Länsväg 216

Länsväg
Länsväg 216
Basfakta
LandSverige
Längd23 km
Geografiska fakta
Börjar iE4 (nära Gammelsta)
ViaBjörkvik
Slutar iRiksväg 52 (nära Broby)
Sträckning
216

Länsväg 216 går mellan Gammelsta vid E4BjörkvikRiksväg 52 (nära Broby).

Den går i Södermanlands län och är 23 km lång.

Anslutningar

Historia

Vägen har haft nummer 216 med bara en liten förkortning och utan någon annan ändring i den exakta detaljsträckningen, ända sedan vägnummer infördes på 1940-talet.[1][2][3] Vägen förkortades cirka 1 km på 1990-talet i samband med E4:s motorvägsbygge. Innan dess gick 216 till gamla E4 respektive Riksväg 1.

Se även

  • Lista över länsvägar i Södermanlands län

Referenser

  1. ^ KAK Bilatlas 1955
  2. ^ Vår Vägkarta 1985
  3. ^ Motormännens vägatlas 1995

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.