Långa bron
| Långa bron | |
 | |
| Korsar | Kajsaniemiviken |
|---|---|
| Tidigare bro | Fyra tidigare träbroar |
| Konstruktionsdata | |
| Total längd | 75 meter |
| Bredd | 22 meter |
| Längsta spann | 16 meter |
| Material | Sten |
| Datum | |
| Färdigställd | 1912 |
| Trafik | |
| Trafikslag | Vägfordon, spårvagnar |
Långa bron (finska: Pitkäsilta) är en bro i Helsingfors stad över Kajsaniemiviken mellan stadsdelarna Kronohagen och Broholmen. Fastän bron i sig bara är 75 meter lång, kommer namnet av att det tidigare fanns två broar i detta område över två sund, varav den nuvarande var den längre.
Dagens granitbro blev klar år 1912 och är den femte bron på platsen. Den har ytskador, som kommer från kulor under strider under Finska inbördeskriget 1918.[1]
Helsingfors östra tull, på utfarten nordväst mot Tammerfors och österut mot Borgå, låg till slutet av 1800-talet vid Långa bron vid slutet av Unionsgatan. I samband med byggandet av den fjärde träbron "Långa bron" på 1800-talet flyttades tullen från Kronohagssidan till Broholmssidan av bron. Alldeles i början av 1900-talet flyttades tullen en längre sträcka norrut längs Östra Chausséen (nuvarande Tavastvägen).
Den första bron över Kajsaniemiviken färdigställdes 1651. Då bestod det nuvarande Broholmenområdet av tre öar med två broar. Den svenska arméns retirerande styrkor brände två av träbroarna två gånger: 1713 och 1742. Under Storfurstendömet-tiden reparerades bron flera gånger, tills en ny byggdes 1832. Den fjärde bron blev färdig 1902.
Symbolisk betydelse
Långa bron separerade innerstaden från arbetarstadsdelarna norr om bron, där den finländska arbetarrörelsen hade sina högkvarter. Därför har Långa bron länge ansetts utgöra en symbolisk gräns mellan borgare och arbetare. I det politiska språkbruket används termen "att gå över Långa bron", som hänvisar till kompromisser över den politiska blockgränsen höger–vänster.[2]
Bildgalleri
Tavast tull, oljemålning av Magnus von Wright, 1837. Vyn är söderut från Broholmen mot Unionsgatan.
Långa bron, 1907. Foto: Signe Brander.
Anläggningsarbeten på bron, 1911. Till vänster syns en ångpump.
Källor
Noter
- ^ Veckans släktband i Sveriges Radio P1 den 19 december.
- ^ ”Millä päivämäärällä tänä vuonna 100-vuotta täyttävä Pitkäsilta avattiin... | Kysy.fi”. web.archive.org. 23 november 2016. Arkiverad från originalet den 23 november 2016. https://web.archive.org/web/20161123054645/http://www.kysy.fi/kysymys/milla-paivamaaralla-tana-vuonna-100-vuotta-tayttava-pitkasilta-avattiin. Läst 11 mars 2023.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Långa bron.- Långa bron på lpsphoto
Media som används på denna webbplats
.jpg)
Författare/Upphovsman: Signe Brander , Licens: CC BY 4.0
The Pitkäsilta bridge in Helsinki, Finland
Författare/Upphovsman: Magnus von Wright , Licens: CC BY-SA 4.0
Häämen customs point, Helsinki, 1837, painting by Magnus von Wright
Helsingin Pitkäsilta sodan taistelujen jäljiltä vuonna 1918.
Författare/Upphovsman:
Pitkänsillan rakennustyöt. Etualalla höyrypumppu koneenkäyttäjineen ja oikealla käsikäyttöinen vinssi. Taustalla oikealla Stenbergin huvila ja Oy John Stenberg Ab:n konepaja. Takana keskellä rakenteilla oleva Kallion kirkko (arkkitehti Lars Sonck, 1912). Mustaa savua päästävä savupiippu on Helsingin Raitiotie- ja Omnibus Osakeyhtiön vuosina 1900-1914 toiminnassa ollut raitioteille sähköä syöttäneen voimalaitoksen piippu. -- vedos, paperi, mv