Kvinnorörelsen (bok)
Kvinnorörelsen är en bok av Ellen Key som gavs ut 1909. Boken kan ses som ett manifest för den borgerliga kvinnorättsrörelsen.
Kvinnorörelsens inledande kapitel är en genomgång av kvinnans historia. Bland föregångare i kampen för kvinnans rättigheter nämner Key bland annat kvinnorna under de amerikanska och franska revolutionerna, Mary Wollstonecraft, Madame de Staël, George Sand, Fredrika Bremer och 1800-talets kvinnorättsrörelse i Tyskland. I de följande kapitlen redogör hon för sin borgerliga vision av den emanciperade kvinnan där hon lägger stor vikt vid kvinnans roll som moder. Key framför också stark kritik mot de socialistiska kvinnornas syn på hur jämställdhet ska uppnås och hur ett jämställt samhälle ska se ut.
Ellen Keys Kvinnorörelsen finns att läsa i sin helhet på Projekt Runeberg.[1]
Referenser
Fotnoter
Media som används på denna webbplats
I det stora vardagsrummet, som är fyllt av ett varmt ljus och en kontemplativ stämning, är en grupp människor samlade till högläsning. Centralt placerad i bilden, i aftonlampans sken, sitter Ellen Key och läser högt för sina vänner i Sällskapet Juntan. I skymningen har de alla samlats hemma hos familjen Pauli på Bellmansgatan 6 på Söder i Stockholm.
Målningen skall ses både som ett monument över vänskapens betydelse och samtidigt som en del i lanserandet av en ny kulturelit. Som observatör i sitt eget vardagsrum sitter konstnären själv, Hanna Pauli, med penna och teckningsblock tillhands och iakttar sina vänner. Hon har framställt dem som en krets, en bild av förtätad gemenskap, men där varje individ är enskilt karakteriserad. Från början var det några av kvinnorna som umgicks med varandra men sedan utökades gruppen med Hanna och Georg Paulis konstnärskamrater från akademitiden och från Parisåren, andra från konstnärskolonierna i Barbizon och Gréz-sur-Loing. Namnen på Juntans medlemmar illustrerar hur nära tidens nya kulturelit var lierad med finanseliten. Ellen Key hade i slutet av 1870-talet gett privatundervisning åt en grupp högborgerliga flickor ur den judiska Stockholmskretsen. Tre av dem finns med i Vänner, i kretsen runt bordet kring Ellen Key och för dem framstod hon som något av en förlösare när det gällde deras intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Ellen Key var filosof och en av Sveriges mer stridbara och berömda kulturpersonligheter. Hennes tankar om kärlek, barnuppfostran, äktenskap och sexualitet formade generationer kring sekelskiftet 1900. Ellen Key sökte överskrida gränsen mellan det privata och det offentliga livet. Hon menade att hemmet skulle vara en modell för hela samhället. Hon sökte politisera hem och familjerelationer genom skrifter som Skönhet för alla (1899) och Barnets århundrade (1901).
Från vänster konstnärens syster Betty Hirsch, skådespelerskan Olga Björkegren, Lisen Bonnier, konstnären Nanna Sohlman Bendixson, Ellen Key, Hanna Hirsch-Pauli, Gerda Berg och konstnären Richard Berg, bokförläggare Karl Otto Bonnier, konstnären Georg Pauli, pedagogen och författaren Artur Bendixson och skriftställaren Klas Fåhreus (samt okänd gestalt i fönstret).