Länsväg 250

Länsväg
Länsväg 250

Länsväg 250 vid Gunnilbo.
Basfakta
LandSverige
Geografiska fakta
Börjar iKungsör
ViaKöping
Slutar iFagersta
Sträckning
250

Länsväg 250 är en primär länsväg i Västmanlands län. Den går sträckan Kungsör - Köping - Fagersta.

Beskrivning

Hela sträckan Kungsör-Köping-Fagersta är vanlig landsväg med varierande bredd och standard. Mellan E20 vid Kungsör och E18 vid Köping hette nuvarande länsväg 250 tidigare riksväg 56 (fram till 1 juli 2007). Denna sträcka håller en relativt hög standard och är också den mest trafikerade delen på hela länsväg 250. Vägens genomfart genom Köping har två filer i vardera riktningen och ett flertal signal-reglerade plankorsningar. Den fungerade tidigare som E18:s genomfart genom Köping innan den nuvarande E18-motorvägens tillkomst mellan Köping och Arboga.

Norr om Köping finns en ganska nybyggd vägsektion fram till Kolsva samhälle med en mycket god säkerhetsmässig utformning och separerade gång- och cykelvägar. Länsväg 250 har en lång genomfart genom Kolsva samhälle. I samhällets centrum har avsmalnande vägbanor, refuger och vägbulor anlagts för att tvinga ned genomfartstrafikens hastighet.

Norr om Kolsva blir vägstandarden märkbart sämre och vägen passerar rakt genom småorterna Gisslarbo och Bernshammar. Vid Heds kyrka svänger länsväg 250 tvärt höger i en T-korsning, medan den sekundära, ej nummerskyltade länsvägen U-596 mot Skinnskatteberg - Riddarhyttan fortsätter rakt fram i korsningen.

Efter Heds kyrka blir länsväg 250 ännu smalare, backigare och kurvigare än tidigare. Vägstandarden är härnågot sämre. Vid Gunnilbo kyrka korsar den väst-östliga länsväg 233 (Skinnskatteberg - Ramnäs). Länsväg 250 fortsätter norrut genom de djupa Bergslagsskogarna förbi Bockhammar fram till Oti strax söder om Fagersta. Här ansluter riksväg 66 (Sälen-Vansbro-Ludvika-Fagersta-Västerås) samt även riksväg 68 (Örebro-Lindesberg-Fagersta-Avesta-Storvik-Gävle).

I det gamla systemet före 1962 gick länshuvudväg 250 Köping - Oti (Fagersta) - Ludvika - Vansbro - Sälen - Särna. Den har senare, troligen 1962, förkortats till Köping - Fagersta, och förlängdes 2007 till Kungsör när riksväg 56 lades om.

Anslutande vägar

VägOrt
E20Kungsör
E18Köping
Länsväg 233Gunnilbo
Riksväg 66/Riksväg 68Oti

Se även

  • Lista över primära länsvägar i Sverige

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
5 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
0 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Länsväg 250.JPG
Författare/Upphovsman: Dag Lindgren, Licens: CC BY-SA 3.0
Länsväg 250 vid Gunnilbo, kyrkan syns i bakgrunden.