Länsväg 150

Länsväg
Länsväg 150
Basfakta
LandSverige
Längd38 km
BeläggningAsfalt
Antal filer2
Geografiska fakta
Börjar iFalkenberg
Slutar iTorup
Sträckning

Länsväg 150 går mellan Falkenberg och Torup. Dess längd är 38 km.

Sträckning

Vägen har sin början i Falkenbergs centrum och går i östlig riktning ut ur staden. Efter några kilometer korsas E6 E20 och vägen fortsätter österut, på slätten. Efter några kilometer tar skogen vid och vägen fortsätter till Torup genom skogslandskap. Väl framme i Torup passerar vägen rakt genom centrum och korsar bland annat järnvägen mellan Halmstad och Nässjö i plan. Vägen upphör vid rondellen med Riksväg 26 (Halmstad - Mora).

Vägen passerar inte genom några orter på hela sträckan mellan Falkenberg och Torup. Vägen är tvåfältig hela sträckan och är skyltad 80 km/h hela sträckan (förutom inne i Falkenberg, vid E6 E20, vid korsning utanför Årstad och inne i Torup).

Historia

Före slutet av 1880-talet passerade vägen norr om Abilds samhälle och därefter genom Grinnared och Sjöred i Abilds socken. Fram till 1891 genomfördes ombyggnader. På grund av ökande trafik, samt att en del av vägen sjunkit ner i Borgareds mosse, fick vägen under 1960-talet en ny sträckning.[1]. Tidigare var vägen Länshuvudväg 102.

Orter längs länsväg 150

Korsningar

NrNamnSkyltning
Falkenberg
AvfartTrafikplats ÅgårdVarberg, Halmstad, Svenljunga
motorvägTrafikplats Falkenberg Södra Göteborg, Malmö motorväg
Torup
 Torup26 Halmstad, Jönköping

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Abilds hembygdsförening (2006). Abildsboken - Människor och miljöer i en halländsk socken. ISBN 91-88806-60-X 

Media som används på denna webbplats

Sweden road sign E5.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Tättbebyggt område
Sweden road sign A29-1.svg
Varning för vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt.
Sweden road sign E1.svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Motorväg / Autostrada
E6 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
E20 (Sverige).svg
Svensk vägskylt för: Upplysningsmärken - Vägnummermärke, europaväg
Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
6 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.