Länsväg 252

Länsväg
Länsväg 252
Basfakta
LandSverige
Geografiska fakta
Börjar i(strax norr om) Kvicksund
ViaKolbäck
Hallstahammar
Surahammar
Slutar iRamnäs
Sträckning
252

Länsväg 252 är en primär länsväg i Västmanlands län. Den går sträckan (strax norr om) Kvicksund - Kolbäck - Hallstahammar - Surahammar - Ramnäs.

Länsväg 252 är en viktig länk för den tunga lastbilstrafiken mellan Mälardalen och Bergslagen och har därför en relativt stor andel tung trafik i förhållande till den totala trafikmängden. Vägen har också en betydande funktion för en omfattande arbetspendlingstrafik i regionen.

Sträckning

Söderifrån räknat börjar länsväg 252 i en rondell (tidigare fyrvägskorsning) med riksväg 56 och Rytternevägen, fyra kilometer norr om Kvicksund i den sydligaste delen av Västerås kommun. Härifrån fortsätter vägen i nordlig riktning genom Borgåsund, där den passerar över Mälarfjärden Freden. Vägen följer sedan Strömsholmsåsens östra sida förbi Strömsholms ridanläggningar och med Strömsholms slott inom synhåll på andra sidan Strömsholms kanal.

I Kolbäck går länsväg 252 på en bro över järnvägslinjen Mälarbanan och gamla E18 mellan Västerås och Köping (numera länsväg U 558). Länsvägen har en relativt god standard fram till Kolbäck. Den vidare sträckningen norrut mot Hallstahammar är smal och relativt kurvig fram till Sörstafors villasamhälle, där det finns en fullt utbyggd trafikplats med av- och påfarter till och från E18.

Norr om E18 är länsväg 252 relativt nybyggd med god standard förbi Hallstahammar och fram till Trångfors strax norr om samhället. Tidigare svängde vägen här över till en mycket smal och kurvig sektion som följde Strömsholmsåsen, men 2017 blev det en helt ny väg klar. Se vidare nedan "Ny sträckning år 2017".

Ny sträckning år 2017

Sommaren 2015 påbörjades arbetet med en ny sträckning av vägen. Den nya sträckningen är cirka åtta km lång och viker av från gamla 252 strax norr om Hallstahammar i söder och ansluter till Riksväg 66 i höjd med Långsjön strax söder om Surahammar, istället för som tidigare vid Ramnäs. Det är en mötesfri landsväg och blev klar hösten 2017.[1]

Anslutande vägar

Länsväg 252 ansluter till:

VägOrt
Riksväg 56Kvicksund
E18Sörstafors
Riksväg 66Ramnäs

Se även

  • Lista över primära länsvägar i Sverige

Referenser

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
5 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.