Länsväg 113

Länsväg
Länsväg 113
Basfakta
LandSverige
Längd21 km
Geografiska fakta
Börjar iGårdstånga
ViaEslöv
Slutar iStockamöllan
Sträckning

Länsväg 113 är en länsväg i Eslövs kommun i Skåne län. Den löper mellan Gårdstånga, Eslöv och Stockamöllan. Den är 21 km lång.

Vägen ansluter till:

Historia

Från 1940-talet kallades vägen Gårdstånga-Stockamöllan länsväg 55[1], men bytte år 1962 nummer till riksväg 19, som då gick vidare till Klippan. År 1985 bytte väg 19 mellan Gårdstånga-Stockamöllan nummer till länsväg 113, medan väg 19 norr om Stockamöllan med riksväg 13. Norr om Eslöv går väg 113 i samma sträckning som vägen från 1940-talet. Förbi och söder om Eslöv är det en väg byggd på 1980-talet.[2]

Före år 1962 kallades sträckan Värnamo-Växjö för Länsväg 113[1] men 1962 bytte den vägen namn till Riksväg 27, som idag är förlängd i båda ändar till Göteborg respektive Karlskrona.

Se även

Noter

  1. ^ [a b] KAK Bilatlas 1955
  2. ^ Vår vägkarta 1985

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.