Länsväg 195

Länsväg
Länsväg 195
Basfakta
LandSverige
Längd81 km
Geografiska fakta
Börjar iJönköping
ViaHabo
Hjo
Slutar iKarlsborg
Sträckning

Länsväg 195 går sträckan JönköpingHaboHjoKarlsborg. Vägen är 81 km lång och går längs Vätterns västra strand.

Skyltning: Norrut: först Hjo, sedan Karlsborg. Söderut: Jönköping.

Standard

Mellan Jönköping och rondellen vid Habo S är det 2+1-väg med mitträcke. Hastighetsgränsen är 100 km/h förutom Göteborgsbacken i Jönköping. Från Habo S till Mölltorp är vägen mestadels 9,5 meter bred och hastighetsgränsen är 80 km/h. Ett undantag är några kilometer söder om Hjo där det finns en lång raksträcka som är 13,5 meter bred.[1]

Korsningar

Vägen ansluter till

NrNamnSkyltning
Hedenstorp40 Jönköping Göteborg 26 Halmstad 47 Oskarshamn (ej korsningsfri för Lv 195)
Månseryd26 Mariestad 47 Trollhättan
 Linderyd193 Falköping
Skövde-rondellen201 Mariestad 194 Skövde
Mölltorp49 Skövde Askersund

Historia

Vägen Karlsborg-Jönköping har haft numret 195 sedan vägnummer infördes på 1940-talet[2]. Ursprungligen hade även vägen Askersund-Karlsborg detta nummer, men vid reformen 1962 gavs den sistnämnda sträckan nummer 49.

Jämfört med vägen på 1940-talet har en ny väg byggts mellan Habo och väg 40 (från perioden 1977-1985)[3], samt en förbifart förbi Hjo (från perioden 1966-1977)[4]. I övrigt är vägen förbättrad i ursprunglig sträckning, med rätningar här och var.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Karta”. nvdbpakarta.trafikverket.se. https://nvdbpakarta.trafikverket.se. Läst 7 september 2024. 
  2. ^ KAK Bilatlas 1955
  3. ^ Vår Vägkarta 1985
  4. ^ M-kartan 1977

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
0 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
9 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
3 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
7 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.