Länsväg 259

Länsväg
Länsväg 259

Södertörnsledens utbyggda del strax öster om tätorten Gladö kvarn, maj 2011.
Basfakta
LandSverige
Geografiska fakta
Börjar iRiksväg 73 vid Jordbro trafikpats
Slutar iE4/E20 vid trafikplats Fittja
Sträckning
259

Länsväg 259 (även kallad Haningeleden eller Södertörnsleden) går mellan Riksväg 73 vid Jordbro trafikpats och E4/E20 vid trafikplats Fittja i Stockholms län. Den går gemensamt med länsväg 226 (Huddingevägen) en kort sträcka söder om Huddinge centrum.

Följande vägar utgör för närvarande (2011) länsväg 259/Södertörnsleden: Botkyrkaleden, Glömstaleden, Glömstavägen, Annelundsvägen, en bit (ca 500 m) av Huddingevägen, Storängsleden, Lännavägen, Haningeleden och Jordbrolänken. Vägen sträcker sig i öst-västlig riktning genom Södertörn, därav namnet "Södertörnsleden". Genom kommundelen Glömsta kallas vägen också "Glömstavägen".

Planerad utbyggnad - Tvärförbindelse Södertörn

Glömstavägen österut, juli 2008.

En trafiklänk genom Stockholms södra kommuner har diskuterats sedan 1940-talet. 1991 väcktes förslaget om leden på nytt i ramen för Dennispaketet. Vägens halva sträckning från Jordbro till Gladö kvarn planerades och byggdes i slutet av 1990-talet. För de resterade, västliga delarna saknades finansiering, men dåvarande Vägverket fick i uppdrag av regeringen att slutföra arbetet till år 2016.[1]

I februari 2013 begärde Trafikverket hos regeringen att få utföra en ny planering av Södertörnsledens västra delsträcka mellan Fittja och Gladö kvarn. Anledningen är att sedan planeringen påbörjades under tidigt 1990-tal har lagstiftning och verklighet förändrats så mycket att man anser att en ny planering behövs.[2]

Den nya planeringen för hela vägsträckan mellan Södertäljevägen (E4/E20) vid Kungens kurva och Nynäsvägen (väg 73) vid trafikplats Jordbro, kallad Tvärförbindelse Södertörn, startade under hösten 2014.[3] Tvärförbindelse Södertörn blir cirka 20 kilometer lång, en gång- och cykelväg längs sträckan ingår i projektet. Flera vägavsnitt kommer att dras i tunnel, bland annat genom Masmoberget (Masmotunneln), förbi Glömsta (Glömstatunneln) och under Flemingsbergsskogen. Under 2018 pågick arbetet med vägplanen, och denna planerades att fastställas i slutet av år 2020.[4]

Under våren 2018 angavs byggstart för "tidigast 2021" och planerad byggtid åtta år.[5] Under vintern 2021 angavs byggstart för "tidigast 2023" och planerad byggtid cirka tio år.[6] Efter fastställelse av vägplanen i november 2022 blev den överklagad.[7] Regeringen avslog överklaganden av vägplanen i januari 2024 och vägplanen vann därmed laga kraft.[8]

Referenser

Noter

  1. ^ Södertörnsleden, felande länken i södra Stockholmsområdet, läst 2011-05-21 Arkiverad 17 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Trafikverket pressmeddelande: Södertörnsleden planeras om, publicerad 2013-02-28.
  3. ^ Trafikverket. ”Väg 259 Tvärförbindelse Södertörn”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/stockholm/projekt-i-stockholms-lan/tvarforbindelse-sodertorn/. Läst 27 mars 2018. 
  4. ^ ”Planläggningsbeskrivning Tvärförbindelse Södertörn 150306” (PDF). Trafikverket. https://www.trafikverket.se/contentassets/670003c79ca24c51ae28135850035404/planlaggningsbeskrivning-tvarforbindelse-sodertorn-uppdaterad-version-2018-03-23.pdf. Läst 27 mars 2018. 
  5. ^ Trafikverket. ”Stort intresse när vi var på plats i Kungens kurva”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/projekt-i-stockholms-lan/Forbifart-stockholm/Aktuellt/2018/maj/stort-intresse-nar-vi-var-pa-plats-i-kungens-kurva/. Läst 30 maj 2018. 
  6. ^ Trafikverket. ”Så planerar vi”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/nara-dig/Stockholm/vi-bygger-och-forbattrar/Tvarforbindelse-Sodertorn/sa-planerar-vi/. Läst 14 december 2021. 
  7. ^ ”Tvärförbindelse Södertörn överklagas: Bryter mot klimatlagen”. Sveriges radio. 17 november 2022. https://sverigesradio.se/artikel/planer-spikade-for-tvarforbindelse-sodertorn-men-beslutet-overklagas. Läst 26 januari 2024. 
  8. ^ Diaz, Daniel (26 januari 2024). ”Södertörns tvärförbindelse får grönt ljus av regeringen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/sodertorns-tvarforbindelse-far-gront-ljus-av-regeringen. Läst 26 januari 2024. 

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Vänster - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
2 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Höger - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Södertörnsleden 2011a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Södertörnsledens utbyggda del strax öster om Gladö kvarn
9 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.
Glomstav 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Länsväg 259, Glömstavägen och Glömstadalen österut, Huddinge
5 - blå.svg
Del för att kunna generera vägnummerskyltar i artiklar.