Länsväg 167

Länsväg
Länsväg 167
Basfakta
LandSverige
Längd19 km
Geografiska fakta
Börjar iLilla Edet
Slutar iLjungskile
Sträckning

Länsväg 167 går mellan Lilla Edet i Lilla Edets kommun och Ljungskile i Uddevalla kommun. Den är 19 km lång och skyltas Lilla Edet respektive Ljungskile.

Korsningar och anslutningar

NrNamnSkyltning
96Norra Lilla Edet-motet motorväg Karlstad, Göteborg, 2014 mot Trollhättan
Lilla Edetbronöver Göta älv och Trollhätte kanal, cirka 300 m, öppningsbar (58°8′0″N 12°7′2″Ö / 58.13333°N 12.11722°Ö / 58.13333; 12.11722)
 625 mot Kungälv och 2025 mot Trollhättan
 2039 Huveröd - Hjärtum
 Backamo650 Ucklum, 660 Svenshögen, Ödsmål, 650 Ljungskile (väg 167 svänger) Högersväng i korsning
Planskild korsning med Bohusbanan
 659 mot Svanesund
92Lyckornamotet motorväg Oslo, Göteborg

Standard

Vägen är relativt smal och krokig utom de nordligaste 5 km som är bred och rak.

Historik

Sträckningen ingick i Rikstvåan mellan 1945 och 1953. Man körde alltså via Lilla Edet för att resa till exempel Göteborg–Uddevalla.[1] När Rikstvåan skyltades om till att gå via Kungälv fick vägen Lilla EdetBackamo (söder om Ljungskile) numret länshuvudväg 167 istället, och blev oförändrad vid reformen av vägnumren 1962.

De nordligaste 5 km av dagens 167:a var före 1991 E6:an. Då invigdes motorvägen Stora HögaLjungskile. Denna del av 167 byggdes på 1950-talet. Den äldre vägen finns kvar bevarad i originalskick.

Sträckan Lilla Edet-Backamo går i samma sträckning sedan lång tid tillbaka. Det finns två milstenar står längs vägen (där har alltså vägen samma sträckning som på 1700-talet)[källa behövs], och ett par vid sidovägar.

Lilla Edetbron vid Lilla Edet är öppningsbar och byggdes i slutet av 1970-talet. Innan dess fanns en mycket smal bro från 1920-talet ett stycke norrut, och innan dess ingen bro alls.[2][3] En förbifart förbi centrala Lilla Edet byggdes omkring 1980-talet[när?] och motorvägsanslutningen med E45 år 2012.

Se även

Källor

  1. ^ Elling, Bengt; Kullbratt, Lars (1991). Kungsvägen genom Bohuslän. Vägverket. sid. 20. ISBN 91-88250-04-0 
  2. ^ ”Broarna över Trollhätte kanal och Göta Älv”. Arkiverad från originalet den 23 september 2007. https://web.archive.org/web/20070923181833/http://kanaler.arnholm.nu/trollhattan/trollbros.html. Läst 14 februari 2008. 
  3. ^ http://historiskakartor.lantmateriet.se/

Media som används på denna webbplats

E45 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
Sweden road sign E1.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Motorväg / Autostrada
Sweden road sign A6.svg
A6 (Varning för bro) är ett svenskt vägmärke som kategoriseras som ett varningsmärke (grupp A). Närmare föreskrifter ges i vägmärkesförordningen (SFS 2007:90): Märket anger en öppningsbar bro.
Sweden road sign A22.svg
Varning för flerfärgssignal. (Märket anger en plats där trafiken regleras med flerfärgssignal med tre ljusöppningar. Inom tättbebyggt område är märket uppsatt endast om det finns särskilda skäl för det.)
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
11 18 61 (Swedish road sign).svg
Svensk vägskylt för: Tilläggstavlor - Riktningsangivelse
E6 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.