Laholms kommun
Laholms kommun Kommun | |
Laholms stadshus (kommunhus) | |
Slogan | För miljö och livskvalitet / Den lilla staden med de stora konstverken |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Laholms kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Halland |
Län | Hallands län |
Centralort | Laholm |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 26 624 ()[1] |
Areal | 963,39 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 882,58 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 80,81 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 30,17 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 56°31′00″N 13°02′00″Ö / 56.516666666667°N 13.033333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Halmstads domkrets (–) Hallands södra domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1223[3] |
Anställda | 2 175 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1381 |
GeoNames | 2697859 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Laholms kommun är en kommun i Hallands län. Centralort är Laholm.
Södra delen av kommunen domineras av Hallandsåsen och kusten längs Laholmsbukten av ett sandvandringsområde. Barrskogar samt vidsträckta myr- och mossmarker dominerar Laholmsslätten som i öster till ett småkuperat landskap.
Tillverkningsindustrin sysselsatte knappt en femtedel av den förvärvsarbetande befolkningen i början av 2020-talet. Den näst största näringsgrenen var jordbruket.
Med undantag för enskilda år har befolkningstillväxten varit stabil ända sedan kommunen bildades 1971. Kommunen har, sedan åtminstone 1990-talet, styrts av borgerliga partier.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Hasslöv, Hishult, Knäred, Laholm, Ränneslöv, Skummeslöv, Tjärby, Veinge, Våxtorp och Ysby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också Laholms stad som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området ett antal storkommuner: Karup (av de tidigare kommunerna Hasslöv, Skummeslöv och Östra Karup), Ränneslöv (av Ränneslöv och Ysby) samt Veinge (av Tjärby och Veinge). Laholms stad och landskommunerna Hishult, Knäred, Laholm och Våxtorp förblev opåverkade.
Laholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Laholms stad, Laholms och Våxtorps landskommuner samt delar ur Karups landskommun (Hasslövs och Skummeslövs församlingar). 1974 införlivades kommunerna Hishult, Knäred, Ränneslöv och Veinge.[5]
Kommunen ingick sedan bildandet till 1975 i Hallands södra tingsrätts domsaga och ingår sedan 1975 i Halmstads tingsrätts domsaga.[6]
Geografi
Kommunen ligger i sydligaste delen av landskapet Halland på gränsen mot såväl Skåne som Småland. Ån Lagan rinner genom kommunen i öst-västlig riktning. Den rinner ut i Laholmsbukten och Kattegatt i väster.
Laholms kommun gränsar i norr till Halmstads kommun i Hallands län, i öster till Ljungby kommun och Markaryds kommun i Kronobergs län samt i söder till Örkelljunga kommun, Ängelholms kommun och Båstads kommun i Skåne län, tidigare Kristianstads län.
Topografi och hydrografi
Hallandsåsen dominerar södra delarna av kommunen. Dess norra sluttning utgörs av en förkastningsbrant med dalgångar, raviner och mindre vattenfall. Uppe på åsen finns en platå med bokskogar, ljunghedar och kärrområden. Utmed Laholmsbukten finns Laholmsbuktens strand, en sandvandringskust med aktiva kustprocesser och mäktiga dynfält. Genom kommunen flyter ån Lagan vars mynning påverkats av sandvandringen.
Södra Laholm domineras av Hallandsåsen, vars nordsluttning är en förkastningsbrant med dalgångar och raviner samt mindre vattenfall. Bokskogar, ljunghedar och kärrområden karakteriserar platån uppe på åsen. Stranden utmed Laholmsbukten är en sandvandringskust med aktiva kustprocesser och mäktiga dynfält. Barrskogar samt vidsträckta myr- och mossmarker dominerar Laholmsslätten. Slätten övergår i öster till ett småkuperat landskap som därefter fortsätter i Småländska höglandet.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Laholms kommun | Hela riket |
---|---|
Naturskydd
År 2023 fanns 40 naturreservat i Laholms kommun.[9] Som exempel kan nämnas Hollandsbjär, ett område om åtta hektar som skyddade 1982. Främst utgörs området av ljunghed och det beskrivs av Länsstyrelsen i Hallands län som en "en av de mest värdefulla lokalerna" för nålginst.[10] Ett annat exempel är Blåalt som består av 298 hektar. Reservatet bildades ursprungligen 1997 men utvidgades 2015. Främst består området av ädellövskog med 160 till 240 år gamla träd. I reservatet trivs många ovanliga mossar och lavar, exempelvis bokfjädermossa och bokkantlav.[11]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar:
- Hasslöv-Våxtorps församling
- Hishults församling
- Knäreds församling
- Laholms församling
- Ränneslöv-Ysby församling
- Skummeslövs församling
- Veinge-Tjärby församling
Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt[12]:
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det 14 tätorter i Laholms kommun.
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Laholm | 6 798 |
2 | Mellbystrand | 3 964 |
3 | Veinge | 1 446 |
4 | Knäred | 1 257 |
5 | Våxtorp | 1 004 |
6 | Lilla Tjärby | 941 |
7 | Vallberga | 716 |
8 | Genevad | 704 |
9 | Skottorp | 549 |
10 | Ränneslöv | 467 |
11 | Hishult | 358 |
12 | Hasslöv | 265 |
13 | Ysby | 258 |
14 | Östra Karup (del av*) | 2 |
Centralorten är i fet stil.
*Större delen av Östra Karup tillhör Båstads kommun.
Styre och politik
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Många avsnitt ej uppdaterade efter valet 2022. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Efter valet 2018 styrs Laholms kommun av en "sexklöver" bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och det lokala Trygghetspartiet[13]
I Laholms kommun benämns kommunalråden kommunråd.[14]
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994-1998[15] | C | M | KD | FP | Ö1 | |
1998–2002 | C | M | KD | |||
2002-2006 | C | M | KD | FP | ||
2006-2010 | M | C | FP | KD | ||
2010-2014 | M | C | FP | KD | ||
2014-2018 | M | C | MP | KD | L | |
2018- | C | M | KD | L | MP | TP |
2012- | C | S | M | KD | L |
1 "Ö" var Pensionärspartiet.
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022–2026[16] | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Kenneth Camitz |
Förste vice ordförande | C | Angeline Eriksson |
Andre vice ordförande | MED | Pär-Åke Eriksson |
Lista över kommunfullmäktiges ordförande
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
Roland Gottfridsson (Centerpartiet)[17] | 1 januari 1986 | 31 oktober 1994 | |
Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] | 1 november 2002 | 31 oktober 2006 | |
Jan Gustavsson (Centerpartiet)[19] | 1 november 2006 | 31 oktober 2010 | |
Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] | 1 november 2010 | 31 januari 2012 | |
Christian Wahl (Moderaterna)[20] | 31 januari 2012 | 14 oktober 2014 | |
Roland Gottfridsson (Centerpartiet)[17] | 15 oktober 2014 | 14 oktober 2018 | |
Jonas Hellsten (Moderaterna)[21] | 15 oktober 2018 |
Mandatfördelning 1970–2022
Största partiet i valen till kommunfullmäktige är Socialdemokraterna sedan valet 2014. Partiet blev även största partiet i valen 1994-2002. Innan dess var Moderaterna största parti i valen 2006 och 2010 och Centerpartiet var största partiet under perioden 1970-1991. [22] Näst största parti är Centerpartiet sedan valet 2018, och före det var Moderaterna näst största parti 2014-2018. I valen 1994-2002 var Centerpartiet det näst största partiet.[23]
Samtliga åtta riksdagspartier finns representerade i Laholms kommunfullmäktige. Dessutom hade SPI Välfärden mandat från 1998 till 2018 och Laholmspartiet sedan 2002. Sen valet 2018 finns även det lokala Trygghetspartiet samt Medborgerlig samling representerat i kommunfullmäktige. Ny demokrati fanns representerade i Laholms kommunfullmäktige i valen 1991-1998 och i valen 1991 och 1994 invaldes även Pensionärspartiet.
Valår | V | S | MP | ÖVR | SPI | SD | NYD | LP | TP | MED | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 14 | 18 | 4 | 5 |
| 41 | 89,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 14 | 26 | 3 | 6 |
| 49 | 91,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 13 | 25 | 4 | 6 |
| 49 | 91,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 1 | 14 | 20 | 5 | 9 |
| 49 | 90,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 15 | 1 | 19 | 2 | 1 | 10 |
| 49 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 14 | 1 | 15 | 4 | 1 | 12 |
| 49 | 88,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 15 | 3 | 15 | 4 | 1 | 9 |
| 49 | 84,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 12 | 2 | 1 | 3 | 13 | 3 | 3 | 10 |
| 49 | 84,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 2 | 15 | 3 | 2 | 1 | 13 | 2 | 2 | 9 |
| 49 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 13 | 2 | 3 | 1 | 11 | 2 | 4 | 10 |
| 49 | 79,06 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 13 | 2 | 2 | 1 | 13 | 4 | 4 | 8 |
| 49 | 77,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 10 | 1 | 1 | 1 | 2 | 9 | 3 | 2 | 10 |
| 41 | 79,15 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 1 | 9 | 2 | 1 | 3 | 2 | 7 | 2 | 1 | 13 |
| 41 | 81,18 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 1 | 10 | 3 | 2 | 5 | 1 | 7 | 1 | 2 | 9 |
| 41 | 83,13 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 1 | 8 | 1 | 7 | 3 | 1 | 2 | 7 | 2 | 2 | 7 |
| 41 | 84,65 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 1 | 8 | 1 | 8 | 1 | 4 | 6 | 2 | 3 | 7 |
| 41 | 81,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna har två vardera, medan Socialdemokraterna, Laholmspartiet och Kristdemokraterna har en ledamot var.[24]
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Erling Cronqvist |
Förste vice ordförande | M | Roland Norrman |
Andre vice ordförande | S | Kjell Henriksson |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
Jan Gustavsson (Centerpartiet)[25][26] | 1986 | 28 april 2005 | |
Erling Cronqvist (Centerpartiet)[27] | 28 april 2005 | 31 december 2006 | |
Per Asklund (Moderaterna)[28] | 1 januari 2007 | 22 november 2011 | |
Thomas Jönsson (Moderaterna)[18] | 20 december 2011 | 31 december 2014 | |
Elisabet Babic (Moderaterna) | 1 januari 2015 | 31 december 2018 | |
Erling Cronqvist (Centerpartiet) | 1 januari 2019 | 31 december 2022[29] |
Övriga nämnder
Nämnd 2018-2022 | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Barn- och ungdomsnämnd | C | Åke Hantoft | M | Anita Fast | S | Bo Tengqvist |
Kultur- och utvecklingsnämnd | C | Ove Bengtsson | M | Angela Magnusson | S | Magnus Johansson |
Samhällsbyggnadsnämnd | M | Knut Slettengren | C | Gudrun Pettersson | S | Ove Bengtsson |
Socialnämnd | M | Kenneth Camitz | C | Majvor Persson | S | Kristina Jönsson |
Källa:[30]
Valresultat 2022
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
SD | Hishult | 32,99 % | 19,72 % |
S | Laholm Ö | 28,50 % | 19,40 % |
M | Skummeslöv | 28,49 % | 17,20 % |
C | Våxtorp | 27,15 % | 13,95 % |
MED | Laholm V | 12,48 % | 9,34 % |
KD | Ränneslöv | 11,14 % | 6,32 % |
L | Skummeslöv | 8,78 % | 4,84 % |
V | Tjärby | 7,30 % | 3,66 % |
LP | Hishult | 4,49 % | 3,02 % |
MP | Våxtorp | 3,30 % | 2,44 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet sysselsatte tillverkningsindustrin knappt en femtedel av den yrkesverksamma befolkningen. Det var därmed den största näringsgrenen följt av jordbruket som sysselsatte cirka åtta procent av kommunens förvärvsarbetande. En av Europas modernaste laxodlingar finns i kommunen. Den ägs av Sydkrafts laxodling och bygger vidare på en lång tradition av laxodling i området. Bland de största företagen återfinns plastindustrin DIAB AB och Specma AB som sysslar med hydralik och centralsmörjning.[7]
Infrastruktur
Transporter
I nord-sydlig riktning löper E6 och Västkustbanan som trafikeras av Öresundståg med station i Laholm. Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av riksväg 15 och från väster mot sydöst av riksväg 24. Denna förbinds ytterligare med europavägen av länsväg 115 mot Båstad.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 26 624 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 100:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Laholms kommun 1970–2020[31] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 18 683 | |||
1975 | 19 830 | |||
1980 | 21 059 | |||
1985 | 21 462 | |||
1990 | 22 661 | |||
1995 | 23 120 | |||
2000 | 22 747 | |||
2005 | 23 037 | |||
2010 | 23 390 | |||
2015 | 24 195 | |||
2020 | 25 967 |
Kultur
Kulturarv
Området som utgör Laholms kommun har en lång tradition av keramiktillverkning och krukmakarverkstäder. Detta kan härledas till de geografiska förutsättningarna där Lagan gav lera, ved och handelsplatser och således gav möjligheter för att etablera och utveckla relaterad verksamhet. Under 1900-talet industrialiserades keramiktillverkningen genom Firma Laholms Keramik (1946-85) och Jani-keramik (1950-70). Även om dessa verksamheter lagts ner tillverkades keramik fortsatt i området per 2018.[32]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.
Fiskarna kommer redan på de äldsta kända stadssigillet från 1300-talet. Deras ställning har dock varierat. På 1300-talssigillet är fiskarna bjälkvist ställda över varandra vågrätt med fiskarna vänsterställda. Under 1500-talet var fiskarna lodrätt stolpvis ställda, den mellersta fisken vänd uppåt, de båda yttre nedåt. Senare tiders sigill återger vanligen fiskarna högerställda. När vapnet 1940 skulle fastställas av Kungl. Maj:t definierades de som laxar. Magistraten i Laholm hade framfört önskemål om att fiskarna i sin helhet skulle vara silverfärgade för att mer likna verkliga laxar, men Riksheraldikerämbetet avslog förlaget då det ansågs inte följa heraldiska regler. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Laholms kommun i PRV år 1974. Två andra vapen, från 1960-talet, fanns inom kommunens område.[33]
Engelska distriktet Kingston upon Thames i London har ett nästan identiska vapen.[34]
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Ränneslövs landskommun
(1971–1973) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Våxtorps landskommun
(1968–1970)
Se även
- Personer med anknytning till Laholms kommun
Referenser
Noter
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Laholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/laholm. Läst 30 september 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Halland&municipalities=Laholm&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023.
- ^ ”Hollandsbjär”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/hollandsbjar.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a888&sv.12.382c024b1800285d5863a888.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023.
- ^ ”Blåalt”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/blaalt.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a888&sv.12.382c024b1800285d5863a888.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 30 september 2023.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Så ska Laholm styras”. SVT Nyheter Halland. 8 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sa-ska-laholm-styras. Läst 2 december 2018.
- ^ ”Moderat ordförande i kommunstyrelsen”. Laholms kommun. Arkiverad från originalet den 27 december 2019. https://web.archive.org/web/20191227191624/https://www.laholm.se/politik-paverkan/dina-politiker/kommunrad/. Läst 3 oktober 2017.
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994–2014 Arkiverad 14 september 2018 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2 december 2018
- ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Laholms kommun. https://laholm.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024.
- ^ [a b] ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Roland Gottfridsson (C)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=91&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017.
- ^ [a b c] ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Thomas Jönsson (M)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=119&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017.
- ^ ”Mångårigt kommunråd ur tiden”. Laholms kommun. 2 januari 2014. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004085023/https://www.laholm.se/nyheter/nyheter-2014/mangarigt-kommunrad-ur-tiden/. Läst 3 oktober 2017.
- ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Christian Wahl (M)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=391&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017.
- ^ Förtroendevalda i Laholms kommun - Jonas Hellsten, läst 2018-12-02
- ^ I valet 1988 fick Centerpartiet och Socialdemokraterna lika många mandat men Centerpartiet fick fler röster.
I valet 2002 fick Centerpartiet och Socialdemokraterna lika många mandat men Socialdemokraterna fick fler röster.
I valet 2006 fick Moderaterna och Socialdemokraterna lika många mandat men Moderaterna fick fler röster. - ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
- ^ ”Kommunstyrelse”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/Namndinfo.aspx?NamndID=11&NamndText=Kommunstyrelsen&Lopnummer=350. Läst 7 mars 2021.
- ^ ”Jan Gustavsson har avlidit”. Hallandsposten. 30 december 2013. http://www.hallandsposten.se/familj/jan-gustavsson-har-avlidit-1.1548177. Läst 3 oktober 2017.
- ^ ”Jan Gustavssons sista dag som kommunråd”. Sveriges Radio. 28 april 2005. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=604657. Läst 3 oktober 2017.
- ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Erling Cronqvist (C)”. Laholms kommun. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004084953/http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=117&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017.
- ^ ”Förtroendevalda i Laholms kommun - Per Asklund (SPI)”. Laholms kommun. http://24.laholm.se/waldanet/PersonInfo.aspx?PersonId=100&ShowHistory=yes. Läst 3 oktober 2017.
- ^ Jonatan Gernes (29 december 2022). ”Erling Cronqvist: ”Känns väldigt bra att få avsluta som KSO””. hallandsposten.se. https://www.hallandsposten.se/1.88912150. Läst 30 september 2023.
- ^ ”Politisk organisation”. Laholms kommun. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171004085016/https://www.laholm.se/politik-paverkan/Politisk-organisation/. Läst 3 oktober 2017.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Laholm. ”Laholm uppmärksammar kulturarvsår”. www.laholm.se. Arkiverad från originalet den 28 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230128124215/https://www.laholm.se/nyheter/nyheter-2018/uppmarksammar-kulturarvsar/. Läst 30 september 2023.
- ^ Kommunvapen i Halland, Stig-Åke Petersson i årsboken Halland 1978
- ^ ”Coat of arms of Kingston upon Thames” (på engelska). Distriktet Kingston upon Thames officiella website. Arkiverad från originalet den 16 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140116122323/http://www.kingston.gov.uk/info/200233/your_mayor/513/coat_of_arms. Läst 15 januari 2014.
Källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Laholms kommun.
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Laholm Municipality in Halland County
- Designd by me, based on Image:Halland County.png
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Laholms kommun
World file:
76.99876056176738359 0 0 -76.99876056176738359 1419856.56188056874088943
7698823.87368463538587093Författare/Upphovsman: MH, Licens: CC BY-SA 3.0
Laholms stadshus och bibliotek.
An outdated clock with a serious icon