Länsväg 172

Länsväg
Länsväg 172

Länsväg 172 vid Färgelanda.
Basfakta
LandSverige
Längd199 km
Geografiska fakta
Börjar iUddevalla
ViaFärgelanda
Bengtsfors
Årjäng
Slutar iArvika
Sträckning

Länsväg 172 går mellan Uddevalla och Arvika, i Västra Götalands och Värmlands län.

Vägen är 199 kilometer lång, vilket gör den till den näst längsta länsvägen i Sverige efter länsväg 363.

Sträckning

UddevallaFärgelandaBengtsforsÅrjängArvika. Skyltningen är norrut först Bengtsfors och sedan Arvika, och söderut först Bengtsfors och sedan Uddevalla.

Vägen är i allmänhet 7–8 meter bred.[källa behövs]

Historik

Vägen bär samma nummer och har i stort sett samma sträckning som när vägnummer infördes i Sverige på 1940-talet[1], även om den gick en annan väg 1962–1985 då den gick till Åmotfors i stället för Arvika (nu länsväg 177).

På 1960-talet[när?] gjordes en förkortning med hjälp av ett nybygge norr om Färgelanda; innan dess gick den via Stigen. Då (1963)[2] byggdes också Sundsbron (120 meter lång) över Ellenösjön. En förbifart förbi Årjäng byggdes omkring[när?] år 2000. I övrigt följer dagens väg 172 vägen så som den gick på 1940-talet.

Korsningar

Länsväg 172 möter följande vägar:

NrNamnSkyltning
motorvägBräckemotet44 motorväg Trollhättan, Centrum; Oslo, Göteborg
Färgelanda
 Färgelanda173 Vänersborg
 Bäckefors166 Mellerud (Lv 172 svänger)
 Bäckefors166 Ed, Halden
 Steneby164 Ed, Strömstad
Billingsfors
 Skåpafors164 Åmål
Bengtsfors
vid Årjäng Oslo (Lv 172 svänger)
vid Årjäng Stockholm (Lv 172 svänger)
 Vännacka177 Åmotfors
Jössefors
Arvika61 Karlstad, Kongsvinger

Se även

Referenser

Media som används på denna webbplats

Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
Sweden road sign E1.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Motorväg / Autostrada
Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
4 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign E5.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Tättbebyggt område
1 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
7 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
3 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Sweden road sign A30.svg
Svensk vägskylt för: Varningsmärken - Cirkulationsplats
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
E18 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg