Långstjärtad brednäbb

	Långstjärtad brednäbb; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Praktbrednäbbar; Eurylaimidae
Släkte	Psarisomus; Swainson, 1837
Art	Långstjärtad brednäbb; P. dalhousiae
Vetenskapligt namn
	§ Psarisomus dalhousiae
Auktor	(Jameson, 1835)

Långstjärtad brednäbb^[2] (Psarisomus dalhousiae) är en astiatisk fågel i familjen praktbrednäbbar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Långstjärtad brednäbb är en 28 centimeter lång fågel med som namnet avslöjar en lång stjärt. Den är i huvudsak grön, med svart hjässa och gult på strupen samt en gul fläck bakom ögat. Ungfågeln har istället en grön hjässa. Lätet är ett högljutt, genomträngande piu-wieuw-wieuw-wieuw.^[4]

Utbredning och systematik

Långstjärtad brednäbb placeras som enda art i släktet Psarisomus. Den delas in i fem underarter med följande utbredning:^[3]

Psarisomus dalhousiae dalhousiae – förekommer från Himalaya till nordöstra Indien, Myanmar, sydvästra Kina och Vietnam
Psarisomus dalhousiae cyanicauda – förekommer i sydöstra Thailand och Kambodja
Psarisomus dalhousiae divinus – förekommer i södra Annam i södra Vietnam
Psarisomus dalhousiae psittacinus – förekommer på Malackahalvön och Sumatra
Psarisomus dalhousiae borneensis – förekommer på norra Borneo

Familjetillhörighet

Familjerna praktbrednäbbar (Eurylaimidae) och grönbrednäbbar (Calyptomenidae) behandlades tidigare som en och samma familj, Eurylaimidae, med det svenska trivialnamnet brednäbbar. Genetiska studier visar att de inte är varandras närmaste släktingar.

Levnadssätt

Fågeln förekommer i en rad olika skogstyper. Den lever nästan uteslutande av ryggradslösa djur, mest insekter. Häckningsbiologin ä rätt okänd, men den har noterats häcka mellan mars och augusti i Indien och från april i Myanmar, men färska ägg funna i augusti. Arten är en stannfågel men har noterats röra sig till lägre nivåer i Himalaya vid dåligt väder.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, fragmentering och insamling till fågelbursindustrin. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som relativt vanlig i stora delar av utbredningsområdet, men mer sällsynt i nordväst.^[6]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christina Brown, grevinna av Dalhousie (1786-1839), skotsk växtsamlare gift med George Ramsay, 9:e earl av Dalhousie, överbefälhavare i Ostindien.^[7]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Psarisomus dalhousiae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Bruce, M.D. (2018). Long-tailed Broadbill (Psarisomus dalhousiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56344 8 oktober 2018).
^ Lambert, F.; Woodcock, M. 1996. Pittas, broadbills and asities. Pica Press, Robertsbridge, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör långstjärtad brednäbb.
Bilder & media
Wikispecies har information om Psarisomus dalhousiae.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Psarisomus dalhousiae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[5] Bruce, M.D. (2018). Long-tailed Broadbill (Psarisomus dalhousiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56344 8 oktober 2018).

[6] Lambert, F.; Woodcock, M. 1996. Pittas, broadbills and asities. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler