Långnäbbiga myrpiggsvin

Långnäbbiga myrpiggsvin
Individ av okänd art
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
UnderklassProtheria
OrdningKloakdjur
Monotremata
FamiljMyrpiggsvin
Tachyglossidae
SläkteLångnäbbiga myrpiggsvin
Zaglossus
Vetenskapligt namn
§ Zaglossus
AuktorGill, 1877
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Långnäbbiga myrpiggsvin (Zaglossus) är ett släkte i familjen myrpiggsvin med tre eller fler arter.

Kännetecken

Dessa myrpiggsvin når en kroppslängd mellan 45 och 70 centimeter och en vikt mellan 5 och 16 kilogram. I motsats till arten kortnäbbat myrpiggsvin är taggarna kortare, glesare och mera gömd i pälsen. Den rörformiga nosen är tydlig längre och mera nedåtböjd än hos kortnäbbat myrpiggsvin. Pälsens färg är brun eller svart. Arterna har fem fingrar och fem tår vid fram respektive bakfötter. Vid de tre mellersta fingrar och tår finns klor. Taggarna kan ha en vit, ljusbrun eller svart färg. Honor utvecklar en tillfällig pung (liknande en marsupium) under parningstiden. Där finns honans spenar.[1]

Utbredning och levnadssätt

Arterna i släktet är endemiskaNya Guinea där de främst lever i skogar. De finns även i bergsregioner upp till 4 000 meter över havet. Långnäbbiga myrpiggsvin är aktiva i gryningen och på natten. Utanför parningstiden lever varje individ ensam. Födan utgörs främst av daggmaskar. De äter maskarna med hjälp av sin klibbiga tunga som även har små hullingar. Det är nästan ingenting känt om arternas sätt att fortplanta sig. Det antas att de har samma parningsbeteende som kortnäbbat myrpiggsvin.[1]

Hot

Deras utbredningsområde minskar allt mer på grund av skogsskövling. Dessutom jagas de för köttets skull som betraktas som välsmakande. Under jakten används speciella hundar som är tränade för att döda myrpiggsvin.[1] IUCN listar alla arter som sårbar eller akut hotade.[2]

Systematik

Långnäbbiga myrpiggsvin och kortnäbbat myrpiggsvin bildar tillsammans familjen myrpiggsvin som i sin tur tillhör ordningen kloakdjur.[3] Antalet arter i släktet är omstritt. Tidigare räknades ett flertal arter. Sedan sammanfattades alla populationer i arten Zaglossus bruijni. Idag skiljs vanligen mellan tre recenta (levande) arter och två utdöda arter.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 augusti 2008.
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. 6. Auflage. Johns Hopkins University Press, Baltimore, 1999, ISBN 0801857899
  • Tim F. Flannery und Colin P. Groves: A revision of the genus Zaglossus (Monotremata, Tachyglossidae), with description of new species and subspecies. Mammalia 62 (3): 367-396, 1998 (online-version PDF, engelska)

Noter

  1. ^ [a b c] Nowak (1999) sid.11−12 Zaglossus
  2. ^ Zaglossus på IUCN:s rödlista, besökt 15 augusti 2023.
  3. ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Tachyglossidae” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Long-beakedEchidna.jpg
Författare/Upphovsman: User:Jaganath, Licens: CC BY-SA 3.0
The echidna is one of a handful of mammals to give birth to its offspring by laying eggs.