Länsväg 364

364
Länsväg 364 i Långviken

Länsväg 364 går mellan Umeå och Skellefteå, via Botsmark och Burträsk. Den ansluter i båda ändar till E4, och är med 137 km några kilometer längre än dennas sträckning. Därför används den mest av lokal trafik på sträckorna Umeå–Botsmark och Burträsk–Skellefteå.

Sträckning

Vägen går mestadels genom skogsmark, endast delen Burträsk–Skellefteå har inslag av större odlingsbygder. Den är mestadels linjestakad och 6–7 m bred.

Vägen börjar i en cirkulationsplats vid E4:ans norra utfart i Umeå. Efter förorten Ersmark tar skogen vid, och Flurkmark är den enda större byn innan Botsmark. Vägen går väster om Västerbottens största sjö Bygdeträsket och genom byarna Blisterliden och Västanträsk. I Andersfors kommer man till en trevägskorsning där länsväg 364 svänger åt höger.

I Burträsk kommer man till en fyrvägskorsning där centrum är rakt fram, medan vägen till Skellefteå går till höger. Till vänster tar man om man ska till ortens idrottsplats eller högstadieskola. Mellan Burträsk och Skellefteå passeras ett flertal större byar, såsom Bodbysund, Lappvattnet och Hjoggböle. Vägar från Vebomark, Junselevallen, Ragvaldsträsk och Skellefteå flygplats ansluter och gör vägen till en av de mer trafikerade i regionen. Sträckan mellan flygplatsen och Skellefteå är extra bred.

NrNamnSkyltning
UmeåE4 Sundsvall, E4 Haparanda, Mariedal
  Robertsfors, Bullmark
  Tavelsjö, Flurkmark
Botsmark 
 BotsmarkRobertsfors (Väg 364 svänger)
 BotsmarkVindeln
 AndersforsÅsträsk (Väg 364 svänger)
Burträsk 
 BurträskBoliden, Burträsk centrum (Väg 364 svänger)
  Skellefteå flygplats
SkellefteåE4 Sundsvall, E4 Haparanda

Planerad utbyggnad

Den hårt trafikerade och olycksbelastade delen Burträsk–Skellefteå byggs om etappvis. Målet är att minska antalet utfarter, och skapa bättre förutsättningar för säkra omkörningar. En helt nybyggd förbifart väster om byn Hjoggböle invigdes 2005. En ny infart och anslutning till E4 i Skellefteå invigdes i oktober 2007.

Vägen ska rustas upp och breddas längs 15 km mellan väg 774 och Ljusrotet (som ligger mellan Burträsk–Skellefteå), omkring år 2020-2021.[1][uppföljning saknas]

Historik

Vid skyltningen 1951 blev vägen länshuvudväg 364, och sedan 1962 heter vägen länsväg 364.

Turism

Mellan byn Avaborg vid länsväg 364 och Bygdeträsk finns Europas längsta björkallé. I Burträsk tillverkas den kända Västerbottensosten, och turistsatsningen Ostriket har byggts upp kring detta.

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
3 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
Sweden road sign E5.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Tättbebyggt område
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Långviken Länsväg 364 seen to the south.jpg
Författare/Upphovsman: Ymblanter, Licens: CC BY-SA 4.0
Länsväg 364 seen to the south, Långviken, Västerbotten County, Sweden