Länsväg 136

Länsväg
Länsväg 136

Buss från Kalmar länstrafik på länsväg 136, utanför Köpingsvik
Basfakta
LandSverige
Längd144 km
Geografiska fakta
Börjar iOttenby
ViaDegerhamn
Resmo (öster om Mörbylånga)
Färjestaden
Stora Rör
Borgholm
Löttorp
Byxelkrok
Slutar iNabbelund
Sträckning

Länsväg 136 är en länsvägÖland. Den är 144 km lång.

Sträckning

Ottenby - Degerhamn - Resmo (öster om Mörbylånga) - Färjestaden - Stora Rör - Borgholm - Löttorp - Byxelkrok - Nabbelund

Länsväg 136 börjar i Ottenby på södra Öland och går norrut utmed västra kusten förbi Stora alvaret och orter som Grönhögen, Degerhamn, Resmo (öster om Mörbylånga) och Färjestaden. Norr om Färjestaden möter den länsväg 137 som går västerut över Ölandsbron till Kalmar. Länsvägen fortsätter norrut över landskapet och kommer snart till staden Borgholm och orten Köpingsvik. Vidare norrut förbi orterna Löttorp och Byxelkrok fram till Nabbelund vid Grankullaviken.

Historia

Vägen Byxelkrok - Ottenby fick beteckningen länsväg 94 när vägnummer infördes på 1940-talet.[1] Vid reformen 1962 ändrades numret till 136,[2] vilket den haft sedan dess. På Öland kallas vägen allmänt "136:an". Den korta förlängningen till öns nordligaste by Nabbelund gjordes omkring år 1990.

Se även

Referenser

  1. ^ KAK Bilatlas 1955
  2. ^ KAK Bilatlas 1966

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.