Långstjärtad trast

	Långstjärtad trast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Trastar; Turdidae
Släkte	Zoothera
Art	Långstjärtad trast; Z. dixoni
Vetenskapligt namn
	§ Zoothera dixoni
Auktor	(Seebohm, 1881)

Långstjärtad trast^[2] (Zoothera dixoni) är en bergslevande asiatisk fågel i familjen trastar inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Långstjärtad trast är en stor (25-27 cm) och som namnet avslöjar långstjärtad trast. Den är mycket lik arterna i mollissima-komplexet (alptrast, himalayatrast och sichuantrast) med rent olivbrun ovansida och svartfjällig undersida. Den skiljer sig dock förutom den längre stjärten också genom mindre utbredd fjällning undertill, så att flankerna snarare är bandade. Vidare är vingbanden mycket tydligare och uppvisar även en ljus vingpanel på handpennorna.^[4]

Läte

Sången är relativt långsam, bestående av dels rätt torra fraser, dels melodiskt kvitter och dels "too-ee" eller "ee-ee". Vintertid är arten tystlåten.^[5]

Utbredning och systematik

Långstjärtad trast häckar från Himalaya till sydvästra Kina och sydöstra Tibet. Fågeln övervintrar i Sydostasien.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

I Himalaya påträffas den i täta skogar med gran, en, björk och rhododendron på 3000-4200 meters höjd. Den ses ofta födosöka på marken utmed stigar och vägar. Fågeln häckar mellan maj och juli i Himalaya. Den bygger ett stort skålformat bo av kvistar och mossa och fodrat med gräs, som placeras upp till tre meter ovan mark i ett lågt träd. Arten är huvudsakligen stannfågel, men viss rörelse sker till lägre regioner vintertid.^[6]

Status och hot

Artens populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig, dock ovanlig i Myanmar och Kina och fåtalig till ovanlig i Sydostasien under vintern.^[7]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Charles Dixon (1858-1926), brittisk oolog, journalist och författare.^[8]

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Zoothera dixoni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:388, ISBN 978-1-84330-746-4
^ Collar, N. (2018). Long-tailed Thrush (Zoothera dixoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58348 13 december 2018).
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Zoothera dixoni.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör långstjärtad trast.
Bilder & media
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Zoothera dixoni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[robson-5] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:388, ISBN 978-1-84330-746-4

[hbw-6] Collar, N. (2018). Long-tailed Thrush (Zoothera dixoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58348 13 december 2018).

[7] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[8] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler