Långnäbbad smygsångare

	Långnäbbad smygsångare; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Gräsfåglar; Locustellidae
Släkte	Locustella
Art	Långnäbbad smygsångare; L. major
Vetenskapligt namn
	§ Locustella major
Auktor	(Brooks, 1872)
Synonymer
	Bradypterus major

Långnäbbad smygsångare^[2] (Locustella major) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Långnäbbad smygsångare är en 14 cm lång oansenlig brun fågel. Jämfört med sina släktingar har den en relativt lång näbb och stjärt. Ovansidan är brun och undersidan vitaktig med viss fläckning på strupe och bröst. Undre stjärttäckarna saknar fläckar.^[4]

Läte

Sången är mycket monoton, ett upprepat pika-pika-pika-....^[4]

Utbredning och systematik

Långnäbbad smygsångare delas in i två underarter med följande utbredning:^[5]

Bradypterus major major – nordvästra Himalaya i norra Pakistan (Khagandalen och Gilgit) och nordvästra Indien (nordöstra Kashmir, Ladakh och Zaskar
Bradypterus major innae – västra Kina (Kunlun Shan och västra Altun Shan i västra och södra Xinjiang)

Utbredningsområdet vintertid är okänt, men tros röra sig till lägre nivåer.^[5]

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare i Bradypterus, men har liksom övriga asiatiska arter i släktet visat sig stå närmare Locustella och inkluderas numera däri.^[6]^[7]

Familjetillhörighet

Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[8] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.

Levnadssätt

Fågeln häckar vanligtvis i bergstrakter mellan 2.400 och 3.600 meters höjd, på öppna sluttningar i terrasserad jordbruksmiljö, låga buskmarker och frodiga gräsmarker, ofta nära skogskanter. I Himachal Pradesh har den setts i äppelodlingar och gräsytor intill fuktig tempererad ekskog (Quercus leucotrichophora) vid ungefär 1.200 meters höjd.^[1]

Arten häckar från mitten av juni till slutet av juli. Den bygger en djup skål av torrt gräs som placeras på eller nära marken. Liksom sina släktingar håller den sig väl dold och lever av insekter.^[5]

Status och hot

Denna fåtaliga art har ett relativt litet utbredningsområde och är kräsen i sina biotopval, och tros därför ha en liten världspopulation. Den tros också minska i antal på grund av förändringar i dess levnadsmiljö. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som nära hotad.^[1] Arten är dåligt känd och oregelbundet påträffad, vilket till viss del kan bero på dess tillbakadragna natur och utbredningsområdets otillgänglighet.^[1]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Locustella major Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b c] Madge, S. (2018). Long-billed Grasshopper-warbler (Locustella major). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58763 28 september 2018).
^ Alström, P., S. Fregin, J.A. Norman, P.G.P. Ericson, L. Christidis, and and U. Olsson (2011), Multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset reveal extensive non-monophyly in the avian family Locustellidae, Mol. Phylogenet. Evol. 58, 513-526.
^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar

Wikispecies har information om Locustella major.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör långnäbbad smygsångare.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Locustella major Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[2] Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Indian-4] [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[hbw-5] [a b c] Madge, S. (2018). Long-billed Grasshopper-warbler (Locustella major). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58763 28 september 2018).

[6] Alström, P., S. Fregin, J.A. Norman, P.G.P. Ericson, L. Christidis, and and U. Olsson (2011), Multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset reveal extensive non-monophyly in the avian family Locustellidae, Mol. Phylogenet. Evol. 58, 513-526.

[7] Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.

[8] Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler