Länsväg 110

Länsväg
Länsväg 110

Länsväg 110 passerar öster om Saxtorps kyrka.
Basfakta
LandSverige
Längd37 km
Geografiska fakta
Börjar iSaxtorp
ViaAsmundtorp
Bjuv
Slutar iHyllinge
Sträckning

Länsväg 110 i Skåne går från Saxtorp vid E6 nära Barsebäck via Asmundtorp och Bjuv till Hyllinge där vägen ansluter till E4 (om man fortsätter några kilometer till, kommer man åter till E6, söder om Ängelholm). Vägen är 37 km lång.

Historia

Delar av Länsväg 110, mellan Ormastorp vid Skromberga och Saxtorps kyrka har tidigare hetat Rikstvåan (från 1940-talet till 1962) och E6 (1962-1970). Dessa huvudvägar gick således en bit längre inåt landet än den gör idag, ej via Helsingborg.[1][2] Efterhand som motorvägen Malmö-Ängelholm blev klar fick den äldre vägen numret 110, så att väg 110 på 1970-talet gick Malmö–BjärredSaxtorpBillesholmBjuv–Ängelholm. En nyare väg hade då byggts förbi Billesholm, medan Rikstvåan hade gått genom Mörarp.[3] På 1980-talet drogs väg 110 Bjuv–Helsingborg via gamla E4:an, medan Bjuv–Ängelholm fick numret 107. Sedan valde man att avsluta väg 110 i Hyllinge.

Se även

Referenser

  1. ^ KAK Bilatlas 1955
  2. ^ KAK Bilatlas 1966
  3. ^ M-kartan 1977

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
SaxtorpsKyrka21500001592945.jpg
Författare/Upphovsman: Pär-Martin Hedberg, Licens: CC BY-SA 2.5
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.