Kystredningstjenesten

Kystredningstjenesten är en dansk statlig sjöräddningstjänst under Søværnets 3. Eskadre, som har sin bas på Flådestation Frederikshavn i Frederikshavn.^[1] Kystredningstjenesten leds av Marinestaben i Århus, där också landets sjö- och flygräddningscentral, JRCC Danmark, finns.

Historik

Den danska statliga sjöräddningsorganisationen inrättades 1852 som Det Nørrejydske Redningsvæsen och Det Bornholmske Redningsvæsen, på initiativ av framför allt Christopher Berent Claudi, med verksamhet i två enheter, dels längs Nordsjökusten i Jylland och dels på Bornholm. De låg först under Indenrigsministeriet och från 1896 under Landbrugsministeriet. År 1996 flyttades de till Marineministeriet. År 1926 slogs enheterna samman till den centrala organisationen Redningsvæsenet med placering i Köpenhamn, från 1950 sorterat under Forsvarsministeriet.

År 1973 bildades Farvandsvæsenet av flera myndigheter. Redningstjenstenen ingick som en del, nu omdöpt till Kysteredningstjenesten. I samband med detta skedde en större förändring med en nedskärning av antalet räddningsstationer till 26 och färre anställda på nya och snabbare räddningsfarkoster. Modernisering avstannade dock under ett antal år på 1980-talet efter förlisningen av RF2 utanför Hirtshals i december 1981.^[2]

Farvandsvæsenet upplöstes 2012, varvid sjöräddningen övergick till Søværnets 1. Eskadre. År 2019 flyttades Kystredningstjenesten över till den nyinrättade 3. Eskadre.

Sjöräddningsstationer

Kystredningstjenesten har 21 räddningsstationer med omkring 200 sjöräddare, varav ungefär hälften heltidsanställda och hälften deltidsanställda.^[1]


Station	Hav	Område	Grundad	Räddningsfartyg MRB = Motorredningsbåd FRB = Fast Rescue Boat LRB = Lettere redningsbåd RHIB = Rigid Hull Inflatable Boat	Bild
Agger Redningsstation	Nordsjön	Nordjylland	1851	RHIB-740	Agger Redningsstation
Anholt Redningsstation	Kattegatt	Anholt	1879	FRB 07 RHIB-480	MRB-34
Christiansø	Östersjön	nordöst om Bornholm	1922	RHIB-850	Christiansø Havn
Esbjerg Redningsstation	Nordsjön	Sydjylland	1907	MRB Niels Iversen FRB 18	FRB 18
Gedser Redningsstation	Östersjön	Falster	1925	MRB L.W. Dam FRB 09 RHIB-480	Gedser Redningsstation
Grenå	Kattegatt	Mittjylland	1899	MRB Anna E. Rørbye från 1989	MRB Anna E. Rørbye
Hanstholm Redningsstation	Nordsjön/Skagerrak	Nordjylland	1851	MRB C.B.Claudi från 1979 LRB 22 RHIB-480
Hirtshals Redningsstation	Skagerrak	Nordjylland	1890	MRB Margrethe Gaardboe från 1989	Hirtshals Redningsstation
Hvide Sande Redningsstation	Nordsjön	Sydjylland	1933	MRB Emilie Robin från 1989 FRB 15 från 2014	MRB Emilie Robin
Klintholm Redningsstation	Östersjön	Møn	1911	FRB 20 København^[3] Terränggående pickup^[4]
Nexø Redningsstation	Östersjön	Bornholm	1964	MRB Leopold Rosenfeldt, 23 meter lång, från 1989 FRB 17	MRB Leopold Rosenfeldt
Nørre Vorupør Redningsstation	Nordsjön	Nordjylland	1851	MRB-31 RHIB-740	Nørre Vorupør Redningsstation
Rømø Redningsstation	Nordsjön	Sydjylland	1965	FRB 12 RHIB-480	Havneby Redningsstation Rømø Gamle Redningsstation
Rønne Redningsstation	Östersjön	Bornholm	1852	MRB Mads Jakobsen från 2001 FRB 19	Rønne Gamle Redningsstation
Redningsstation Skagen	Skagerrak/Kattegatt	Nordjylland	1869	MRB 37 Lars Kruse, 16 meter, från 2000 FRB 08
Sæby Redningsstation	Kattegatt	Nordjylland	1911	FRB 11
Sønderho Redningsstation	Nordsjön	Fanø, Sydjylland	1887	FRB 06 Rescuerunner
Redningsstation Thorsminde	Nordsjön	Västjylland	1852	LRB 21 RHIB-740	Thorsminde redningsstation MRB 35
Thorup Strand Redningsstation	Skagerrak	Nordjylland	1857	LRB 20
Thyborøn Redningsstation	Nordsjön	Västjylland	1851	MRB Martha Lerche FRB 16
Østerby Redningsstation	Kattegatt	Læsø	1871	MRB Morten Stage LRB 19 RHIB-480

Sjöräddningsfarkoster

Fram till 1914 användes roddbåtar, i första hand med tio roddare, som räddningsbåtar. Dessa var osänkbara och självlänsande. De fraktades från räddningsstationerna på hästdragna vagnar. Motorbåtar togs i bruk 1914 i Skagen, 1916 på Klitmøller Redningsstation och 1920 på Nørre Vorupør Redningsstation. År 1965 introducerades med MRB 34 på Hvide Sande Redningsstation och MRB 35 i Thyborøn ny typ av räddningsfartyg, som var självrätande.

Som typer av farkoster används numera:^[5]

10 motorredningsbåder (MRB), 16-23 meter långa täckta sjöräddningsfartyg: fyra 16,73 meters Mathis MRB, fyra 23,30 meters Kategatbåder och två 20 meters Nordsøbåder, alla försedda med två motorer
4 lette redningsbåder (LRB) av Canada-typ, 9-10 meter långa öppna sjöräddningsbåtar, försedda med två motorer på tillsammans på 630 hk och vattenjetdrift, med en hastighet på upp till 35 knop och möjliga att sjösättas från stranden.^[2]
13 Fast Rescue Boats (FRB), 10,7 meter långa snabbgående öppna sjöräddningsbåtar i aluminium av typ Alusafe 1070 från Marine Partner i Ålesund i Norge
7 ribbåtar (RHIB), 7,5–8,5 meter långa

Se även

Dansk Søredningsselskab
Nordsøen (2022)

Källor

^ [a b] 3. Eskadres opgaver og enheder på Forsvarets webbplats, läst den 16 september 2022
^ [a b] Redningsmændene vil: Ud af Farvandsvæsenet på www.livredning.dk, 1999
^ Alusafe 1070 på Marine Partners webbplats
^ Klintholm Havn Redningsstation på Facebook, den 14 maj 2022, som också indikerar att stationen ska kompletteras med en ribbåt
^ Kystredningsfartøjer på Forsvarets webbplats den 30 augusti 2020, läst den 16 september 2022

Vidare läsning

Robert Svalgaard: Redningsvæsenet – 125 år, 1977, ISBN 87-980556-0-7

Externa länkar

Forsvaret.dk: Kystredning Arkiverad 14. oktober 2018

[Eskadre-1] [a b] 3. Eskadres opgaver og enheder på Forsvarets webbplats, läst den 16 september 2022

[redning-2] [a b] Redningsmændene vil: Ud af Farvandsvæsenet på www.livredning.dk, 1999

[3] Alusafe 1070 på Marine Partners webbplats

[4] Klintholm Havn Redningsstation på Facebook, den 14 maj 2022, som också indikerar att stationen ska kompletteras med en ribbåt

[5] Kystredningsfartøjer på Forsvarets webbplats den 30 augusti 2020, läst den 16 september 2022

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler