Länsväg 190

Länsväg
Länsväg 190
Basfakta
LandSverige
Geografiska fakta
Börjar iHjällbo (i norra Göteborg)
Slutar iNossebro
Sträckning

Länsväg 190 är en svensk länsväg som förbinder Hjällbo (i norra Göteborg) med Nossebro.

Den skyltas Sollebrunn från båda håll men efter Sollebrunn skyltas den Göteborg resp Nossebro. Denna vägsträcka kallas även för Retrovägen sedan år 2014 då man fick projektmedel att utveckla olika besöksmål med retroanknytning (mellan åren 1950 och 1970-talen).

Sträckning

Hjällbo - Gråbo - Sollebrunn - Nossebro.

Stor del av dess sydvästliga sträckning går längs med Lärjeån. I Linnarhult löper den på Linnarhultsbron över ån.

Standard

Landsväg, relativt smal, med tanke på den relativt stora trafikmängden, särskilt närmare Hjällbo. Närmast Hjällbo har vägen bitvis fyra körfält. Mellan Gråbo och Sollebrunn har vägen två körfält och är skyltad 80 km/h. Sträckan Sollebrunn-Nossebro har också två körfält men är krokig och är skyltad 70 km/h.

Trafikplatser, korsningar och anslutningar

NrNamnSkyltning
-Lärjemotet Göteborg, Karlstad
-Hjällbo VKortedala, Hjällbo S
 HjällboHammarkullen, Hjällbo N (190 svänger)
GråboLerum, Gråbo
 180 Alingsås, Borås
 Sollebrunn42 Trollhättan, Borås
Nossebro186 Grästorp, Lekåsa

Länsväg 190 korsar inte någon järnväg, men däremot en spårväg, Angeredsbanan i Hjällbo. Vägen slutar nära Norge/Vänerbanan och går bredvid Anten-Gräfsnäs Järnväg.

Planer

Arbete pågår med att bygga bitvis fyrfältsväg, med cirkulationsplatser, inte planskilt. Detta avser en 2 km lång sträcka öster om Hjällbo till Bergsjövägen. Detta bedöms vara klart 2016. På denna sträcka kör många som ska mellan E20 och E45 eller E6. Det är 3-4 km kortare än via E6 i centrala Göteborg, även om det är ganska många korsningar att svänga i. Man undviker också korsningarna vid E6/E20/E45.

Historia

Vägnumret 190 för denna väg infördes 1985 (Göteborg-Sollebrunn). Innan dess var vägen övrig länsväg, alltså inte nummerskyltad. Länsväg 190 förlängdes till Nossebro maj 2008 (också övrig länsväg innan), en kommunhuvudort som innan 2008 inte hade någon nummerskyltad väg.

Sträckan mellan E45 och Hjällbo är byggd 1968, fullt motorvägsmässig, i samband med att Marieholmsleden (Göteborg-Hjällbo-Agnesberg, då 45, nu E45) byggdes. Man byggde anslutningen till 45:an (Lärjemotet) så att riktningen rakt fram var för trafik Hjällbo-Göteborg, medan de längs 45:an fick svänga in på avfarten. Det gjordes för att man planerade bygga motorväg för 45:an uppe i bergen. En motorväg för E45 byggdes först 44 år senare, år 2012, i vägens gamla sträckning längs älven, inte via Hjällbo. Trafikplatsen med väg 190 är densamma som tidigare med ett trafikljus för E45.

Sträckan från Hjällbo fram till Eriksbo östergärde byggdes om och försågs med belysningsstolpar under slutet av 1960-talet i samband med exploaterandet och byggandet av lägenhetshus i Eriksbo. Vägbiten mellan Eriksbo östergärde och Äspereds industriområde byggdes om och breddades i början av 1970-talet. Vägen fick då en ny betongbro som ersatte den gamla stenvalvsbron över Lärjeån vid Linnarhult samt blev en tvåfilig, på vissa ställen motorvägsliknande väg med nya mitträcken och belysningsstolpar.

Vägen från Äspered till Sollebrunn följer i huvudsak samma väg som på 1940-talet, som inte var nummerskyltad då. Detta märks också då sträckan följs av telefonstolpar i trä som var vanligt på landsvägar förr. Den har dock breddats och i viss mån fått ny sträckning, åtminstone norr om Gråbo. Vägsträckan iordningställdes till tvåfilig väg i slutet av 40-talet ovanpå den gamla gruslandsvägen med anor från 1800-talet. Detta eftersom vägen börjat bli otillräcklig då expanderandet och villabyggandet i socknarna ökat. Förlängningen till Nossebro är i princip en krokig kvarleva från 1800-talet, bara asfalterad och lätt breddad men i samma sträckning som då[1].

Se även

Referenser

  1. ^ Generalstabskartan 1841, http://historiskakartor.lantmateriet.se

Media som används på denna webbplats

Sweden road sign A22.svg
Varning för flerfärgssignal. (Märket anger en plats där trafiken regleras med flerfärgssignal med tre ljusöppningar. Inom tättbebyggt område är märket uppsatt endast om det finns särskilda skäl för det.)
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
8 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
0 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
E45 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg