Löpning 400 meter
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
400 meter, den längsta sprintdistansen vid slätlöpning i friidrott. Vid tävlingar utomhus mäter ett varv precis 400 meter medan det inomhus vanligen mäter 200 meter. Distansen löps vid alla större internationella mästerskap (både utomhus och inomhus) samt i stafett.
Historia
Herrar
Den förste i världen att löpa distansen under 45 sekunder var trinidadiern Wendell Mottley som noterade 44,82 i Kingston 11 augusti 1966. Först under 44 sekunder var Lee Evans som, på hög höjd, noterade 43,86 i OS i Mexico City 1968 (även Larry James underskred 44-sekundersgränsen i samma lopp med 43,97). Det dröjde sedan 20 år innan någon löpare lyckades springa distansen på en tid under 44 sekunder på låglandsbana. Detta skedde när Harry "Butch" Reynolds sprang på 43,29 17 augusti 1988 i Weltklassegalan i Zürich. Reynolds tid stod sig som världsrekord till 26 augusti 1999 då Michael Johnson vann VM-finalen i Sevilla på tiden 43,18. Efter säsongen 2006 sprang ytterligare sju löpare från USA 400 m på under 44 sekunder och först 2012 blev Kirani James från Grenada den förste icke-amerikan att göra detsamma. Amerikanerna har genom löpare som Johnson, Evans, Reynolds, Quincy Watts, Steve Lewis, Antonio Pettigrew och Jeremy Wariner dominerat 400 meter fullständigt. Utmanare har dykt upp emellanåt, främst från Storbritannien, Karibien och Nigeria. Amerikanerna i modern tid vunnit alla stafetter i OS- och VM-sammanhang där de inte råkat ut för missöden utom VM-finalen i Tokyo 1991 där Storbritanniens Kriss Akabusi slog USA:s Pettigrew på upploppet.
Damer
Första kvinna att löpa 400 meter på en tid under 50 sekunder var DDR:s Christina Lathan som hemma i Dresden noterade 49,77 9 maj 1976 (och därigenom fråntog finländskan Riitta Salin världsrekordet). Första kvinna under 49 sekunder var Marita Koch från Östtyskland som noterade 48,94 vid EM i Prag, 31 augusti 1978. År 1983 vann Tjeckoslovakiens Jarmila Kratochvílová VM-finalen på 47,99 och blev först under 48 sekunder. Världsrekordet har sedan förbättrats av Koch till 47,60 (6 oktober 1985 i Canberra). Överhuvudtaget dominerades sträckan av löpare från Östeuropa under 1980-talet medan sentida dominanter kommit från så skilda länder som Frankrike, Australien och Mexiko.
Rekord, damer
| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 47,60 | Marita Koch |  Östtyskland | Canberra 6 oktober 1985 |
| Afrika | 49,10 | Falilat Ogunkoya |  Nigeria | Atlanta 29 juli 1996 |
| Asien | 49,81 | Yuqin Ma |  Folkrepubliken Kina | Peking 11 september 1993 |
| Europa | 47,60 | Marita Koch | Östtyskland | Canberra 6 oktober 1985 |
| Nordamerika | 48,70 | Sanya Richards |  Förenta Staterna | Aten 16 september 2006 |
| Oceanien | 48,63 | Cathy Freeman |  Australien | Atlanta 29 juli 1996 |
| Sydamerika | 49,64 | Ximena Restrepo |  Colombia | Barcelona 5 augusti 1992 |
Mästerskapsrekord
| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 48,25 | Marileidy Paulino |  Dominikanska republiken | Paris 9 augusti 2024 |
| VM-rekord | 47,99 | Jarmila Kratochvílová |  Tjeckoslovakien | Helsingfors 10 augusti 1983 |
| EM-rekord | 48,16 | Marita Koch | Östtyskland | Aten 9 augusti 1982 |
Rekord, herrar
| Område | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Världsrekord | 43,03 | Wayde van Niekerk |  Sydafrika | Rio de Janeiro 14 augusti 2016 |
| Afrika | 43,03 | Wayde van Niekerk | Sydafrika | Rio de Janeiro 14 augusti 2016 |
| Asien | 44,56 | Mohamed Amer Al-Malky |  Oman | Budapest 12 augusti 1988 |
| Europa | 44,33 | Thomas Schönlebe | Östtyskland | Rom 3 september 1987 |
| Nordamerika | 43,18 | Michael Johnson | Förenta Staterna | Sevilla 26 augusti 1999 |
| Oceanien | 44,38 | Darren Clark | Australien | Seoul 26 september 1988 |
| Sydamerika | 44,29 | Sanderlei Claro Parrela |  Brasilien | Sevilla 26 augusti 1999 |
Mästerskapsrekord
| Tävling | Resultat | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| Olympiskt rekord | 43,03 | Wayde van Niekerk | Sydafrika | Rio de Janeiro 14 augusti 2016 |
| VM-rekord | 43,18 | Michael Johnson | Förenta Staterna | Sevilla 26 augusti 1999 |
| EM-rekord | 44,52 | Iwan Thomas |  Storbritannien | Budapest 21 augusti 1998 |
Olympiska spel, sedan 1980
Världsmästerskap
Damer under 49 sekunder
| Pl. | Tid | Löpare | Land | Stad, datum |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 47,60 | Marita Koch | Östtyskland | Canberra 6 oktober 1985 |
| 2 | 47,99 | Jarmila Kratochvílová | Tjeckoslovakien | Helsingfors 10 augusti 1983 |
| 3 | 48,14 | Salwa Eid Naser |  Bahrain | Doha 3 oktober 2019 |
| 4 | 48,17 | Marileidy Paulino | Dominikanska republiken | Paris 9 augusti 2024 |
| 5 | 48,25 | Marie-José Pérec |  Frankrike | Atlanta 29 juli 1996 |
| 6 | 48,27 | Olga Vladykina-Bryzgina |  Sovjetunionen | Canberra 6 oktober 1985 |
| 7 | 48,36 | Shaunae Miller-Uibo |  Bahamas | Tokyo 6 augusti 2021 |
| 8 | 48,57 | Nickisha Pryce |  Jamaica | London |
| 9 | 48,59 | Tatána Kocembová | Tjeckoslovakien | Helsingfors 10 augusti 1983 |
| 10 | 48,63 | Cathy Freeman | Australien | Atlanta 29 juli 1996 |
| 11 | 48,70 | Sanya Richards | Förenta Staterna | Aten 16 september 2006 |
| 12 | 48,74 | Sydney McLaughlin-Levrone | USA | Eugene 8 juli 2023 |
| 13 | 48,83 | Valerie Brisco-Hooks | Förenta Staterna | Los Angeles 6 augusti 1984 |
| 14 | 48,89 | Ana Guevara |  Mexiko | Saint-Denis 27 augusti 2003 |
| 15 | 48,98 | Natalia Kaczmarek |  Polen | Paris 9 augusti 2024 |
Herrar under 44 sekunder
Se även
- Världsrekordutveckling i löpning
- Löpning 60 meter
- Löpning 100 meter
- Löpning 200 meter
- Löpning 800 meter
- Löpning 1 500 meter
- Löpning 2 000 meter
- Löpning 3 000 meter
- Löpning 5 000 meter
- Löpning 10 000 meter
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Den Dominikanska republikens flagga består av ett vitt centrerat kors som sträcker sig hela vägen ut till flaggans kant. I mitten på korset sitter ett emblem med en bibel, ett gyllene kors och sex dominikanska flaggor. Emblemet är omgivet av olivkvistar och palmblad. Under emblemet står ”Republica Dominicana” och ovanför ett band med landets mottot ”Dios, Patria, Libertad” (”Gud, Landet, Frihet”).
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
| grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
| gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
| röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
| blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
| vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
| svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Författare/Upphovsman: See File history below for details., Licens: CC0
Flag of Oman
.svg)
Flag of the Ivory Coast, written by Jon Harald Søby, modified by Zscout370. The colors match to what is reported at http://fotw.vexillum.com/flags/ci.html.
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
Trinidad och Tobagos flagga
Flag of Senegal
.svg)
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
