Lärksopp

	Lärksopp
	(c) I, Jörg Hempel, CC BY-SA 2.0 de
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Stam	Basidiesvampar; Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Boletales
Familj	Suillaceae
Släkte	Suillus
Art	Lärksopp; S. grevillei
Vetenskapligt namn
	§ Suillus grevillei
Auktor	(Klotzsch) Singer
Synonymer
	Suillus grevillei var. badius Singer ; Boletinus grevillei (Klotzsch) Pomerl. 1980; Suillus grevillei f. badius (Singer) Singer 1965; Ixocomus grevillei (Klotzsch) Vassilkov 1955; Suillus elegans (Schumach.) Snell 1944; Ixocomus elegans f. badius Singer 1938; Boletopsis elegans (Schumach.) Henn. 1898; Ixocomus flavus var. elegans (Schumach.) Quél. 1888; Boletus grevillei Klotzsch 1832; Boletus elegans Schumach. 1803; Boletus cortinatus Pers. 1801; Boletus annularius Bolton 1792; Suillus clintonianus

? *Den mykologiska karaktären hos lärksopp:*
hymenium: rör	hatt: välvd		skivtyp:		ätlighet: ätlig
fot: ring		sporavtryck: tegelröd		ekologi: mykorrhiza

Lärksopp (Suillus grevillei) är en svampart i ordningen soppar. Lärksoppen bildar mykorrhiza med lärkträd och dess förekomst är därför knuten till dessa träd.

Fruktkroppen uppträder under sensommaren och hösten. Hatten är guldgul till rödgulaktig och blir 4–10 centimeter bred. Till formen är hatten välv och det finns en svag men ändå markerad puckel. Hatten är i torr väderlek glänsande, men under fuktiga förhållanden blir den slemmig.

Undersidan på hatten är gulaktig och spormynningarna är rundade. Till en början finns det ett vitt eller något gulaktigt hylle som täcker rörlagret, något som kan ses hos unga exemplar, men det försvinner senare. Om man berör rörlagret blir det brunaktigt.

Foten är gulaktig till rödgulaktig eller rödbrunaktig och har en höjd på omkring 6–10 centimeter. Dess tjocklek är cirka 1–2 centimeter. På foten finns en gulvitaktig ring.

Lärksoppen är ätlig om hatthuden avlägsnas. När det är torrt går det inte lätt att lossa hatthuden från köttet, men om det är vått går det lätt att flå den.

Källor

Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter

^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
^ Pomerl. (1980) , In: Naturaliste Can. 107:303
^ Singer (1965) , In: Pilze Mitteleuropas (Stuttgart) 5(1):66
^ Snell (1944) , In: Lloydia 7:27
^ Singer (1938) , In: Revue Mycol., Paris 3(1):40
^ Engler & Prantl (1898) , In: Nat. Pflanzenfam., Teil. I (Leipzig) 1**:195
^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):415
^ Klotzsch (1832) , In: Linnaea 7:198
^ Schumach. (1803) , In: Enum. pl. (Kjbenhavn) 2:374
^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:503
^ Bolton (1792) , In: Hist. fung. Halifax, App. (Huddersfield):169
^ sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.

Externa länkar

Svampguiden
Wikimedia Commons har media som rör Lärksopp.
Bilder & media

[speciesfungorum.org-1] [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.

[2] Pomerl. (1980) , In: Naturaliste Can. 107:303

[3] Singer (1965) , In: Pilze Mitteleuropas (Stuttgart) 5(1):66

[4] Snell (1944) , In: Lloydia 7:27

[5] Singer (1938) , In: Revue Mycol., Paris 3(1):40

[6] Engler & Prantl (1898) , In: Nat. Pflanzenfam., Teil. I (Leipzig) 1**:195

[7] Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):415

[8] Klotzsch (1832) , In: Linnaea 7:198

[9] Schumach. (1803) , In: Enum. pl. (Kjbenhavn) 2:374

[10] Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:503

[11] Bolton (1792) , In: Hist. fung. Halifax, App. (Huddersfield):169

[12] sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005) . ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Lärksopp

Källor

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats