Långsam irreguljär variabel
| Långsam irreguljär variabel |
|---|
 (c) ALMA, CC BY 4.0
|
En långsam irreguljär variabel (tillskriven GCVS-typerna L, LB och LC) är en variabel stjärna som visar ingen eller mycket svagt definierad periodicitet i sin långsamt föränderliga ljusvariation. Dessa stjärnor har ofta blivit lite studerade, och när man en gång lärt känna dem, klassificeras de i andra kategorier, till exempel halvregelbundna variabler.
Nomenklatur
Oregelbundet variabla stjärnor gavs först akronymer baserade på bokstaven I: Ia, Ib och Ic.[3] Dessa förfinades senare så att I-koderna användes för "nebulösa" eller "snabbt oregelbundna" variabla stjärnor såsom T Tauri och Orion-variabler. De återstående oregelbundna stjärnorna, svala långsamt varierande jättar och superjättar av typ Ib eller Ic tilldelades till Lb och Lc.[4] När the General Catalogue of Variable Stars (GCVS) standardiserade sina akronymer till att vara enbart versaler, användes koderna LB och LC.[2]
Typ Lb
Långsamma oregelbundna variabler av sena spektraltyper (K, M, C, S); som regel är de jättar.[2]
GCVS tilldelar denna typbeteckning även till långsamma oregelbundna röda variabler där luminositeten eller spektraltypen inte är känd, även om den också använder typbeteckningen L för långsamma oregelbundna röda stjärnor där spektraltypen eller ljusstyrkan är oklar. K5-stjärnan CO Cygni ges som ett representativt exempel.[2]
Typ Lc
Oregelbundna variabla superjättar av sena spektraltyper med amplitud på ca 1 magnitud i V.[2]
M2-superjätten TZ Cassiopeiae ges som ett representativt exempel.[2]
Förteckning
| Beteckning (namn) | Stjärnbild | Upptäckt | Skenbar magnitud (Maximum)[6] | Skenbar magnitud (Minimum)[6] | Magnitud-område | Spektraltyp | Undertyp | Anm. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| U Antliae | Luftpumpen | 8m.1 (p) | 9m.7 (p) | 1,6 | N:v | Lb | ||
| Beta Pegasi | Pegasus | Schmidt, 1847 | 2m.31 | 2m.74 | 0,43 | M2.3 II-III | Lb | |
| Epsilon Pegasi (Enif) | Pegasus | 0m.7 | 3m.5 | 2,8 | K2 Ib | Lc | ||
| TX Piscium | Fiskarna | 4m.79 | 5m.20 | 0,42 | C5 III | Lb | ||
| Alfa Scorpii (Antares) | Skorpionen | 0m.88 | 1m.16 | 0,28 | M1.5 Iab-b | Lc | ||
| Alfa Tauri (Aldebaran) | Oxen | 0m.75 | 0m.95 | 0,20 | K5 III | Lb | ||
| My Geminorum | Tvillingarna | 2m.75 | 3m.02 | 0,28 | M3 III | Lb | ||
| BE Camelopardalis | Giraffen | 4m.35 | 4m.48 | 0,13 | M2 II | Lc | ||
| Tau4 Eridani | Eridanus | 3m.57 | 3m.72 | 0,15 | M3 III | Lb | ||
| 13 Bootis | Björnvaktaren | 5m.29 | 5m.38 | 0,09 | M2 IIIab | Lb | ||
| Psi Virginis | Jungfrun | 4m.73 | 4m.96 | 0,23 | M3 III | Lb | ||
| V854 Arae | Altaret | 5m.84 | 5m.99 | 0,12 | M1.5 III | Lb | ||
| 62 Sagittarii | Skytten | 4m.45 | 4m.62 | 0,17 | M4 III | Lb | ||
| TX Piscium | Fiskarna | 4m.79 | 5m.20 | 0,41 | C5 III | Lb | ||
| CQ Camelopardalis | Giraffen | 5m.15 | 5m.27 | 0,12 | M0 II | Lc | ||
| Pi Aurigae | Kusken | 4m.24 | 4m.34 | 0,10 | M3.5 II | Lc | ||
| NO Aurigae | Kusken | 6m.06 | 6m.44 | 0,58 | M2 Iab | Lc | ||
| Omikron1 Canis Majoris | Stora hunden | 3m.78 | 3m.99 | 0,21 | M2.5 Iab | Lc | ||
| Sigma Canis Majoris | Stora hunden | 3m.43 | 3m.51 | 0,08 | M1.5 Iab | Lc | ||
| NS Puppis | Akterskeppet | 4m.4 | 4m.5 | 0,1 | K3 Ib | Lc | ||
| Lambda Velorum | Seglet | 2m.14 | 2m.30 | 0,16 | K4 Ib-IIa | Lc | ||
| V337 Carinae | Kölen | 3m.36 | 3m.44 | 0,08 | K3 II | Lc | ||
| GZ Velorum | Seglet | 3m.43 | 3m.81 | 0,38 | K3 II | Lc | ||
| RX Telescopii | Kikaren | 6m.6 | 7m.4 | 0,8 | M3 Iab | Lc |
Andra oregelbundna variabler
Det finns ett antal andra typer av variabla stjärnor som saknar tydligt observerbara perioder, och som ibland kallas oregelbundna variabler:[5]
- Gamma Cassiopeiae-variabler, eruptiva skalstjärnor,
- Orionvariabler, stjärnor före huvudserien, inklusive T Tauri-stjärnor och YY Orionis-stjärnor,
- Snabba oregelbundna variabler, som kanske liknar Orion-variabler men med kortare period,
- Svagt definierade oregelbundet variabla stjärnor av okänd typ.
Dessutom ingår många typer av eruptiv eller kataklysmisk variabel, som är mycket oförutsägbara.[5]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Slow irregular variable, 4 december 2019.
Noter
- ^ [a b] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 4 december 2019.
- ^ [a b c d e f] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 4 december 2019.
- ^ Kholopov, P. N. (1959). "A Revised List of T-Associations and Their Members". Soviet Astronomy. 3: 291. Bibcode:1959SvA.....3..291K.
- ^ Mayall, Margaret W. (1964). "Variable Star Notes- from the XII General Assembly, I.A.U.; 043274 X Camelopardalis". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 58: 283. Bibcode:1964JRASC..58..283M.
- ^ [a b c] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1: 02025. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b] (visual magnitude, unless marked (B) (= blue) or (p) (= photographic))
Externa länkar
- Classifying variable stars - Astronomical Society of South Australia
- Why observe variable stars - British Astronomical Association
Media som används på denna webbplats
(c) ALMA, CC BY 4.0
Delicate bubble of expelled material around the cool red star U Antliae
This ALMA image reveals much finer structure in the U Antliae shell than has previously been possible. Around 2700 years ago, U Antliae went through a short period of rapid mass loss. During this period of only a few hundred years, the material making up the shell seen in the new ALMA data was ejected at high speed. Examination of this shell in further detail also shows some evidence of thin, wispy clouds known as filamentary substructures.
Coordinates Position (RA): 10 35 12.87 Position (Dec): -39° 33' 44.99" Field of view: 2.18 x 2.18 arcminutes Orientation: North is 0.5° right of vertical
Colours & filters Band Wavelength Telescope Millimeter 230 GHz 1.3 mm Atacama Large Millimeter/submillimeter Array Band 6.