Löpning 4 × 100 meter
4 × 100 meter löpning är en friidrottsgren som springs vid de Olympiska sommarspelen, vid världsmästerskap samt vid andra friidrottsmästerskap (såsom EM, Samväldesspelen eller Finnkampen).
Till skillnad från den långa stafetten sker hela tävlingen på separata banor. Växling sker vid tre tillfällen genom att en lagmedlem överlämnar en stafettpinne till den lagmedlem som skall ta vid. Växlingen måste ske inom ett speciellt avgränsad 20-metersområde. Överlämnas stafettpinnen utom detta område är växlingen ogiltig och renderar i diskvalificering av hela laget. Detta, tillsammans med att stafettpinnen tappas i samband med försök till växling, är vanligt förekommande i mästerskapskval och finaler.
På herrsidan har Förenta staterna länge varit det dominerande landet genom flertalet vinster i OS- och VM-finaler. Av 22 OS-finaler har amerikanerna vunnit inte mindre än 15 (varav åtta i följd). Övriga OS-titlar har vunnits av Sovjetunionen (två stycken), Storbritannien (två), Kanada (en), Tyskland (en) och Jamaica (en). De två senaste olympiska finalerna har vunnits av Storbritannien (efter en rafflande uppgörelse med Förenta staterna i OS-finalen 2004) och Jamaica (efter en utklassningsseger 2008 då både Förenta staterna och Storbritannien växlat bort sig i försöken). I VM-sammanhang har Förenta staterna vunnit sju guld (laget var först i mål även 2001 men fråntogs 2005 titeln efter att Tim Montgomery befunnits dopad), Kanada två samt Frankrike (2005), Jamaica (2009) och Sydafrika (2001) ett guld vardera. I EM-sammanhang är Frankrike framgångsrikast med sex mästerskapstriumfer, följt av Tyskland (fyra), Sovjetunionen och Storbritannien (tre vardera) samt Polen, Sverige, Tjeckoslovakien och Ungern (ett vardera).
Världsrekordet har mellan 1968 och 2004 innehafts av Förenta staterna, med undantag av 1990-1991 då Frankrike "lånade" rekordet. Jamaica utklassade tidigare världsrekordtider genom att springa på 37, 10 vid OS-finalen 2008. Jamaicas nu gällande världsrekord lyder på 36, 84, en tid som noterades av segrarlaget vid OS 2012 bestående av Nesta Carter, Michael Frater, Usain Bolt och Yohan Blake). Förenta staterna sprang under OS 2012 på tiden 37, 04, en tid som före tävlingen skulle ha varit tangerat världsrekord.
På damsidan dominerade länge Östtyskland men på senare år har Förenta staterna varit det främsta laget. I OS-sammanhang har amerikanskorna vunnit nio guld, Tyskland/Östtyskland tre, medan Kanada, Nederländerna, Australien, Polen, Bahamas och Jamaica alla vunnit en gång vardera; senaste guldet vanns av Jamaica. I VM har Förenta staterna vunnit fem guld, Östtyskland/Tyskland två samt Jamaica, Ryssland, Bahamas och Frankrike ett vardera. I EM-sammanhang har Tyskland (inklusive Väst- och Östtyskland) vunnit åtta guld, Sovjetunionen/Ryssland fyra, Frankrike och Polen två samt Nederländerna, Storbritannien och Ukraina (2010) ett vardera.
Världsrekordet noterades av Östtyskland i Canberra den 6 oktober 1985 då Silke Gladisch, Sabine Günther, Ingrid Auerswald och Marlies Göhr sprang i mål på tiden 41,37.
Rekord
Män
- Uppdaterat den 16 augusti 2017
Kvinnor
- Uppdaterat den 17 juli 2008
| Rekord | Res. | Lag | Datum | Plats |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 40,82 |  | 10 augusti 2012 | London |
| Olympiskt rekord | 40,82 | | 10 augusti 2012 | London |
| VM-rekord | 41,47 | Förenta staterna Chryste Gaines, Marion Jones, Inger Miller och Gail Devers | 9 augusti 1997 | Aten |
| EM-rekord | 41,68 |  Östtyskland Silke Gladisch-Möller, Sabine Rieger-Günther, Ingrid Auserwald och Marlies Göhr | 1 september 1990 | Split |
| Afrika | 42,39 |  Nigeria Beatrice Utondu, Faith Idehen, Christy Opara-Thompson och Mary Onyali-Omagbemi | 7 augusti 1992 | Barcelona |
| Asien | 42,23 |  Sichuan Xuemei Li, Xiaomei Liu, Yali Li och Lin Xiao | 31 oktober 1997 | Shanghai |
| Europa | 41,37 | Östtyskland Silke Gladisch-Möller, Sabine Rieger-Günther, Ingrid Auerswald-Lange och Marlies Göhr | 6 oktober 1985 | Canberra |
| Nordamerika | 41,47 | Förenta staterna Chryste Gaines, Marion Jones, Inger Miller och Gail Devers | 9 augusti 1997 | Aten |
| Oceanien | 42,99 A |  Australien Rachael Massey, Jodi Lambert, Suzanne Broadrick och Melinda Gainsford-Taylor | 18 mars 2000 | Pietersburg |
| Sydamerika | 42,97 A |  Brasilien Rosemar Maria Neto, Luciana dos Santos, Katia Regina Santos och Lucimar Aparecida de Moura | 10 juli 2004 | Bogotá |
Mästerskapsmedaljörer, herrar
Olympiska spel
Världsmästerskap
Europamästerskap
| EM | Guld | Silver | Brons |
|---|---|---|---|
| 1934 |  Tyskland 41,0 Egon Schein Erwin Gillmeister Gerd Hornberger Erich Borchmeyer |  Ungern 41,4 László Forgács József Kovács József Sir Gyula Gyenes |  Nederländerna 41,6 Martinus Osendarp Tjeerd Boersma Robert Jansen Christiaan Berger |
| 1938 | Tyskland 40,9 (MR) Manfred Kersch Gerd Hornberger Karl Neckermann Jakob Scheuring |  Sverige 41,1 Gösta Klemming Åke Stenqvist Lennart Lindgren Lennart Strandberg |  Storbritannien 41,2 Maurice Scarr Godfrey Brown Arthur Sweeney Ernest Page |
| 1946 | Sverige 41,5 Stig Danielsson Inge Nilsson Olle Laessker Stig Håkansson |  Frankrike 42,0 Agathon Lepève Julien Lebas Pierre Gonon René Valmy |  Tjeckoslovakien 42,2 Mirko Paráček Leopold Láznička Miroslav Řihošek Jiří David |
| 1950 |  Sovjetunionen 41,5 Vladimir Sucharev Lev Kaljajev Levan Sanadse Nikolaj Karakulov | Frankrike 41,8 Etienne Bally Jacques Perlot Yves Camus Jean-Pierre Guillon | Sverige 41,9 Göte Kjellberg Leif Christersson Stig Danielsson Hans Rydén |
| 1954 |  Ungern 40,6 (MR) László Zarándi Géza Varasdi György Csányi Béla Goldoványi | Storbritannien 40,8 Kenneth Box George Ellis Kenneth Jones Brian Shenton | Sovjetunionen 40,9 Boris Tokarev Viktor Ryabov Levan Sanadse Leonid Bartanev |
| 1958 |  Västtyskland 40,2 (MR) Walter Mahlendorf Armin Hary Heinz Fütterer Manfred Germar | Storbritannien 40,4 Peter Radford Roy Sandström David Segal Adrian Breacker | Sovjetunionen 40,4 Boris Tokarev Edvin Osolin Juri Konovalov Leonid Bartanev |
| 1962 | Västtyskland 39,5 (MR) Klaus Ulonska Peter Gamper Hans-Joachim Bender Manfred Germar |  Polen 39,5 Jerzy Juskowiak Andrzej Zieliński Zbigniew Syka Marian Foik | Storbritannien 39,8 Alfred Meakin Ron Jones Berwyn Jones David Jones |
| 1966 | Frankrike 39,4 (MR) Marc Berger Jocelyn Delecour Claude Piquemal Roger Bambuck | Sovjetunionen 39,8 Edvin Osolin Armin Tujakov Boris Savtjuk Nikolaj Ivanov | Västtyskland 39,8 Hans-Jürgen Felsen Gert Metz Dieter Enderlein Manfred Knickenberg |
| 1969 | Frankrike 38,8 (MR) Alain Sarteur Patrick Bourbeillon Gérard Fenouil François Saint-Gilles | Sovjetunionen 39,3 Alexander Lebedev Wladislaw Sapeja Nikolaj Ivanov Valerij Borosov | Tjeckoslovakien 39,5 Ladislav Kříž Dionys Szögedi Jiří Kynos Ludvík Bohman |
| 1971 | Tjeckoslovakien 39,32 Ladislav Kříž Juraj Demec Jíři Kynos Ludvík Bohman | Polen 39,72 Gerard Gramse Tadeusz Cuch Zenon Nowosz Marian Dudziak |  Italien 39,78 Vincenzo Guerini Pietro Mennea Pasqualino Abeti Ennio Preatoni |
| 1974 | Frankrike 38,69 (MR) Lucien Sainte-Rose Joseph Arame Bruno Cherrier Dominique Chauvelot | Italien 38,88 Vincenzo Guerini Norberto Oliosi Luigi Benedetti Pietro Mennea | Östtyskland 38,99 Manfred Kokot Michael Droese Hans-Jürgen Bombach Siegfried Schenke |
| 1978 | Polen 38,58 (MR) Zenon Nowosz Zenon Licznerski Leszek Dunecki Marian Woronin | Östtyskland 38,78 Manfred Kokot Eugen Ray Olaf Prenzler Alexander Thieme | Sovjetunionen 38,82 Sergej Vladimirsev Nikolaj Kolesnikov Alexander Aksinin Vladimir Ignatenko |
| 1982 | Sovjetunionen 38,60 Sergej Solokov Alexander Aksinin Andrej Prokofjev Nikolaj Sidorov | Östtyskland 38,71 Detlef Kübeck Olaf Prenzler Thomas Munkelt Frank Emmelmann | Västtyskland 38,71 Christian Zirkelbach Christian Haas Peter Klein Erwin Skamrahl |
| 1986 | Sovjetunionen 38,29 (MR) Alexander Jevgenjev Nikolaj Juschmanov Vladimir Muravjov Viktor Brysgin | Östtyskland 38,64 Thomas Schröder Steffen Bringmann Olaf Prenzler Frank Emmelmann | Storbritannien 38,71 Elliot Bunney Daley Thompson Michael McFarlane Linford Christie |
| 1990 | Frankrike 37,79 (VR) Max Morinière Daniel Sangouma Jean-Charles Trouabal Bruno Marie-Rose | Storbritannien 37,98 Darren Braithwaite John Regis Marcus Adam Linford Christie | Italien 38,39 Mario Longo Ezio Madonia Sandro Floris Stefano Tilli |
| 1994 | Frankrike 38,57 Hermann Lomba Eric Perrot Jean-Charles Trouabal Daniel Sangouma |  Ukraina 38,98 Sergej Osovich Oleg Kramarenko Dmitri Vanaikin Vladislav Dologodin | Italien 38,99 Ezio Madonia Domenico Nettis Giorgio Marras Sandro Floris |
| 1998 | Storbritannien 38,52 Allyn Condon Darren Campbell Douglas Walker Julian Golding | Frankrike 38,87 Thierry Lubin Frédéric Krantz Christophe Cheval Needy Guims | Polen 38,98 Marcin Krzywanski Marcin Nowak Piotr Balcerzak Ryszard Pilarczyk |
| 2002* | Ukraina 38,53 Konstantin Vasjukov Konstantin Rurak Anatoli Dovgal Alexander Kajdasch | Polen 38,71 Ryszard Pilarczyk Łukasz Chyła Marcin Nowak Marcin Urbaś | Tyskland 38,88 Ronny Ostwald Marc Blume Alexander Kosenkow Christian Schacht |
| 2006 | Storbritannien 38,91 Dwain Chambers Darren Campbell Marlon Devonish Mark Lewis-Francis | Polen 39,05 Przemysław Rogowski Łukasz Chyła Marcin Jędrusiński Dariusz Kuć | Frankrike 39,07 Oudere Kankarafou Ronald Pognon Fabrice Calligny David Alerte |
| 2010 | Frankrike 38,11 Jimmy Vicaut Christophe Lemaitre Pierre-Alexis Pessonneaux Martial Mbandjock | Italien 38,17 Roberto Donati Simone Collio Emanuele di Gregorio Maurizio Checcucci | Tyskland 38,44 Tobias Unger Marius Broening Alexander Kosenkow Martin Keller |
2002 års EM-final vanns av Storbritannien (Christian Malcolm, Darren Campbell, Marlon Devonish och Dwain Chambers) på tiden 38,19 men laget fråntogs segern efter att Chambers testat positivt för THG.
Media som används på denna webbplats
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
.svg)
.svg)
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
.svg)
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
.svg)
National flag and merchant ensign of Germany from 1933 to 1935.
.svg)
Trinidad och Tobagos flagga
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
| grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
| gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
| röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
| blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
| vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
| svart | rendered as RGB 0 0 0 |
_crowned.svg){kind=link}
.svg)
(c) Santeri Viinamäki, CC BY-SA 4.0
Löpning 4 × 100 meter startlinjen.
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).