Lagerlärka

	Lagerlärka; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lärkor; Alaudidae
Släkte	Galerida
Art	Lagerlärka; G. theklae
Vetenskapligt namn
	§ Galerida theklae
Auktor	(Brehm, 1858)
Utbredning

Lagerlärka^[2] (Galerida theklae) är en tätting i familjen lärkor som förekommer i sydvästra Europa samt norra och östra Afrika söderut till norra Kenya.^[3]

Utseende och läten

Lagerlärkan är mycket lik den vida spridda tofslärkan (Galerida cristata) med sin spetsiga tofs, men också i övrigt i både teckning och betende. Den är dock något mindre (15–17 centimeter jämfört med tofslärkans 17–19) och har generellt kortare och mörkare näbb. Vidare är strecken på både rygg och bröst mer distinkta, de på bröstet på ljusare botten. Dräkten är också överlagt gråare men övre stjärttäckarna tydligare roströda än hos tofslärkan.^[4]

Även lätena är lika tofslärkans, men är mjukare. Den lockar med fler stavelser och flyktsången är mer varierad.^[4] Hanen utför sin sång från en busktopp, i låg sångflykt eller ibland i hög cirklande sångflykt.^[5]

Utbredning och systematik

Lagerlärka delas in i tolv underarter med följande utbredning:^[3]

Galerida theklae theklae – östra och södra Portugal, Spanien, Balearerna och sydligaste Frankrike
Galerida theklae erlangeri – norra Marocko (i öster till algeriska gränsen, i söder till Atlasbergen)
Galerida theklae ruficolor – nordöstra och centrala Marocko, vid kusten i Algeriet och norra Tunisien
Galerida theklae theresae – sydvästra Marocko (söder om Atlasbergen) och Västsahara
Galerida theklae superflua – nordöstra Marocko (i väster till Moulouya River), till norra Algeriet och Tunisien
Galerida theklae carolinae – norra Sahara (östligaste Marocko till nordöstligaste Libyen och nordvästligaste Egypten)
Galerida theklae praetermissa – högländer i södra Eritrea och i centrala Etiopien
Galerida theklae huei – södra och centrala Etiopien (Bale berg, Arussi)
Galerida theklae huriensis – södra Etiopien och norra Kenya (Huri Hills, i söder till Marsabit)
Galerida theklae ellioti – norra och centrala Somalia
Galerida theklae harrarensis – östra Etiopien (Jigjiga och Harar i Harari)
Galerida theklae mallablensis – kustvatten i södra Somalia

I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) föreslås en annan underartsindelning, där underarten theresae inkluderas i ruficolor.^[6] Sedan 2022 följer svenska BirdLife Sverige dessa rekommendationer.^[7]

DNA-studier visar på stora genetiska skillnader mellan de afrikanska populationerna och de kring Medelhavet, men även inom den afrikanska gruppen, och kan därför utgöra skilda arter.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] I Europa beräknas det häcka mellan 1,75 och 2,84 miljoner par.^[1]

Ekologi

Jämfört med tofslärkan trivs lagerlärkan i mer ursprungliga och karga miljöer, gärna högre upp på bergssluttningar eller på torra slättningar.^[4] Den påträffas också ibland i oliv- eller korkekslundar, eller på sandig buskmark.^[4] Fågeln lägger sina tre till fem ägg mellan februari och juni (mestadels maj) i norra delen av utbredningsområdet, från tidigt i april i Nordafrika, i Somalia maj-juli och i maj i Östafrika. Den lägger en till två kullar, i Spanien ibland tre. Boet är en sänka i marken bredvid eller under en buske eller tuva. Enbart honan ruvar, i tolv dagar, men ungarna matas av båda föräldrarna. Ungarna lämnar boet efter nio dagar och blir flygga efter 15.^[5]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thekla Klothilde Bertha Brehm (1833-1857), dotter till tyska pastorn och ornitologen Christian Ludwig Brehm som beskrev arten vetenskapligt 1857.^[9]

Bilder

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Galerida theklae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 248. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [a b] de Juana, E. & Suárez, F. (2017). Thekla's Lark (Galerida theklae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57675 22 december 2017).
^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575
^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.
^ Alström, Per; Barnes, Keith N.; Olsson, Urban; Barker, F. Keith; Bloomer, Paulette; Khan, Aleem Ahmed; Qureshi, Masood Ahmed; Guillaumet, Alban; et al. (2013-12-01). ”Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity”. Molecular Phylogenetics and Evolution 69 (3): sid. 1043–1056. doi:10.1016/j.ympev.2013.06.005. ISSN 1095-9513. PMID 23792153.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör lagerlärka.
Bilder & media
Wikispecies har information om Galerida theklae.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Galerida theklae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Fågelguiden-4] [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 248. ISBN 978-91-7424-039-9

[hbw-5] [a b] de Juana, E. & Suárez, F. (2017). Thekla's Lark (Galerida theklae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57675 22 december 2017).

[hbwp-6] Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575

[BirdLife-7] Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022.

[8] Alström, Per; Barnes, Keith N.; Olsson, Urban; Barker, F. Keith; Bloomer, Paulette; Khan, Aleem Ahmed; Qureshi, Masood Ahmed; Guillaumet, Alban; et al. (2013-12-01). ”Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity”. Molecular Phylogenetics and Evolution 69 (3): sid. 1043–1056. doi:10.1016/j.ympev.2013.06.005. ISSN 1095-9513. PMID 23792153.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler