La Rambla
- För andra betydelser, se La Rambla (olika betydelser).
 La Rambla, sett in mot centrum uppifrån Columbus-statyn | |
| Annat namn | Les Rambles |
|---|---|
| Namn efter | arabiskans ramla ("flodbädd") |
| Namngiven | (1440) |
| Tidigare namn | Arenys ("sandmark") |
| Läge | |
| Plats | Barcelona,  Katalonien,  Spanien |
| Sträckning | Plaça del Portal de la Pau–Plaça de Catalunya |
| Längd | 1,2 km |
| Betydelse | |
| Användning | gågata, handelsgata |
| Känd för | centralt strög i Ciutat Vella |
| Byggnader | Columbusmonumentet, Liceu, Font de Canaletes |
| Handel | La Boqueria, El Corte Inglés, blomsterhandel |
| Övrigt | |
| Anmärkning | består av fem namngivna gator |
La Rambla (officiellt och ibland även på svenska Les Rambles[1][2]), "ramblan", är en bred boulevard i Barcelona i Katalonien i Spanien. Gatan sträcker sig genom Ciutat Vella, från Columbusmonumentet i hamnen upp till Plaça de Catalunya. Den tolvhundra meter långa gatan är Barcelonas mest bevandrade och används till allt möjligt, från performance art till gatuprostitution. La Rambla är även mycket populär bland Barcelonas ficktjuvar då trängseln gör deras jobb betydligt enklare[3].
Historia
La Rambla har fått sitt namn efter det arabiska ordet ramla som betyder flodbädd. Namnet började användas i katalanskan i samband med att Jakob I av Aragonien erövrade Valencia på 1230-talet[källa behövs]. I äldre bevarade skrifter från 1000-talet bar den den katalanska benämningen arenys (latinets areneus) – sandmark.
Det som är dagens La Rambla var länge ett avrinningsdike från Collserolabergen som vid häftiga skyfall fylldes med vatten. När Barcelona under Romarriket växte till en mindre stad (parvum oppidum[4]) leddes stadens avlopp ut i diket som senare döptes om till Cagalell – bajsvägen. Under 1300- och 1400-talen byggdes diket om till avlopp, och benämningen La Rambla dyker för första gången upp i en krönika skriven 1440[källa behövs].
Den nya ytan som därmed frigjordes mellan stadsmuren och förstaden (raval, idag stadsdelen El Raval väster om Barri Gòtic) blev snabbt populär bland Barcelonaborna som av stadens styrande uppmanades att använda La Rambla för att ta sig ner till hamnen. I skriftliga källor beskrivs hur vagnar, kärror, köpmän, försäljare, bönder, djur, tiggare, skojare, uppklädda flanörer och stadsbor trängdes på La Rambla som snabbt blev ett av stadens kommersiella huvudstråk kantat av marknadsstånd. Samtidigt anlades ett antal kloster[5], längs med gatan, varav flera fått ge namn åt dagens delsträckor av La Rambla (Sant Josep, Caputxins, Santa Mònica).
Barcelonas stadsmur revs 1704, och på dess plats kom från slutet av 1700-talet en bredare boulevard att bit för bit ta form. Det arbetet slutfördes inte förrän en bit in på andra halvan av 1800-talet. Under 1800-talet anlades ett antal kända byggnader längs med La Rambla, däribland operan Liceu (1847[6]) och den nuvarande versionen av Canaletes-fontänen (1888). Gatans plataner började planteras 1859, och vid samma tid uppstod den utbredda blomsterförsäljningen längs delar av ramblan.
Les Rambles
Namnformen Les Rambles[1] (spanska: Las Ramblas), det vill säga pluralformen, kommer av att La Rambla egentligen utgörs av flera sammanlänkade boulevarder. Dock används alltid singularformen La Rambla i alla officiella sammanhang.
De fem sammanlänkade boulevarderna är:
- Canaletes är den första delen av La Rambla när man kommer uppifrån Plaça de Catalunya. Namnet hör samman med fontänen Canaletes vilken legat där sedan medeltiden – det nuvarande bygget daterar dock till 1888[7]. Enligt traditionen ska den som druckit ur fontänen återvända till Barcelona.
- Estudis har fått sitt namn efter Estudi General som var Barcelonas universitet från 1500-talet fram till att Filip V 1717 stängde det.[8]
- Sant Josep är mer känt som Rambla de les Flors[9] ("Blomramblan"), eftersom Barcelonas blomsterhandlare står längs med den här sektionen av boulevarden. Sant Josep var ett karmeliterkloster som byggdes 1586 på platsen där dagens stora marknad "La Boqueria" (officiellt Mercat de Sant Josep) ligger. La Boqueria-marknaden har å sin sida rötter till 1200-talet och från början placerad på en annan plats i grannskapet[10].
- Caputxins, även känt som centrala ramblan, har fått sitt namn efter närbelägna klostret Caputxins (1616) uppfört av Kapucinorden. Konventet brändes ner 1835, och sedan 1856[11] upptas denna plats ett stenkast från La Rambla av Plaça Reial. Vid Caputxins ligger även Barcelonas berömda operahus Gran Teatre del Liceu, i vardagslag benämnt Liceu.
- Santa Mònica är den sista sektionen av La Rambla närmast hamnen. Santa Mònica var ett kloster uppfört 1626[12] tillhörande Augustinerorden. Byggnaden, som förstördes 1937 under inbördeskriget, återuppbyggdes sedan och hyser idag ett kulturcentrum och ett konstgalleri.
I den sydöstra förlängningen av La Rambla finns La Rambla de Mar (havsramblan), invigd 1994[13]. Det är en strandpromenad, konstruerad som en vågformad pir rakt ut i vattnet. Åt andra hållet, bortom Plaça de Catalunya, fortsätter Rambla de Catalunya.
Se även
- Strøget (annat centralt stråk av sammanlänkade gator)
Referenser
Noter
- ^ [a b] "Les Rambles". Arkiverad 15 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. Ajuntament de Barcelona. Läst 2012-05-13. (katalanska)
- ^ "Spanien". ne.se. Läst 4 mars 2016.
- ^ "Photos: TripAdvisor Points Out Top 10 Places Worldwide to Beware Pickpockets". TripAdvisor.com, 9 september 2009. Läst 2012-05-13. (engelska)
- ^ Pomponius Mela 2, 90
- ^ "Histoire de La Rambla" Arkiverad 17 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine., Ajuntament de Barcelona. Läst 2012-05-13. (franska)
- ^ "La Institució". Arkiverad 30 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. Liceubarcelona.cat. Läst 2012-05-13. (katalanska)
- ^ "Canaletes Fountain". Ajuntament de Barcelona. Läst 2012-05-13. (engelska)
- ^ "La rambla dels estudis". Arkiverad 29 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine. Barcelona city website. Läst 2012-05-13. (engelska)
- ^ "Rambla de les Flors". Arkiverad 8 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. Barcelona city website. Läst 2012-05-13. (engelska)
- ^ "Archiu Històric de la Boqueria – Origens (1200–1700)". Boqueria.info. Läst 2012-05-13. (katalanska)
- ^ "Barcelona". Arkiverad 23 september 2010 hämtat från the Wayback Machine. Enciclopèdica.cat. Läst 2012-05-13. (katalanska)
- ^ "La Rambla de Barcelona – Rambla de Santa Mònica". Arkiverad 28 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. La Rambla – Associació d'Amics, Veïns i Comerciants. Läst 2012-05-13. (katalanska)
- ^ "La Rambla de Barcelona – Rambla de Mar". Arkiverad 28 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. La Rambla – Associació d'Amics, Veïns i Comerciants. Läst 2012-05-13. (katalanska)
Källförteckning
- The Rambla. Ajuntament de Barcelona. (läst 2011-10-02) (engelska)
Externa länkar
- La Rambla. Lonely Planet. (läst 2011-10-02) (engelska)
| |||||||||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Darz Mol, Licens: CC BY-SA 3.0
Canaletes Fountain, a meeting point for the Futbol Club Barcelona supporters.
Plànol de la Rambla de 1807
Författare/Upphovsman: Sergi Larripa (User:SergiL), Licens: CC BY-SA 3.0
“Les Rambles”, Barcelona.
Författare/Upphovsman: Flickr user Oh-Barcelona.com, Licens: CC BY 2.0
La Rambla in Barcelona, viewed from the Columbus statue (10 June 2009).
Författare/Upphovsman: Yearofthedragon, Licens: CC BY-SA 3.0
La Rambla, Barcelona.
The senyera, a flag of Catalonia, and also used by several lands and municipalities of the ancient Crown of Aragon
Författare/Upphovsman: Den här vektoriserade bilden innehåller hämtade eller omarbetade delar av den här filen:, Licens: CC BY-SA 3.0
Coat of Arms of Barcelona.
The eight rosettes of Bear's Breeches of the Spanish Royal Crown leaves have been replaced with the rosettes of the Crown used by former Aragonse Monarchs.