Léonie Geisendorf

Léonie Geisendorf
Léonie Geisendorf på 1960-talet.
Personfakta
NationalitetSchweizisk[källa behövs]
Född8 april 1914
FödelseplatsRyssland Łódź, Kejsardömet Ryssland
Död17 mars 2016 (101 år)
DödsplatsParis, Frankrike
Alma materEidgenössische Technische Hochschule Zürich ETH
Arbeten
Betydande byggnaderRiksrådsvägens radhusområde, S:t Görans gymnasium, Villa Delin
Betydande stilarModernism, brutalism och strukturalism, internationell stil
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Léonie Geisendorf, folkbokförd Leonja Marie Geisendorf[1], född Kaplan[2] 8 april 1914 i Łódź i Ryssland, död 17 mars 2016 i Paris,[3] var en arkitekt som var verksam och bosatt i Sverige större delen av sitt yrkesliv. Sedan 1995 var Léonie Geisendorf hedersdoktor vid ArkitekturskolanKungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hon bodde i Paris från 2009. I april 2014 fyllde hon 100 år och blev därmed en av de äldsta levande arkitekterna i världen. Hon var en förebild för flera generationer svenska arkitekter.[4] Hon var gift med arkitekten Charles-Edouard Geisendorf.

Liv och verk

Utbildning och tidiga uppdrag

På Le Corbusiers kontor 1937.

Léonie Geisendorf tog studentexamen 1932 och utbildade sig vid Eidgenössische Technische Hochschule Zürich åren 1933–1938.[5] Under studietiden praktiserade hon några gånger hos Le Corbusier i Paris, som kom att bli hennes inspiratör och läromästare. 1938, direkt efter praktiken, kom hon till Sverige där hon fick anställning hos Sven Ivar Lind, Kooperativa förbundets arkitektkontor och Paul Hedqvist. År 1940 gifte hon sig med studiekamraten Charles-Edouard Geisendorf. Mellan åren 1944 och 1950 studerade hon vid Konsthögskolans arkitekturskola i Stockholm.[5]

Förslaget ”Corso” 1965.

Till hennes första självständiga arbeten räknas tävlingsbidraget för ett nytt nämndhus i Stockholm, som hon utförde tillsammans med Ralph Erskine och Curt Laudon. Förslaget blev aldrig realiserat men fick första priset. År 1950 startade hon ett eget kontor (L. & C. E. Geisendorf) tillsammans med maken Charles Edouard. Under många år låg kontoret på Engelbrektsgatan 25. Till hennes tidiga arbeten (tillsammans med maken Charles-Edouard) hör Villa Ranängen i Djursholm (1950–1951) och Riksrådsvägens radhusområde i Skarpnäck, södra Stockholm (1953–1956).

Liksom för Riksrådsvägens radhusbebyggelse försökte hon även ändra den fastställda stadsplanen för studentbostäderna i kvarteret Rio på Gärdet i Stockholm. Riksrådsvägen fick en ny, uppluckrad bebyggelseplan som tog hänsyn till befintlig terräng och vegetation. I kvarteret Rio studerade hon olika alternativ, bland annat föreslog hon tre runda torn. Idén med torn övergavs dock så småningom och stadsplanen med fyra lamellhus följdes, men bara ett av husen byggdes (idag kallat Fyrtalet, klart 1966).

Corso

År 1965 deltog hon tillsammans med Ralph Erskine och Anders Tengbom (de kallade sig EGT-gruppen) i en idétävling för området söder om Sergels torg som utlystes av Stockholms stad och Sveriges riksbank. I slutstriden om uppdraget låg deras förslag med namnet Corso och Peter Celsings bidrag. Flera medlemmar i tävlingsnämnden ansåg att EGT-gruppens förslag var bättre och nämnden beslöt att inköpa förslaget. I deras förslag förenades stadens två centra (Sergels torg och Gustav Adolfs torg) både visuellt, funktionellt och trafiktekniskt, men den avvek från den fastställda cityplanen från 1962 och efter en livlig debatt blev Peter Celsings förslag genomfört.[6]

Katolsk kyrka, Kungsträdgården

År 1963 fick Geisendorf av Sankta Eugenia katolska församling uppdraget att rita en ny katolsk kyrka vid Kungsträdgårdsgatan 12. Projekteringen skedde i samarbete med arkitekt Holger Blom. Bygglov för fastigheten Katthavet 7 meddelades 1967 och i slutet av år 1970 var byggnaden färdigprojekterad. För den nya byggnaden skulle en äldre fastighet rivas, den var byggd 1886 efter ritningar av Hjalmar och Axel Kumlien och i dåligt skick. Men efter Norrmalmsregleringens rivningar och en ny Cityplan 1977 (som i princip förbjöd fortsatta rivningar i innerstaden) stod det klart att projektet inte skulle realiseras. Församlingen lät senare bygga om huset av en annan arkitekt.[7]

Upp i vind

”Upp i vind”. Förslag till nybyggnad av Riksdagshus 1971 (nutida fotomontage).

Geisendorf lämnade många förslag och utredningar samt deltog i ett stort antal arkitekttävlingar. ”Upp i vind” kallade hon sitt bidrag till ett nytt riksdagshusHelgeandsholmen inom ramen för en allmän nordisk arkitekttävling 1971. Hennes förslag var en komplett nybyggnad som starkt kontrasterade mot den historiska bebyggelsen (bland annat Stockholms slott) i närheten. Flera pyramidformade byggnadskroppar innehöll kontor, samlingssalar och plenisalen, allt omgiven av vatten. Det hela liknade en stor och luftig vattenskulptur som ”lyser i vinternatten och är transparent om sommaren”.[8] Tävlingsjuryn menade bland annat: ”Förslaget är i många stycken väl genomarbetat och präglas av en formal skicklighet. Prisnämnden finner dock inte dess grundläggande princip utvecklingsbar.”[9] Inom ramen för utställningen ”Upp i vind” på Arkitektur- och designcentrum 2014 producerade Wingårdh Arkitektkontor ett bildmontage som visar Geisendorfs framtidsvision om bebyggelsen på Helgeandsholmen.

Le Corbusiers anda

Geisendorfs produktion kom att präglas av den sena modernismens ideal i Le Corbusiers anda, med starka, råa material och konstruktioner i obehandlad betong. Hennes verk brukar också tillskrivas drag av brutalism och strukturalism. Exempel härför är Villa Delin vid Strandvägen 43 på Djursholm. Byggnaden med sin avantgardistiska utformning i rå betong uppfördes 1966–1970.[10]

Bilder, verk i urval

Verk i urval

Geisendorfs kontor i mitten på 1960-talet (Léonie stående i mitten).
Förslag till NK Stormarknad i Fittja.

Citat

Ett axplock från utställningen ”Upp i vind” på Arkitektur- och designcentrum, 2014.[9]

  • ”…begär jag av en arkitekt att han skall bygga på ett visst godkänt sätt, detta må även vara modernt, så är jag reaktionär.” (1946)
  • ”…det ofullkomligas omedelbarhet och äkthet har få anhängare.” (1960)
  • ”… utan med sparsamheten menar jag den lag och kraft som enligt min uppfattning ligger till grund för varje skapandet. Det svåra med lagen är att den måste följas frivilligt, och att man måste älska den.” (1963)
  • ”…Arkitektur är ett mäktigt språk – det rör vid våra sinnen och våra känslor, det sätter igång vår fantasi. Det är ett poetiskt språk och en poetiskt handling.” (1982)

Bilder, personen

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ https://www.scandinaviastandard.com/get-to-know-the-important-works-of-swedish-architect-leonie-geisendorf/
  3. ^ Andersson, Elisabet. ”Stjärnarkitekt blev 102 år – här är hennes tuffa hus”. SvD.se. http://www.svd.se/stjarnarkitekt-blev-102-ar--har-ar-hennes-byggnader. Läst 19 mars 2016. 
  4. ^ Arkitektur- och Designmuseum: Utställning om Léonie Geisendorf (12 april–31 augusti 2014). Arkiverad 13 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] Werner, Helena (2006). Kvinnliga arkitekter: om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning i Sverige. Gothenburg studies in art and architecture, 0348-4114 ; 23. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. sid. 301. Libris 10236287. ISBN 91-7346-571-2 
  6. ^ Gullström (1990), s. 4–5
  7. ^ ”Upp i vind”, utställningskatalog, Geisendorf 2014, s. 23.
  8. ^ Gullström (1990), s. 7
  9. ^ [a b] Utställningen "Upp i vind" på Arkitektur- och designcentrum, 2014
  10. ^ Stockholms läns museum: Gamla Djursholm, Strandvägen, Fyrstigen (Djursholm). Arkiverad 5 februari 2018 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor

Geisendorf, Léonie; Gullström Charlie (1990). Arkitektur. Stockholm: Byggförlaget. Libris 7678723. ISBN 91-7988-019-3 

Dahlgren, Louise (1997). Léonie Geisendorf : en arkitekt med vilja att skapa uttrycksfulla hus i harmoni med naturen. Stockholm: Konstvetenskapliga inst., Stockholms univ. Libris 10451023 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sight symbol black.svg
Architectural sight symbol (black)
Geisendorf Riksdag BLASIEHOLMEN.jpg
Författare/Upphovsman: Wingårdh Arkitektkontor, Licens: CC BY-SA 3.0
”Upp i vind” – Förslag till nybyggnad av Riksdagshus av Léonie Geisendorf 1971. Bild gjord för utställningen Upp i vind på Arkitektur- och designcentrum 2014 av Wingårdh Arkitektkontor
Riksrådsvägen april 2014b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Riksrådsvägens radhusområde, arkitekt Charles-Edouard Geisendorf och Léonie Geisendorf
Geisendorf NK stormarknad Fittja modell.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Léonie Geisendorf: NK stormarknad Fittja, modell
ETG-gruppen corso.jpg
Författare/Upphovsman: Stefan Salomon på Anders Tengbom Arkitektkontor, Licens: CC BY-SA 3.0
EGT-Gruppens förslag för omgestaltning av Nedre Norrmalm i Stockholm 1966
St Görans gymnasium 2012d.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
S:t Görans Gymnasium, Stockholm, arkitekt Léonie Geisendorf
Geisendorf kontor 1960-tal.jpg
På Geisendorfs kontor, mitten på 1960-talet (Léonie Geisendorf) i mitten.
Värtavägen Fyrtalet 2012c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Studentbostäder "Fyrtalet", Värtavägen 66, arkitekt Léonie Geisendorf
L Geisendorf 1966.jpg
Arkitekt Léonie Geisendorf omkring 1965
Geisendorf modell 1963.jpg
Författare/Upphovsman: Matti Östling, Licens: CC BY 3.0
Utställning om Léonie Geisendorf, modell från 1963 för katolsk kyrka (S:ta Eugenia församling) vid Kungsträdgården.
Geisendorf 1960-tal.jpg
Léonie Geisendorf framför S:t Görans gymnasium
St Görans gymnasium 2012f.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
S:t Görans Gymnasium, Stockholm, arkitekt Léonie Geisendorf
Tengbom Geisendorf Erskine 1966.jpg
ETG-gruppen: från vänster Anders Tengbom, Léonie Geisendorf och Ralph Erskine
Villa Ranängen 2013 03.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Ranängen, arkitekter Léonie Geisendorf och Charles-Edouard Geisendorf
Geisendorf 1990.jpg
Författare/Upphovsman: Charlie Gullström, Licens: CC BY-SA 3.0
Arkitekt Léonie Geisendorf i sin Karman Ghia på veteranbilsrallyt på Gärdet i Stockholm
Riksrådsvägen vinter 1983a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Riksrådsvägen vinter 1983
Geisendorf 1937.jpg
Léonie Geisendorf på Le Corbusiers kontor
Villa Delin 2013a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Delin, fasad mot Stora Värtan, arkitekt Léonie Geisendorf
Geisendorf modell 1957.jpg
Léonie Geisendorf med en modell av S:t Görans gymnasium