Lönnsandbi

Lönnsandbi
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljGrävbin
Andrenidae
SläkteSandbin
Andrena
UndersläktePlastandrena[1]
ArtLönnsandbi
A. tibialis
Vetenskapligt namn
§ Andrena tibialis
AuktorKirby, 1802[2]
Synonymer

Melitta tibialis Kirby, 1802[2]
Andrena fulvitarsis Eversmann, 1852[2]
Andrena subfasciata Schenck, 1853[2]
Melitta mouffetella Kirby, 1802[2]
Andrena ambigua Eversmann, 1852[2]
Melitta atriceps Kirby, 1802[2]
Andrena tibialis corvina Warncke, 1967[2]
Andrena tibialis concreta Warncke, 1975[2]
Andrena tibialis porzana Warncke, 1975[2]

Andrena tibialis vindobonensis E. Stöckhert, 1950[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Lönnsandbi (Andrena tibialis) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin.[2][3]

Beskrivning

Ansiktet har blekbrun behåring hos honan, med ett visst inslag av svarta hår upptill, medan färgerna är omkastade hos hanen: Nästan hela ansiktet är svarthårigt, utom ett blekbrunt parti överst. Antennerna är mörka hos båda könen, men medan honan har 3:e antennleden längre än 4:e och 5:e tillsammans har hanen istället 4:e antennleden längre än den 3:e. Mellankroppen har gulbrun päls, som hos honan blir vitaktig undertill. De bakre skenbenen är orange. Hos honan har tergit[a] 1 och 2 på bakkroppen glesa, blekbruna hår, medan de hos hanen täcker hela bakkroppen. Hos båda könen bleknar hårfärgen med åldern. Hos honan har dessutom sidorna på tergit 2 till 4 glesa, vitaktiga hår. Honan blir 12 till 15 mm lång, hanen 12 till 13 mm.[4]

Ekologi

Lönnsandbiet förekommer i habitat som skogsbryn och -gläntor, ängar, buskage, häckar, vägrenar, ruderatmark, samt i trädgårdar och parker[4][5]. I Alperna går arten upp till 1 400–1 450 m.[5]

Arten flyger i Norden från mitten av april till juni månad ut.[4] Den kan ha en andra generation i vissa delar av utbredningsområdet, och kan då ha en total flygtid från april till juli.[5] Biet är polylektiskt, det besöker ett stort antal blommande växter från flera familjer, som korgblommiga växter (inte minst maskrosor), kinesträdsväxter (bland annat lönnar, därav det svenska trivialnamnet), ripsväxter[4], rosväxter, törelväxter, ärtväxter, videväxter, korsblommiga växter, korgblommiga växter, flockblommiga växter, vallmoväxter och johannesörtsväxter[5].

Som alla sandbin gräver arten ut bona underjordiskt, och larvcellerna provianteras med pollen varefter honan lägger ett ägg i varje cell.[6] Hos denna art gräver honan sina bogångar i sandjord, mera sällan lerjord.[4] Bona kan parasiteras av gökbina gyllengökbi och gullgökbi, som lägger sina ägg i larvcellerna, ett ägg i varje cell. När gökbilarven kläckts, så dödar den först värdägget eller -larven, och lever sedan av den insamlade näringen.[7]

Utbredning

Globalt finns arten i stora delar av Palearktis från England och Spanien i söder till Primorje kraj i östligaste Sibirien i norr, samt från södra England, södra Norden, södra Uralområdet, Kazakstan, Kirgizistan och Krasnojarsk kraj i mellersta Sibirien i norr till Balkan, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Iran och norra Kina i söder. Globalt betraktar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) arten som livskraftig (LC).[5]

I Sverige är arten mindre allmän i Götaland och östra Svealand. Från Dalarna och Värmland norrut har endast ett fåtal fynd gjorts, de nordligaste (två stycken) i Umeå i Västerbotten. Arten är dock inte rödlistad, utan är klassificerad som livskraftig.[4]

I Finland har arten endast observerats en gång, den 21 maj 2006, i Mariehamn på Åland.[8]

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Referenser

Media som används på denna webbplats

Andrena tibialis female (15988239300).jpg
Författare/Upphovsman: Line Sabroe from Denmark, Licens: CC BY 2.0
OLYMPUS DIGITAL CAMERA