
17511756
Johan Råfelt
(1712-1763)
17561763
Mauritz Posse
(1712–1787)
17631769
Sven Cederström
(1710-1781)
17691775
Mikael von Törne
(1726–1796)
17751785
Johan Fredrik Lilliehorn
(1745–1811)
17851809
Johan Adam Hierta
(1749–1816)
18101810
Lars Hierta
(1762–1835)
18101815
Per Adolf Ekorn
(1758–1819)
18161817
Carl Georg Flach
(1778–1846)
18171825
Paul Sandelhielm
(1776–1850)
18251850
Bengt Carl Bergman
(1805-1878)
18511858
Eric Sparre
(1816–1886)
18581886[1]
Wilhelm Lothigius
(1836–1913)
18861905[1]
Karl Husberg
(1854–1928)
19051922[1]
Axel von Sneidern
(1875–1950)
19221941[1]
Vilhelm Lundvik
(1883–1969)'
19411949[1]
Arvid Richert
(1887–1981)
19491954
Mats Lemne
(1919–1997)
19551970
Gunnar von Sydow
(1911–1990)
19701978[2]
Göte Fridh
(1926–1996)
19781991
Bengt K.Å. Johansson
(1937–2021)
19911997[3]

Från och med 1998, se landshövdingar i Västra Götalands län.

Se även

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
0404Vänersborgs residens.jpg
Författare/Upphovsman: L.G.foto, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).