Lävågor

Vid lävågens topp bildas linsformiga moln.

Lävågor, även stående vågor, är en form av uppvindar som bildas bakom stora berg när det blåser i vissa riktningar.

Fenomenet uppstår vid vindskapade tryckskillnader mellan fram- och baksidan av berget. Luftmassan bakom berget väger mindre genom uppkommet undertryck. Gravitationen och gaslagarna inverkar på sådant sätt att lufttrycket utjämnas. Därvid stiger den lätta luften i formen av en stående våg.

Man kallar även fenomenet gravitationsvågor, ej att förväxla med de gravitationsvågor fysikerna försöker upptäcka från händelser i universum. Dessa lävågor når mycket högt. Segelflygplan kan nå upp till över 15000 meter[1] [2]. Lävågorna upphör inte där, utan de kan röra sig ända upp i jonosfären. Många flygpassagerare har känt av lävågor som kraftiga luftgropar vid flygningar över bergskedjor såsom Alperna, Himalaja och Klippiga bergen.

Segling

Ett liknande fenomen till havs kallas fallvindar.

Media som används på denna webbplats

Vol d'onde.svg
Författare/Upphovsman: Dake, Licens: CC BY 2.5
Wave lift. The wind flows towards a mountain and produces a first oscillation (A). A second wave occurs farther and higher with lenticular clouds stuck on top of the flow (B). This configuration is used to access high altitudes with gliders.