Lahtis

Lahtis
Lahti (finska)
Kommun
Lahtis stads vapen
LandFinland Finland
LandskapPäijänne-Tavastland
Ekonomisk regionLahtis
Admin. centrumLahtis centraltätort
Area517,63 km² (2016-01-01)[1]
 - land459,43 km²
 - vatten58,2 km²
Folkmängd120 027 (2021-12-31)[2]
 - män58 042 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor61 942 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet261,25 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir.Pekka Timonen
 - Kommunfullm.
ordf.		Hannu Rahkonen (Saml)
 - Kommunstyr.
ordf.		Sirkku Hilden (SDP)
Kommunkod398
Geonames649374
Språk (2021)[3]
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:		 
91,73 %
0,42 %
0,02 %
7,84 %
Admin. data 
- Landskapsförb.Päijänne Tavastland
- RegioncentrumLahtis
- SkattebyråPäijänne Tavastland
- VälfärdsområdePäijänne-Tavastland
- FörsäkringskretsSalpausselkä
- NödcentralTavastlands
- RäddningsverkPäijänne Tavastland
Läge60°58′57″N 25°39′41″Ö / 60.98250°N 25.66139°Ö / 60.98250; 25.66139
Lahtis stads läge
Lahtis stads läge
Lahtis stads läge
Webbplats: www.lahti.fi

Lahtis (tidigare: Lachtis, finska: Lahti) är en stad i landskapet Päijänne-Tavastland i Finland. Staden har 120 027 invånare (2021),[2] vilket gör den till Finlands nionde största stad och det sjätte största stadsområdet. Totala ytan är kvadratkilometer, varav 58,2 km² vatten. Grannkommuner är Asikkala, Heinola, Hollola, Itis och Orimattila.

Lahtis språkliga status är enspråkigt finsk.[4]

Lahtis ligger vid Salpausselkä-åsen, vid södra stranden av sjön Vesijärvi (180 kvadratkilometer). Staden gränsar i norr och väster mot Hollola, i norr mot Heinola, i öst mot Itis och mot Orimattila i söder. Den nuvarande Lahtis stad bildades vid årsskiftet 2015/2016 då den sammanslogs med Nastola kommun.

Stadens heraldiska vapen visar ett tåghjul omgivet av lågor.

Lahtis utsågs till Europas miljöhuvudstad 2021.[5]

Historia

Enligt utgrävningar gjorda i Lahtisområdet var platsen bebodd redan för 9 000 år sedan, vilket gör Lahtis till en av de äldsta bebodda platserna i Finland. Namnet nämns för första gången år 1445. Lahtis var trots det en vanlig liten by i Hollola socken ända till att Riihimäki–St. Petersburgsbanan öppnades för trafik 1870, då byn blev en livlig trafikknutpunkt.

Lahtis fick köpingsrättigheter 1878 av Finlands storfurste Alexander II av Ryssland, trots att man i Lahtis ville ha fulla stadsrättigheter. Som köping hörde Lahtis till Hollola kommun. Tsar Nikolaj I av Ryssland beviljade Lahtis fulla stadsrättigheter 1 mars 1905, men på grund av oroligheter i Ryssland kom budet fram först 16 mars, vilket anses vara dagen då Lahtis grundades. Lahtis köping stadsplanerades 1878 och stadens nuvarande centrum följer ännu samma planeringsprinciper. Sedan Lahtis blev stad har områden anslutits till staden från Hollola åren 1916, 1923, 1933 och 1956. År 1956 anslöts till staden också områden från Nastola och Orimattila.

År 1918 samlades tillfångatagna rödgardister på Fellmans åkrar och flera avrättades på Hennala kasernområde. År 1978 restes ett monument i Fellmans park (finska Fellmanin puisto) över de avrättade.

Asko Avonius grundade möbelfabriken Asko i Lahtis 1918. Staden blev känd som snickarnas och möbelfabrikörernas stad, med de andra stora möbelhusen Isku och Sotka. Metallindustrin representerades av Upo som tillverkade spisar och Raute som tillverkade maskiner för träförädlingsindustrin. Också Mallasjuomas bryggeri blev känt med ölprodukter som Lahden Erikoinen och Lahden Sininen.

Lahtis växte snabbt efter andra världskriget då evakuerade från de ockuperade Karelen – främst från Viborg – flyttade i stora mängder till Lahtis. Staden fortsatte växa snabbt under flykten från landet på 1960- och 1970-talen. De nya invånarna flyttade in främst från Karelen och Savolax. Tillväxten avstannade i och med den recession som följde den första oljekrisen 1975–1976. De stora arbetsgivarna började effektivisera sin verksamhet och efterfrågan på arbetskraft drev inte längre på flyttningsrörelsen till Lahtis.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2021 fanns tre tätorter inom Lahtis stads område:[6]

NrTätortFolkmängd
1Lahtis centraltätort (del av)104 356
2Nastola kyrkoby11 638
3Heinlammi (del av)3

Politik

Mandatfördelning i Lahtis stad, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[7]

ValårFAPVFDASDPGRÖNÖVRFSPSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1964121619
121619
4776,3
196810152317
10152317
4770,8
197291712216
9172216
4770,4
19761118124518
11184518
5976,0
19801018112522
1018522
5975,9
1984818252618
8185618
5970,5
19885220223421
5203421
5964,3
1992822612416
8226416
5966,4
199672143321
72143321
5955,0
200062056517
62056517
5949,4
2004162045518
62045518
5953,0
3425
20085194133420
519433420
5955,3
3425
2012518392418
51839418
5953,0
3722
20174197254414
419754414
5955,4
2930
202131655104313
31655104313
5951,1
3425
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Vänorter

Lahtis har följande vänorter.[8]

Västerås vänortsskap med Lahtis baserar sig på att Västerås hjälpte Lahtis efter vinterkriget.[9] De andra vänorterna har ingått avtal och i de senaste avtalen ingår också en EU-dimension, samt betydelsen av handeln med Asien.

Ekonomi och infrastruktur

Största arbetsgivare

  • Lahtis stad
  • Isku-Yhtymä Oy
  • Esa-konserni
  • Hartwall Oyj Abp
  • Fazer Bagerier/Oululainen
  • Stora Enso Packaging Oy
  • Kemppi Oy
  • DNA Oy (f.d. Päijät-Hämeen Puhelin Oyj)
  • Koiviston Auto -yhtymä
  • L-Fashion Group Oy

Andra stora arbetsgivare i Lahtis är Eurokangas, Indoor Group Oy (Asko och Sotka), S-Hämeenmaa, Stalatube, Oilon, Lahden Polttimo, Suomen Hiiva, BE Group (Starckjohann), Peikko Finland, Halton, Vaahto Oy, Päijät-Hämeen Osuuspankki, UPM-Kymmene, Elofin (Elopak), Pilkington (Lahden Lasitehdas), Merivaara, Eirikuva, Koulutuskeskus Salpaus och Lahden ammattikorkeakoulu.

Kommunikationer

(c) Tiia Monto, CC BY-SA 4.0
Vesijärvi hamn
Niemi stadsdel

Lahtis ligger centralt i södra Finland ganska nära landets befolkningstyngdpunkt (Webers punkt), vilket betyder att alla finländare har i genomsnitt en kortare resa till Lahtis. Lahtis är en landsvägs- och järnvägsknutpunkt.

Lahtis direktbana blev klar 2006 vilken förkortade tågresan från Helsingfors till 48 minuter och den snabba förbindelsen beräknas öka inflyttningen till Lahtis, främst med människor som tidigare bott i huvudstadsregionen. Då direktbanan öppnades infördes även zonbiljetter i tågtrafiken till Lahtis.

Riksväg 4 har byggts till motorväg mellan Helsingfors och Lusi.

De förbättrade förbindelserna har betydligt förkortat restiden till Helsingfors-Vanda flygplats.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Lahtis stad 1910–2020[10]
ÅrFolkmängd
1910
 
5 996
1915
 
4 974
1920
 
5 212
1925
 
8 315
1930
 
10 083
1935
 
21 167
1940
 
24 757
1945
 
33 725
1950
 
43 571
1955
 
48 112
1960
 
65 210
1965
 
79 829
1970
 
88 393
1975
 
107 801
1980
 
108 631
1985
 
108 919
1990
 
108 272
1995
 
110 038
2000
 
111 656
2005
 
113 203
2010
 
116 582
2015
 
118 743
2020
 
119 984
Anm: Uppgifterna för 1975-2020 avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.
Uppgifterna före 1975 behöver en källa.

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 100 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[11][12]

SpråkTalare 2022-12-31
AntalAndel (%)
Hela befolkningen120 175100,0
Inhemska språk totalt110 15791,7
Finska109 63091,2
Svenska5060,4
Samiska210,0
Främmande språk totalt10 0188,3
Ryska3 1802,6
Arabiska1 2641,1
Estniska9080,8
Kurdiska7730,6
Engelska3990,3
Thailändska3230,3
Kinesiska3020,3
Persiska2860,2
Turkiska2570,2
Spanska1760,1
Albanska1660,1
Vietnamesiska1660,1
Tigrinska1590,1
Tyska1510,1
Ukrainska1250,1
Språk med färre än 100 men fler än 10 talare1 2231,0
Språk med färre än 10 talare1600,1
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







 Finska (91,2 %)
 Svenska (0,4 %)
 Samiska (0,0 %)
 Främmande språk (8,4 %)

Kultur

Stadens stadsorkester är Sinfonia Lahti som huserar i konserthallen Sibeliushuset vid Vesijärvis strand.

Vuorikatu
Lahtis huvudgata Aleksanterinkatu
Lahtis stadion
Lahtis hoppbackar på sommaren. Det finns ett utomhusbad vid den största backen.
Radiomasterna från år 1927 på Radiomäki
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 4.0
Lahtis hamn som numera är i fritidsbruk

Betydande byggnader

  • Lahtis hoppbackar är den synligaste delen av Lahtis idrottscentrum. Det finns tre backar med de kritiska punkterna 116, 90 och 60 meter.
  • Lahtis stadshus är en av stadens mest kända byggnader, ritad 1911 av Eliel Saarinen och blev klar 1912.
  • Lahtis teaterhus öppnades 1983.
  • På Radiomäki (Radiobacken) finns radiomaster 150 meter höga byggda 1927. Långvågssändningarna slutade 1993 och ULA-sändningarna flyttades till den 300 meter höga sändaren i Tiirismaa i Hollola 1967.
  • Ristinkirkko är en kyrka ritad av Alvar Aalto 1978 mitt emot stadshuset på torget. Man rev den gamla träkyrkan Keski-Lahden kirkko som stod på samma plats.
  • Sibeliushuset är ett kongress- och konserthus som öppnades 2000. Arkitekterna bakom byggnaden är Hannu Tikka och Kimmo Lintula.
  • Mokulla herrgård

Museer

  • Lahtis stadsmuseum.[13] Stadsmuseet är uppdelat i totalt fem olika museer: Lahtis historiska museum (tillika Päijänne-Tavastlands landskapsmuseum), Skidmuseum, Radio & TV-museum, Lahtis konstmuseum och Postermuseum.
  • St. Petersburgsbanans museum.[14] (utställning av gamla tåg)
  • Militärmedicinska museet.[15]
  • Finlands militärmusikmuseum.[16]

Musik

Följande band kommer från Lahtis.

Kända personer från Lahtis

Idrott

(c) Tiia Monto, CC BY-SA 3.0
Lahtis stadshus

Lahtis är känd som en sportstad. I Lahtis sportcentrum med Lahtis stadion och Salpausselkä-backarna ordnas stora internationella tävlingar, bland annat världsmästerskap i nordisk skidsport och de årligen återkommande Lahtisspelen (finska: Salpausselän Kisat). Lahtis storhall (finska: Lahden suurhalli) blev då den stod klar 1980 Finlands första inomhushall för fotboll med konstgräs som passade för vinterträning, och här spelas Uusi Lahti Cup.

Idrottsevenemang

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d e] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2021”. Statistikcentralen. 17 oktober 2022. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px. Läst 24 mars 2023. 
  4. ^ ”Ursprungliga författningar: Statsrådets förordning om kommunernas språkliga status åren 2023–2032 (1385/2022)”. Finlex. 29 december 2022. Arkiverad från originalet den 24 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230324124831/https://finlex.fi/sv/laki/alkup/2022/20221385. Läst 24 mars 2023. 
  5. ^ ”European Green Capital”. ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/environment/europeangreencapital/winning-cities/. Läst 24 januari 2021. 
  6. ^ ”13vt -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2021”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 april 2023. https://web.archive.org/web/20230409083509/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_13vt.px/. Läst 7 april 2023. 
  7. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 4 december 2021. 
  8. ^ Lahtis stads vänorter Arkiverad 6 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Andersson, Johan. ”Västerås Filatelistförening”. www.vasteras-ff.se. http://www.vasteras-ff.se/vff/nyhet.php?nyhet=38. Läst 2 mars 2018. 
  10. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  11. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  12. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 
  13. ^ Lahtis stadsmuseums webbplats Arkiverad 31 december 2012 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) Läst 29 december 2012.
  14. ^ [|arkivurl=https://web.archive.org/web/20130707102340/http://www.topparoikka.net/museojunalla-lahdesta-2/ |arkivdatum=2013-07-07 St. Petersburgsbanans museum] (finska) Läst 29 december 2012.
  15. ^ Militärmedicinska museet (svenska) Läst 29 december 2012.
  16. ^ Finlands militärmusikmuseum. Arkiverad 13 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (finska) Läst 29 december 2012.

Externa länkar

Kommuner i landskapet Päijänne-Tavastland
Päijänne-Tavastlands vapen
Före detta kommuner i landskapet Päijänne-Tavastland
Landskap i Finland · Finlands län · Finland

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Circle frame.svg
A transparent circle on a light-colored background (hex color code #F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Map-icon.svg
Författare/Upphovsman: Loginname, Licens: CC BY-SA 3.0
Map icon
Lahti radio masts.ojp.JPG
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Ojp antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5

Lahti radio masts (1927)

The masts were build by Hein, Lehmann and Co. (Berlin) between 24th September and 26th November, 1927, for the long wave transmissions (22nd April, 1928 - 31st March, 1993 / www.yle.fi ).
Lahti sijainti Suomi.svg
Författare/Upphovsman: Fenn-O-maniC, Licens: CC BY-SA 3.0
Location of Lahti in Finland.
Lahden kaupungintalo.jpg
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 3.0
Detta foto har tagits med en Olympus E-PL1.
Niemi district of Lahti.JPG
Författare/Upphovsman: Pasixxxx, Licens: CC BY-SA 4.0
Apartment buildings of Niemi, Lahti by the lake Vesijärvi
Lahti view 5.jpg
Författare/Upphovsman: kallerna, Licens: CC BY-SA 4.0
Lahti Sports Center seen from Lahti Ski Jumping Hills.
Päijät-Häme.vaakuna.svg
Päijänne-Tavastland vapen
Lahti 3.jpg
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 4.0
Detta foto har tagits med en Olympus E-PL1.
Lahden hyppyrimaet.jpg
Författare/Upphovsman: Jniemenmaa 09:15, 27 June 2006 (UTC), Licens: CC BY-SA 3.0
Ski jumping hill at Lahti, Finland.
Centre of Lahti.JPG
Författare/Upphovsman: Pasixxxx, Licens: CC BY-SA 4.0
Aleksanterinkatu (Alexander's street), main street of Lahti
Lahti harbour panorama 2.jpg
(c) Tiia Monto, CC BY-SA 4.0
Detta foto har tagits med en Olympus E-PL1.
Lahti - Harjukatu 2.jpg
Författare/Upphovsman: Tomi Hokkanen, Licens: CC BY-SA 3.0
Lahti, Harjukatu