Länsväg 322

Primär länsväg
Länsväg 322
Karl Johansvägen
Skalstuguvägen
(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5

Länsväg 322 vid Medstugan.
Basfakta
LandSverige Sverige
LänJämtlands län
BeläggningAsfalt
Geografiska fakta
Börjar iStaa
ViaBodsjöedet
Medstugan
Skalstugan
Slutar iSandvika
Tännforsen ligger längs vägen.

Länsväg 322 är en primär länsväg i Åre kommun i Jämtlands län i norra Sverige som går mellan byn Staa vid Duved och byn Sandvika vid gränsen till Norge. Vägen kallas lokalt även för Karl Johansvägen eller Skalstuguvägen. Den passerar gränsen till kalfjället och når 625 meters höjd över havet cirka fyra kilometer norr Skalstugan. Det finns inte någon tullstation, vilket gör att gränsen får korsas endast av personer som inte för med sig tullpliktiga varor.

Historia

(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Länsväg 322 strax norr om Skalstugan.
Stenvalvsbron över Asån.
Minnessten i Skalstugan
Minnesstenen i Skalstugan från 1995.

Vägen är den gamla huvudvägen mellan Jämtland och Tröndelagen i Norge (Trondheim). Under medeltiden var den en gång- och ridstig. Leden som nu är länsväg 322 har en högsta höjd på 625 meter, vilket var kalfjäll under det kallare klimatet under 1300–1800-talen. En alternativ led var den som använde sjöarna Kallsjön och Anjan, båt på sommaren, eller färd på isen på vintern,[1] och som hade snällare backar och inte nådde kalfjället (520 meters höjd), men som var klart längre, nu kallad länsväg 336.

Att leden har gamla rötter visas av en yxa från omkring år 700 är funnen i Medstugan längs leden. Snorre Sturlasson skriver i Olavs saga om Olav den heliges färd längs leden i juli år 1030 inför Slaget vid Stiklestad.

Den första svenska kartan över området upprättades strax efter att Jämtland blivit svenskt år 1658. Längs vägen fanns då tre fjällstugor markerade; Stalltjärnsstugan, Medstugan och Skalstugan. När Jämtland blivit svenskt inrättades en tullstation i den sista byn före Norge; Skalstugan. Byns betydelse i modern tid verifieras av att tullen var förlagd där från 1700-talet fram till 1958. Tullhuset finns kvar än idag och ligger precis intill Karolinergraven i Skalstugan.

Mellan 1815 och 1835 rustades vägen mellan Duved och Norge upp på order av Karl XIV Johan. Kungen invigde den kraftigt upprustade vägen genom att resa längs den i augusti 1835, och vägen heter än idag Karl Johansvägen. Bland annat hade ett flertal nybyggda broar ersatt äldre träbroar. Flera av dessa stenbroar kan idag fortfarande ses längs vägen. Kraven på ytterligare åtgärder för att förbättra Karl Johansvägen levde kvar till ungefär 1860-talet då myndigheternas intresse istället riktades mot att få till stånd en järnvägsförbindelse mellan Östersund och Trondheim. 1882 stod järnvägen klar och resandeströmmen via Karl Johansvägen avtog.

På 1940-talet infördes vägnummer i Sverige och denna väg fick heta länshuvudväg 322[2]. Rikshuvudväg 14 slutade då i Duved, trots att väg 322 var den enda vägen från Östersund till Norge. 1958 byggdes den väg som nu är E14 längre söderut, via Storlien, då blev Karl Johansvägen/Skalstuguvägen en mer betydelselös sidoväg. Vid nummeromläggningen 1962 behöll den sitt nummer och blev länsväg 322. På 1980-talet degraderades denna väg till övrig länsväg eftersom den fortfarande var smal grusväg och man inte ville rusta upp den.

Ännu i dag har vägen betydelse som kommunikationsled mellan Jämtland och Tröndelag. Mellan åren 1992 och 1994 byggdes vägen om och fick modern standard. Efter ombyggnaden återinvigdes vägen den 11 juni 1995 av kung Carl XVI Gustaf.

Byar och fjällstugor utefter vägen

Anslutningar

Vägen ansluter till:

Källor

  1. ^ Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning (sid 80)
  2. ^ KAK:s bilatlaser 1946, 1952, 1958

Litteratur

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Skalstuguvägen - KMB - 16000300024123.jpg
(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Skalstuguvägen

Nyckelord: Flygbilder, Riksintressen

Kategori: Fjällbygd
Lansväg 322.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, lansväg
Valvbro över Asån.jpg
Författare/Upphovsman: Ulff, Licens: CC BY-SA 3.0
Stenvalvsbro längs Skalstugevägen över Asån från mitten av 1800-talet.
Minnessten från kungens återinvigning av Skalstugevägen 1995.jpg
Författare/Upphovsman: RJ45, Licens: CC BY-SA 4.0
Minnessten, kungens återinvigning av Skalstugevägen 1995
E14 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
Lansväg 336.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, lansväg
Tannforsen.jpg
Författare/Upphovsman: Photographer Wigulf, Licens: CC BY-SA 3.0
Tännforsen waterfall (Jämtland, Sweden)
Medstugan - KMB - 16000300024126.jpg
(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Skalstuguvägen

Motiv: Medstugan
Nyckelord: Flygbilder, Riksintressen

Kategori: Insjömiljöer
Fylkesvei 72.svg
Vegnummerskilt for fylkesvei 72