LL Pegasi

LL Pegasi
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPegasus
Rektascension23t 19m 12,607s[1]
Deklination+17° 11′ 33,13″[1]
Stjärntyp
SpektraltypC[2]
VariabeltypMiravariabel[3]
Astrometri
Avståndca 1 300[4] pc
Detaljer
Radie1 074[5] R☉
Luminositet10 900[5] L☉
Temperatur1 800[2] K
Andra beteckningar
RAFGL 3068, AKARI-IRC-V1 J2319126+171133, AKARI-FIS-V1 J2319120+171143, CGCS 6913, IRAS 23166+1655, 2MASS J23191260+1711331, PN G093.5-40.3, LL Pegasi, WISEA J231912.60+171133.4, WISE J231912.77+171134.7[6]

LL Pegasi är en stjärna omgiven av en ekerhjulsformad nebulosa, IRAS 23166+1655, antagen att bli en preplanetär nebulosa, och belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Pegasus. Den är en dubbelstjärna som inkluderar en extrem kolstjärna. Paret döljs av stoftmolnet som kastas ut från kolstjärnan och är bara synligt i infrarött ljus.[7]

Ljuskurva L-bandet (nära infraröd) för LL Pegasi, anpassad från data publicerade av Le Bertre (1992)[8]

LL Pegasi är skymd vid visuella våglängder, men är starkt varierande i ljusstyrka vid infraröda våglängder.[8] Den klassificeras som en Miravariabel och har en variationsperiod på cirka 696 dygn.[9]

Nebulosa

LL Pegasi förlorar kontinuerligt gasformigt material när den utvecklas till en planetarisk nebulosa.[10]

Nebulosan visar en ovanlig arkimedisk spiralform. Formen tros bildas genom interaktionen mellan följeslagaren och kolstjärnan, vilket har setts i andra dubbelstjärnor, men inte med en så exakt geometrisk form. Avståndet mellan spiralarmarna och deras expansionshastighet överensstämmer med uppskattningar av parets 810-åriga omloppsperiod baserat på deras synligavinkelseparation.[7]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, LL Pegasi, 25 augusti 2023.

Noter

  1. ^ [a b] Cutri, Roc M.; Skrutskie, Michael F.; Van Dyk, Schuyler D.; Beichman, Charles A.; Carpenter, John M.; Chester, Thomas; Cambresy, Laurent; Evans, Tracey E.; Fowler, John W.; Gizis, John E.; Howard, Elizabeth V.; Huchra, John P.; Jarrett, Thomas H.; Kopan, Eugene L.; Kirkpatrick, J. Davy; Light, Robert M.; Marsh, Kenneth A.; McCallon, Howard L.; Schneider, Stephen E.; Stiening, Rae; Sykes, Matthew J.; Weinberg, Martin D.; Wheaton, William A.; Wheelock, Sherry L.; Zacarias, N. (2003). "VizieR Online Data Catalog: 2MASS All-Sky Catalog of Point Sources (Cutri+ 2003)". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2246: II/246. Bibcode:2003yCat.2246....0C.
  2. ^ [a b] Groenewegen, M. A. T.; De Jong, T.; Gaballe, T. R. (1994). "The 3 micrometer spectra of candidate carbon stars". Astronomy and Astrophysics. 287: 163. Bibcode:1994A&A...287..163G.
  3. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ Lombaert, R.; De Vries, B. L.; De Koter, A.; Decin, L.; Min, M.; Smolders, K.; Mutschke, H.; Waters, L. B. F. M. (2012). "Observational evidence for composite grains in an AGB outflow. MgS in the extreme carbon star LL Pegasi". Astronomy & Astrophysics. 544: L18. arXiv:1207.1606. Bibcode:2012A&A...544L..18L. doi:10.1051/0004-6361/201219782. S2CID 119022145.
  5. ^ [a b] Massalkhi, S.; Agúndez, M.; Cernicharo, J. (August 2019). "Study of CS, SiO, and SiS abundances in carbon star envelopes: Assessing their role as gas-phase precursors of dust". Astronomy & Astrophysics. 628: A62. arXiv:1906.09461. Bibcode:2019A&A...628A..62M. doi:10.1051/0004-6361/201935069. ISSN 0004-6361. PMC 6739229. PMID 31511746.
  6. ^ LL Pegasi (unistra.fr). Hämtad 2023-12-30.
  7. ^ [a b] Morris, Mark; Sahai, Raghvendra; Matthews, Keith; Cheng, Judy; Lu, Jessica; Claussen, Mark; Sánchez-Contreras, Carmen (2006). "A Binary-Induced Pinwheel Outflow from the Extreme Carbon Star, AFGL 3068". Planetary Nebulae in Our Galaxy and Beyond. 234: 469. Bibcode:2006IAUS..234..469M. doi:10.1017/S1743921306003784.
  8. ^ [a b] Le Bertre, T. (1992). "Carbon-star lightcurves in the 1-20 micron range". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 94: 377. Bibcode:1992A&AS...94..377L.
  9. ^ Whitelock, Patricia A.; Feast, Michael W.; Marang, Freddy; Groenewegen, M. A. T. (2006). "Near-infrared photometry of carbon stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 369 (2): 751–782. arXiv:astro-ph/0603504. Bibcode:2006MNRAS.369..751W. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10322.x. S2CID 14453496.
  10. ^ "Celestial spiral with a twist". eso.org. European Southern Observatory. Hämtad 13 februari 2022.

Externa länkar

Stjärnor i Pegasus
Bayer
Flamsteed
1 Pegasi  · 2 Pegasi  · 3 Pegasi  · 4 Pegasi  · 5 Pegasi  · 7 Pegasi  · 9 Pegasi  · 11 Pegasi  · 12 Pegasi  · 13 Pegasi  · 14 Pegasi  · 15 Pegasi  · 16 Pegasi  · 17 Pegasi  · 18 Pegasi  · 19 Pegasi  · 20 Pegasi  · 21 Pegasi  · 23 Pegasi  · 25 Pegasi  · 28 Pegasi  · 30 Pegasi  · 31 Pegasi  · 32 Pegasi  · 33 Pegasi  · 34 Pegasi  · 35 Pegasi  · 36 Pegasi  · 37 Pegasi  · 38 Pegasi  · 39 Pegasi  · 40 Pegasi  · 41 Pegasi  · 45 Pegasi  · 51 Pegasi  · 52 Pegasi  · 55 Pegasi  · 56 Pegasi  · 57 Pegasi  · 58 Pegasi  · 59 Pegasi  · 60 Pegasi  · 61 Pegasi  · 63 Pegasi  · 64 Pegasi  · 65 Pegasi  · 66 Pegasi  · 67 Pegasi  · 69 Pegasi  · 70 Pegasi  · 71 Pegasi  · 72 Pegasi  · 73 Pegasi  · 74 Pegasi  · 75 Pegasi  · 76 Pegasi  · 77 Pegasi  · 78 Pegasi  · 79 Pegasi  · 80 Pegasi  · 82 Pegasi  · 83 Pegasi  · 85 Pegasi  · 86 Pegasi  · 87 Pegasi  · 23 Piscium  · 34 Vulpeculae
Variabler
R Pegasi  · S Pegasi  · T Pegasi  · U Pegasi  · V Pegasi  · W Pegasi  · X Pegasi  · Y Pegasi  · Z Pegasi  · AG Pegasi  · DY Pegasi  · EE Pegasi  · EQ Pegasi  · HN Pegasi  · II Pegasi  · IK Pegasi  · IM Pegasi  · LL Pegasi  · LO Pegasi  · MT Pegasi  · V342 Pegasi  · V376 Pegasi  · V391 Pegasi
HD
Övriga
Gliese 829  · Gliese 880  · HAT-P-8  · HR 8799 · Q2343-BX418  · WASP-10  · WASP-21 (Tangra)  · WASP-52 (Anadolu)  · WASP-59  · WASP-60 (Morava)  · 3C 454.3
Övriga objekt
NGC 8  · NGC 16

Media som används på denna webbplats

Pegasus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pegasus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
LLPegLightCurve.png
Författare/Upphovsman: PopePompus, Licens: CC BY-SA 4.0
A near-infrared (L-band) light curve for LL Pegasi, plotted from data published by Le Bertre, Astronomy and Astrophysics Supplement Series, Vol 94, pp 377-398, 1992
Celestial spiral with a twist.jpg
Författare/Upphovsman: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)/H. Kim et al., Licens: CC BY 4.0
Although it looks like the pattern of a shell on the beach, this intriguing spiral is in fact astronomical in nature. The Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) captured this remarkable image of a binary star system, where two stars — LL Pegasi and its companion — are locked in a stellar waltz, orbiting around their common centre of gravity. The old star LL Pegasi is continuously losing gaseous material as it evolves into a planetary nebula, and the distinct spiral shape is the imprint made by the stars orbiting in this gas.

The spiral spans light-years and winds around with extraordinary regularity. Based on the expansion rate of the spiralling gas, astronomers estimate that a new “layer” appears every 800 years — approximately the same time it takes for the two stars to complete one orbit around each other.

LL Pegasi was first highlighted about 10 years ago when the NASA/ESA Hubble Space Telescope obtained a picture of the almost-perfect spiral structure. This was the first time a spiral pattern had been found in material surrounding an old star. Now, ALMA’s observations, of which this image only shows one “cross-section”, have added an extra dimension to reveal the exquisitely-ordered 3D geometry of the spiral pattern. A full view of the 3D video can be seen in this video.

An additional image shows a composition of the ALMA and Hubble data.