Länsväg 255

För den tidigare länsväg 255, se länsväg U 771.
Länsväg
Länsväg 255

Länsväg 255 vid Kuggebro
Basfakta
LandSverige
Geografiska fakta
Börjar iUppsala
Slutar ilänsväg 263 vid Märsta
Sträckning
255

Länsväg 255 går mellan Uppsala och länsväg 263 vid Märsta. Den utgörs till största delen av gamla E4:ans sträckning före 1972, det år då motorvägen mellan Märsta/Arlanda och Uppsala öppnades.

Före år 1962 hette vägen rikshuvudväg 13, kallad Rikstretton.

Sträckning

Märsta - Lövstaholm (länsgränsen) - Vassunda - Alsike kyrka - Flottsund(Uppsala) - Kuggebro (Uppsala)- Boländerna(Uppsala).

Cykelväg

Idén att bygga cykelväg längs sträckan Vassunda-Uppsala lades fram från boende och politiker i området sedan början av 2000-talet. Vägen är naturskön, men trafikfarlig, då vägen är krokig och smal med liten vägren.[1]

År 2018 färdigställdes cykelvägen mellan Knivsta och Vassunda. Samma år beslutades byggnationen för cykelvägen att genomföras, men projektet har hittills varit lågt prioriterad av Region Uppsala, men motiveringen att finansiering saknas. Ingen planerad byggstart för projektet finns.[1][källa behövs]

Se även

Källor

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
5 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Länsväg255 Uppsala01.jpg
Länsväg 255 mellan Sävja och Uppsala