La Malinche
| La Malinche | |
.jpg) | |
| Född | Malinalli c. 1501 Painala |
|---|---|
| Död | c. 1529 Mexiko |
| Dödsorsak | oklart |
| Andra namn | Malintzin, Malinalli, Marina, doña Marina |
| Etnicitet | nahua |
| Känd för | Hernan Cortes tolk |
| Religion | katolsk |
| Make | Juan Jaramillo |
| Barn | 2 |
La Malinche, även kallad Malintzin, Malinalli, Marina eller doña Marina, född troligen i Painala cirka 1501, död troligen omkring 1529, var en mexikanska som fungerade som Hernán Cortés tolk och rådgivare under spanjorernas erövring av Mexiko. Hon fick även en son med Cortés, Martin Cortés (1523–1595).[1].
La Malinches ursprungliga namn anses ha varit Malinalli. Hon döptes till Doña Marina av spanjorerna. Hennes namn översattes till nahuatl som Malintzin som innehåller ett aztekiskt hederssuffix -tzin. Detta namn översattes tillbaka till spanska som La Malinche.[2].
Biografi
La Malinche tillhörde troligen de högre stånden i mexica-kulturen. Hennes far fungerade som guvernör i Painala (ort belägen i aztek-rikets sydöstra del).[3]. Det är inte helt klarlagt men det troliga är att hon blev såld eller given som slav till mayafolken som flicka, varför hon talade flytande modersmålet nahuatl och chontal-maya.[4]
Som slav överlämnades hon som gåva till Hernán Cortés den 15 mars 1519 från hövdingarna i Tabasco tillsammans med 19 andra kvinnor, guldstycken och tyger. Efter att hon blivit döpt till Marina gav Cortés henne som gåva till Alonso Hernández Puertocarrero, en av sina kaptener.
Sedan Cortés fått kännedom om att Malintzin talade nahuatl började han använda henne som tolk från nahuatl till maya och Jerónimo de Aguilar, som varit strandsatt och räddades av Cortés på Cozumel, översatte maya till spanska. På så sätt togs de första språkliga kontakterna mellan spanjorer och azteker. Senare lärde sig Malintzin spanska mycket snabbt.[2]. Hon tjänstgjorde hos Cortés inte bara som tolk, utan gav också råd om hur han skulle behandla indianerna. Det är sannolikt att hennes medverkan kom att få avgörande betydelse för den kommande händelseutvecklingen. Efter Aztekrikets besegrande följde La Malinche Cortés också till Honduras.[5]
La Malinches och Cortés son Martín blev lagligt erkänd av påven men La Malinche fick också en dotter, María, med en av Cortés soldater, kapten Juan Jaramillo, som gifte sig med La Malinche 1524.[6] Efter kampanjen i Honduras fick La Malinche några förstklassiga landsgårdar nära Mexico City.[5].
La Malinches livstid är föremål för debatt och varierar mellan perioderna 1498–1529[7], 1500-1527[8], 1500–1529[9] och 1501–1550[1]. Hennes dödsorsak är också okänd men antagligen avledd hon av virusen som spanjorerna hade med sig från Europa.[9]
Malinchismo
Uttrycket malinchismo används i Mexiko om att föredra och sätta högre värde på utländska varor och vanor framför inhemska.[10] En person som följer denna idé kan också kallas för malinchista. Hon kallas också för mexikansk Eva vilket symboliserar henne som landsförrädare.[11]
I populärkultur
Trots malinchismos negativa konnotation har La Malinche fungerat som inspiration för många olika böcker, konstverk och filmer.[4]
Ett urval media där La Malinche förekommer:
- Hernán (2019), Amazon Prime Series, spelas av Ishbel Bautista.[12]
- Graham Hancocks böcker War God: Nights of the Witch (2013) och War God: Return of the Plumed Serpent (2014).
- La Conquista (2005), librettister Lorenzo Ferrero och Frances Karttunen, spelas av Radka Fišarová.
- I Star Trek universum finns det en rymdfartyg som heter USS Malinche.[13]
- Det finns en referens till La Malinche i Neil Youngs låt "Cortez the Killer" (albumet Zuma, 1975).
Galleri
Doña Marina (i mitten) tolkar när Cortés förhandlar med Tlaxcala om en allians.
La Malinche tolkar en diskussion mellan Cortes och Moctezuma II.
Monumento al Mestizaje (1982), som föreställer Cortes, La Malinche och deras son, i Jardín Xicoténcatl.
5 peso-sedel från 1901 med en bild på La Malinche.
Referenser
- Díaz del Castillo, Bernal. Historia verdadera de la conquista de la Nueva España (1632).
- ^ [a b] ”Marina | Biography & Facts” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Marina-Mexican-Native-American-princess. Läst 2 februari 2021.
- ^ [a b] ”How Interpreters Helped Topple the Aztec Empire” (på engelska). NativLang. 4 november 2016. https://www.youtube.com/watch?v=GWtQznfkDHU. Läst 2 februari 2021.
- ^ ”Doña Marina, la traidora” (på spanska). historia.nationalgeographic.com.es. 20 juni 2012. Arkiverad från originalet den 23 september 2021. https://web.archive.org/web/20210923020417/https://historia.nationalgeographic.com.es/a/malinche-indigena-que-abrio-mexico-a-cortes_6229/4. Läst 2 februari 2021.
- ^ [a b] ”10 Truths About the Enslaved Person Who Helped Topple the Aztec Empire” (på engelska). ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/facts-about-dona-marina-malinche-2136536. Läst 2 februari 2021.
- ^ [a b] ”Biography of Malinche, Enslaved Woman and Interpreter to Hernán Cortés” (på engelska). ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/biography-of-malinche-2136516. Läst 2 februari 2021.
- ^ ”Women in World History : MODULE 6”. chnm.gmu.edu. https://chnm.gmu.edu/wwh/modules/lesson6/lesson6.php?s=0. Läst 2 februari 2021.
- ^ ”Who was La Malinche? Everything You Need to Know” (på amerikansk engelska). www.thefamouspeople.com. https://www.thefamouspeople.com/profiles/la-malinche-43292.php. Läst 2 februari 2021.
- ^ ”[Biografía de Malinche”] (på spanska). Biografías y vidas: La Enciclopedia Biográfica en Línea. https://www.biografiasyvidas.com/biografia/m/malinche.htm. Läst 15 februari 2021. Läst 2021-02-15.
- ^ [a b] ”Doña Marina, la traidora” (på spanska). historia.nationalgeographic.com.es. 20 juni 2012. Arkiverad från originalet den 23 september 2021. https://web.archive.org/web/20210923020417/https://historia.nationalgeographic.com.es/a/malinche-indigena-que-abrio-mexico-a-cortes_6229/4. Läst 2 februari 2021.
- ^ Garsd, Jasmine. ”Despite Similarities, Pocahontas Gets Love, Malinche Gets Hate. Why?” (på engelska). npr.org. https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2015/11/25/457256340/despite-similarities-pocahontas-gets-love-malinche-gets-hate-why. Läst 2 februari 2021.
- ^ ”La Malinche in Mexican literature from history to myth - Detalle de la obra” (på spanska). Enciclopedia de la Literatura en México. http://www.elem.mx/obra/datos/214730. Läst 2 februari 2021.
- ^ Miguel, Almagro San; Bautista, Ishbel; Brown, Michel; Clavijo, Víctor (20 november 2019). ”Hernán”. https://www.imdb.com/title/tt9645942/. Läst 6 februari 2021.
- ^ ”FSD: Starship Database - Excelsior-class”. fsd.trekships.org. http://fsd.trekships.org/starships/excelsior.html. Läst 6 februari 2021.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Wolfgang Sauber, Licens: CC BY-SA 3.0
Tlaxcala city. Palacio de Gobierno: Murals by Desiderio Hernandez Xochitiotzin - Discussions between Taxcaltecans and Hernan Cortes.
Tenochtitlan, Entrance of Hernan Cortes. Cortez and La Malinche meet Moctezuma II. , November 8, 1519
This image is from the "Lienzo de Tlaxcala", created by the Tlaxcalans to remind the Spanish of their loyalty to Castile and the importance of Tlaxcala during the Conquest. The text mixes European and native styles and includes anachronisms, such as the European-style chairs included in this image.
Författare/Upphovsman: Javier Delgado Rosas, Licens: CC BY-SA 3.0
Monumento al Mestizaje" by Julián Martínez y M. Maldonado (1982).
Represents Hernan Cortes, La Malinche (Malintzin, or Malinalli, or Doña Marina) and their son, Martín Cortes, comisioned by President Lopez Portillo.
The Mexican actor of Spanish origin Germán Robles posed as Hernán Cortés.
Originally it was put in the Center of Coyoacan, near the place where was Cortes country house, but it was moved to a little known park due to public protests. Currently the figure of the children has disappeared, probably vandalism.
Currently in the Jardín Xicoténcatl, Barrio de San Diego Churubusco.
Billete de 5 pesos emitido por el Banco de Tabasco en 1901. Se puede observar que lleva al centro el escudo del estado de Tabasco y la imagen de Malitzin conocida también como la "Malinche".
Donna Marina (La Malinche), from "The Mastering of Mexico" by Kate Stephens (1916) New York: The MacMillan Company. Illustration between pages 64-65.