Länsväg 148

Länsväg
Länsväg 148
Basfakta
LandSverige
Längd61 km
Geografiska fakta
Börjar iVisby
ViaBro
Tingstäde
Lärbro
Slutar iFårösund
Sträckning

Länsväg 148 är 61 km lång och går från Visby till Fårösund på Gotland. Vägen passerar bland annat orterna Bro, Tingstäde och Lärbro.

Sträckning

Vägen har sin början vid Visbys färjeterminal där den gemensamt med länsväg 142 går söderut längs ringleden runt Visby. Efter att ha gått söderut en bit fortsätter den sedermera åt öster söder om Visby. Vid första rondellen korsar den länsväg 140. Vid nästa rondell fortsätter ringleden och länsväg 148 norrut, medan länsväg 142 viker av åt söder. Vid nästa rondell finns infart till handelsområdet Stenhuggaren och det nya bostadsområdet på gamla A7. I de följande två rondellerna korsas först länsväg 143 och därefter länsväg 147. Ytterligare en bit norrut får trafik som skall mot länsväg 149 svänga av i en trevägskorsning åt vänster. Man kan säga att ringleden runt Visby också viker av åt vänster i denna korsning, för efter denna korsning lämnar länsväg 148 Visby och fortsätter nordost i riktning mot Lärbro.

Vid Lärbro ansluter länsväg 147 från söder och länsväg 149 från norr. Vägen fortsätter nordost till Fårösund där den slutar vid hamnen där färjan avgår mot Fårö.

Anslutningar

Vägen ansluter till:

Historia

På 1940-talet fick vägen beteckningen väg 27.[1] Det byttes vid reformen på 1960-talet till väg 148.[2]

Det enda nybygget i ny sträckning senare än 1950-talet är ringleden runt Visby som är från tidiga 1980-talet.[3] I övrigt går vägen likadant som på 1950-talet.[1]

Planer

En fast förbindelse till Fårö har diskuterats i många år.[4] Vägverket presenterade en förstudie 1996, men det föll på lokalt motstånd. Kostnaden beräknades då till 270 miljoner kronor. Trafikverket presenterade en ny förstudie 2013 med en kostnad på 662 miljoner.[5]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] KAK Bilatlas 1955
  2. ^ KAK Bilatlas 1966
  3. ^ Vår Vägkarta 1985
  4. ^ Lång och krokig väg mot en bro
  5. ^ Fåröförbindelsen

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”