Länsväg 214

Länsväg
Länsväg 214
Basfakta
LandSverige
Längd51 km
Geografiska fakta
Börjar iLäppe
ViaJulita kyrka
Skogstorp
Slutar iLänsväg 230
Sträckning
214

Länsväg 214 går sträckan Läppe - Julita kyrka - Skogstorp, strax sydväst om Eskilstuna, där den ansluter till länsväg 230. Den går i Södermanlands län och den är 51 km lång.

Anslutningar

Historik

Vägen har haft nummer 214 mellan Läppe och Skogstorp sedan 1940-talet, då vägnummer infördes.[1] Väg 214 gick till mellan Eskilstuna och Kumla de första åren. Sedan ändrades väg 230 till att gå via Skogstorp, och vägen Läppe – Kumla bytte nummer till 52, så att väg 214 kom att sluta i Läppe och Skogstorp. Dagens väg 214 följer långa sträckor precis samma sträckning som på 1940-talet, men några delsträckor är nyare. Under 1960-talet byggdes väg 214 om i ny sträckning på delen Gimgöl – Julita gård – Äsköping – Äs vägskäl (riksväg 56) samt även på en kortare sträcka mellan Hållsta och Näshulta. År 1982 invigdes sträckan mellan Hållsta och Skogstorp (länsväg 230) i en helt ny sträckning förbi Hållsta och Skogstorp.

Se även

  • Lista över länsvägar i Södermanlands län

Referenser

  1. ^ KAK Bilatlas 1955

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.