Lärjeån
| Lärjeån | |
| Å | |
 (c) Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5 Flygfoto över Lärjeån i Lerums kommun. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Världsdel | Europa |
| Källa | norr om Gråbo |
| Mynning | Göta älv |
| Flodbäcken | 119 km² |
| Geonames | 2696951 |
  Läge för Lärjeåns utflöde. | |
Lärjeån med biflöden | |
Lärjeån är den å som gett före detta stadsdelen Lärjedalen i Göteborg dess namn. Den börjar norr om Gråbo och mynnar ut i Göta älv vid Lärjeholm. Längs ån löper länsväg 190, som i Linnarhult går på Linnarhultsbron över ån. Lärjeåns avrinningsområde omfattar 119[1] kvadratkilometer.
Beskrivning
Dalgången runt Lärjeån omfattar cirka 29 kvadratkilometer. Mitt i dalen löper den naturligt meandrande Lärjeån, som skurit sig ner genom områdets stora lersediment.[2]
Ån flyter genom en sprickdalgång som går från en rullstensås[3] mellan Gråbo och Mjörn i öster till utloppet i Göta älv i väster. Området är en gammal fjorddal, och havet har avsatt lager av lera upp till en tjocklek av 70 meter. Därefter har området (genom landhöjningen efter senaste istiden) höjt sig över havet.[2]
Under årtusendena sedan istidens slut har Lärjeån skurit sig ner genom de lätteroderade lersedimenten. Resultatet har längs med ån blivit ett ravin- och meanderlandskap som skiljer ut sig mot den i övrigt jämna lerplatån.[2]¨
Den 8 december 2008 skede ett av många jordskred i dalgången, denna gången vid Krokryd. Skredet täckte en yta på 3,3 ha.[4]
Användning
Lärjeåns åkanter används bland annat av betande djur. Detta och det omgivande jordbruket har medfört att åvattnet är påverkat av avföring och bekämpningsmedel.[1]
Vattenstånd
Vattenståndet i Lärjeån varierar stort. Torra somrar förvandlas ån bitvis till en bäck, medan den vid snösmältning kan svämma över. Bilderna här intill visar samma bro över ån vid olika extrema vattenstånd.
Den 27 mars 1969 beslöts att en bergtunnel skulle sprängas från tegelbruket i Angered genom Vättlefjäll och ner till Göta älv. Den skulle hjälpa Lärjeån att svälja högvatten vid regn i Angeredsstaden och kostade cirka 10 miljoner kronor.[5]
Referenser
- ^ [a b] ”Biflöden och sjöar”. gotaalvvvf. 10 mars 2011. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171002123215/http://www.gotaalvvvf.org/faktaomgotaalv/biflodenochsjoar.4.4cb0c02512d8ec4da8f8000717.html. Läst 12 maj 2017.
- ^ [a b c] ”Lärjeåns dalgång”. lansstyrelsen.se. 25 oktober 2013. http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/riksintresse/oversyn-riksintresse-remissvar/riksintresseomraden/larjeans-dalgang.pdf. Läst 12 maj 2017.
- ^ Magnusson, Jan (22 oktober 2010). ”Bevara väredefullt naturgrus i Gråbo”. gp.se. http://www.gp.se/nyheter/debatt/bevara-v%C3%A4redefullt-naturgrus-i-gr%C3%A5bo-1.1043788. Läst 12 maj 2017.
- ^ ”Stora skred i Sverige”. Sveriges geologiska undersökning. https://www.sgu.se/samhallsplanering/risker/skred-och-ras/stora-skred-i-sverige/. Läst 12 november 2023.
- ^ Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.
| |||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: User Philippe on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Lärjeån i Lärjedalen...
Foto: Philippe(c) Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Lärjeån
Nyckelord: Flygbilder, Riksintressen
Lärjeån vintertid
Författare/Upphovsman: Eric Gaba (Sting - fr:Sting) and NordNordWest, Licens: CC BY-SA 3.0
Blank relief location map of Sweden
Författare/Upphovsman: ChrisPsi, Licens: CC0
Högvatten i Lärjeån, efter snösmältningen i början av februari 2019
Författare/Upphovsman: ChrisPsi, Licens: CC0
Lågvatten i Lärjeån, under torkan sommaren 2018