Länsväg 193

Länsväg
Länsväg 193
Basfakta
LandSverige
Längd36 km
Geografiska fakta
Börjar iRiksväg 47
ViaTidaholm
Slutar iLinderyd
Sträckning

Länsväg 193 går sträckan Riksväg 47 - Tidaholm - Linderyd i Västra Götalands län.

Vägen går inom Falköpings, Tidaholms och Hjo kommuner, Västra Götalands län. Den är landsväg hela sträckan. Längden är 36 km.

Anslutningar

Vägen ansluter till Riksväg 47, Riksväg 26 och Länsväg 195.

Historia

På 1940-talet[1] infördes vägnummer i Sverige och då gavs nummer 193 till hela sträckan Falköping - Hjo (egentligen Skörstorp-Linneryd/Isleryd). Vägen gick då en krokigare rutt bland annat förbi Suntaks kyrka, genom Tidaholms centrum, förbi Håvens gård och Klämmesbo[2]. En till största del ny, rakare sträckning och ringled runt Tidaholms centrum byggdes 1963 och 1969[3].

Se även

Referenser

  1. ^ KAK:S bilatlas 1946
  2. ^ ”Historiska Kartor och Akter”. historiskakartor.lantmateriet.se. https://historiskakartor.lantmateriet.se/. Läst 9 september 2024. 
  3. ^ ”Karta”. nvdbpakarta.trafikverket.se. https://nvdbpakarta.trafikverket.se/. Läst 9 september 2024. 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.