Kvicksilvrets kulturarv

Världsarv
Kvicksilvrets kulturarv. Almadén och Idrija
Antonijev rov, gruvingång i Idrija
Antonijev rov, gruvingång i Idrija
Geografiskt läge
LandSlovenien och Spanien
Data
TypKulturarv
Kriterierii, iv
Referens1313
Historik
Världsarv sedan2012  (36:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Kvicksilvrets kulturarv, Almadén och Idrija är ett världsarv som omfattar två europeiska gruvorter där man brutit kvicksilver. Den ena är Almadén i Spanien och den andra är Idrija i Slovenien.

I Almadén har kvicksilver brutits sedan antiken, medan i Idrija påbörjades år 1490.[1] Kulturarvet i Almadén omfattar byggnader som härrör från stadens gruvhistoria, däribland Retamars slott, religiösa byggnader och traditionella boningshus. Idrija kännetecknas av kvicksilverbutiker och infrastruktur, men också gruvarbetarnas bostadskvarter och en gruvarbetarteater. Platsen bär vittnesbörd för den interkontinentala handeln med kvicksilver som genererat viktiga handelsutbyten mellan Europa och Amerika i århundraden. De två platserna representerar de två största kvicksilvergruvorna i världen och har varit i drift fram till nära nutid.[1]

Nomineringsprocessen

Idrija började vägen till att skrivas in som världsarv 2006.[2] Från början gjordes förberedelser tillsammans med kvicksilvergruvan Huancavelica i Peru, med kopplingar till den interkontinentala leden Camino Real. Senare fokuserade man på att få tillstånd en nominering som tillsammans med silvergruvan i San Luis Potosi i Mexiko. Detta förslag fick dock inte tillräckligt stöd. När inte heller detta fungerade bestämde man sig för att fokusera på gruvbrytningen i relation till teknologiska och industriella processer som påverkat den ekonomiska och kulturella utvecklingen i de två regionerna Idrija och Almadén.[3]. Detta förslag nominerades så småningom och blev den 1 juli 2012 upptaget som världsarv under namnet Kvicksilvrets kulturarv, Almadén och Idrija.[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] ”Heritage of Mercury. Almadén and Idrija” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/list/1313/. Läst 1 juli 2012. 
  2. ^ ”Dediščina živega srebra. Almadén in Idrija” (på slovenska). Občina Idrija. Arkiverad från originalet den 27 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120627034215/http://www.idrija.si/oobcini/druzbene-dejavnosti/kulturna-dediscina/dediscina-zivega-srebra.html. Läst 1 juli 2012. 
  3. ^ ”Rudnik živega srebra Idrija zapisan na Unescov seznam” (på slovenska). MMC RTV Slovenija. 30 juni 2012. ISSN 1581-372X ISSN 1581-372X. http://www.rtvslo.si/kultura/drugo/rudnik-zivega-srebra-idrija-zapisan-na-unescov-seznam/286414. Läst 1 juli 2012. 
  4. ^ ”Sites in Iran, Malaysia, Canada, Slovenia, Spain, Germany, Portugal and France on UNESCO’s World Heritage List” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/news/900/. Läst 1 juli 2012. 
Världsarv i Slovenien
1 Delas med Frankrike, Italien, Schweiz, Tyskland, Österrike. 2 Delas med Spanien.
Världsarv i Spanien
Klippmålningar på iberiska halvön · Leden till Santiago de Compostela ·
Asturien
Galicien
Kantabrien
Aragonien
Baskien
La Rioja
Madrid
Extremadura
Kastilien-La Mancha
Kastilien och Leon
Balearerna
Katalonien
Valencia
Andalusien
Kanarieöarna
1 Delat med Frankrike. 2 Delat med Portugal. 3 Delat med Slovenien.

Media som används på denna webbplats

Šelštev, Idrija.jpg

The mid-18th-century house Šelštev in front of Antonijev Rov, the mine entrance to the Idrija Mine. It was also the birthplace of the Slovene engineer Stanko Bloudek.

photo:Ziga 08:43, 9 November 2006 (UTC)