Länsväg 140

Länsväg
Länsväg 140
Basfakta
LandSverige
Längd70 km
Geografiska fakta
Börjar iVisby
ViaKlintehamn
Slutar iFidenäs
Sträckning

Länsväg 140 är en primär länsväg som är 70 km lång och går från Visby i norr till Fidenäs i söder via Klintehamn.

Länsväg 140 börjar i korsningen Visbyleden/Broväg i norra utkanten av Visby. Den följer Broväg - Norra Hansegatan - Solbergagatan - Söderväg genom centrala Visby, korsar färjeleden i en rondell och fortsätter söderut förbi Tofta längs kusten mot Klintehamn. Sträckan norr om färjeledsrondellen i Visby skyltas inte med vägnummer. Strax söder om Klintehamn får trafiken vidare längs länsväg 140 svänga höger i en trevägskorsning. Fortsätter man i stället rakt fram färdas man längs länsväg 141 mot Hemse.

Vägen är mestadels skyltad 80 eller 90 km/h utanför orterna. På flera sträckor gäller lägre hastighet under perioden 15/6-15/8. Sträckan mellan Visby och Klintehamn har bättre standard än sträckan söder därom. Norr om Klintehamn är vägen generellt minst 9 meter bred och har parallell cykelbana på större delen av sträckan (från Visby till strax norr om Västergarn). Söder om Klintehamn är vägen mestadels 6-7 meter bred med många gårdsutfarter direkt på vägen. För närvarande (2019) byggs cykelbanan ut på sträckan Västergarn - Klintehamn.

Vägen har sin södra ände strax söder om Fidenäs där den slutar i en trevägskorsning med länsväg 142 där trafiken längs länsväg 140 måste svänga. Skall man färdas sträckan Visby - Fidenäs är länsväg 142 ett bättre val då denna är kortare.

Vägen har haft numret 140 sedan reformen 1962, längs hela dagens sträcka.[1] Innan dess, sedan 1940-talet, fanns länsväg 20 på sträckan Visby-Klintehamn-Hemse-Burgsvik, medan dagens väg Klintehamn-Fidenäs var småvägar utan skyltade nummer.[2]

Tätorter och socknar som vägen passerar igenom

Se även

  • Lista över länsvägar
  • Primära länsvägar på Gotland.

Referenser

  1. ^ KAK Bilatlas 1966
  2. ^ KAK Bilatlas 1955

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.