Kvarteret Tofslärkan
.jpg)
Kvarteret Tofslärkan är ett kvarter i Lärkstaden på Östermalm i Stockholms innerstad. Kvarteret bebyggdes mellan åren 1909 och 1914 med townhouses efter engelsk förebild och omges av Tyrgatan i söder, Valhallavägen i öster, av Verdandigatan i söder och av Odengatan. I sydost ligger en del av parken Balders hage. Inom kvarteret finns tre ambassader: Lettlands, Estlands och Botswanas.
Historik
Kvarterets storlek och läge fastställdes i samband med stadsplaneringen för området på 1880-talet som i sin tur initierats av Lindhagenplanen. Området låg i stadens utkant. På platsen fanns en ödslig bergsknalle som, med undantag av några ruckel, var obebyggd, vilket framgår på ett fotografi från 1890-talet. I en stadsplan från 1902, upprättad av arkitekt Per Olof Hallman, bildades till en början ett enda stort långsmalt kvarter vilket kallades Lärkan. Det styckades i 51 fastigheter (Lärkan 2–52, nr 1 fanns inte) med storlekar mellan drygt 270 och 550 kvadratmeter. 1907 antogs en ny stadsplan i vilken storkvarteret Lärkan delats upp i fyra mindre kvarter som fick namnen (från öst till väst): Piplärkan, Sånglärkan, Trädlärkan samt Tofslärkan. Kvarteren åtskildes av 12 meter breda gator samtidigt behölls den ursprungliga fastighetsstrukturen och -storleken som fortfarande finns kvar idag.
I början av år 1908 startade planerings- och sprängningsarbetena. I februari 1909 inleddes auktionerna av de 51 villatomterna i kvarteret Lärkan. Det infann sig 150 spekulanter och 41 tomter såldes omgående. Köpet skulle dock först godkännas av drätselkammaren [1] Det var vanligt att arkitekter eller byggmästare köpte tomter i lärk-kvarteren eftersom de var insatta i stadens framtida byggplaner. De första villorna stod färdiga 1910 och inom enbart fyra år var hela kvarteret bebyggt. Lärk-kvarterens namn är fågelrelaterade och anknyter till områdets liknande namn som Domherren, Flugsnapparen, Lövsångaren, Näktergalen, Skatan, Sädesärlan, Trasten och Vakteln.
Kulturhistorisk bedömning och arkitektur
Kvarteret Tofslärkan består av 14 fastigheter. Inom kvarteret finns sju av Stadsmuseet blåklassade fastigheter (Tofslärkan 2–7 och Tofslärkan 11), vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Resterande är grönklassade och anses av Stadsmuseet vara "särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".[2] Arkitekturen är nationalromantiken med inslag av jugend.
Intressant är den blåklassade raden Tofslärkan 2–7 med samkomponerade fasader mot Odengatan. På arkitekt Folke Zettervalls initiativ kom berörda byggherrar, arkitekter och byggmästare överens om att åstadkommer en enhetlig gatubild för villorna längs med Odengatan 3–13. Det var en nyhet i Lärkstaden och en reaktion mot den allt för individuella arkitekturen som dittills präglat lärk-kvarterens stadsvillor vilka kritiserats av samtiden att vara ”brokig”. Man enades om att använda fogstruket mörkrött Helsingborgstegel till fasaderna och för övrigt ungefär samma utseende, dock med tillräcklig individuell variation. Zettervalls egen villa (Tofslärkan 7) stod först färdig och skulle utgöra förebild för de övriga.[3]
Byggherrar, boende och verksamheter (urval)
Målgruppen för nybyggarna i Lärkan var den välbeställda borgarklassen som önskade bo i eget hem i innerstadens närhet. Bland dem fanns arkitekter, ingenjörer, byggmästare, direktörer, läkare, högre tjänstemän och grosshandlare vilket även återspeglas i Tofslärkans byggherrar.
Byggherrar:
- Gustaf Alfred Johansson, byggmästare, Tofslärkan 2
- Folke Zettervall, arkitekt, Tofslärkan 7
- Johan Arvedson, läkare, Tofslärkan 8
- John Klingspor, militär, Tofslärkan 9
- Ludvig Linder, bibliotekarie, Tofslärkan 11
- Carl Johan Ulrich, regementsauditör, Tofslärkan 12
- Gunnar Jacobsson, industriman, Tofslärkan 13
Boende och senare ägare:
- Fritz Egnell, civilingenjör – efter 1925, Tofslärkan 1
- Karl Staaff, Sveriges statsminister – efter 1912 och Erik Staaff, professor – efter 1923, Tofslärkan 3
- Henric Tamm, riksgäldsfullmäktige – efter 1914, Tofslärkan 6
- Harry Fredrik Albihn, civilingenjör – efter 1925, Tofslärkan 9
- Gustaf Winqvist, företagsledare – efter 1938, Tofslärkan 14
Verksamheter:
- DDR:s konsulat – 1974 till 1990, Tofslärkan 1
- Sveriges Arkitekters Riksförbund – 1950- till 1970-tal, Tofslärkan 7
- Arvedsons gymnastikinstitut – mellan 1911 och 1937, Tofslärkan 8
- Institutet för rättshistorisk forskning – 1990-talet, Tofslärkan 12 och Tofslärkan 13
Ambassader:
- Lettlands – sedan 1995, Tofslärkan 6
- Estlands – sedan 1997, Tofslärkan 14
- Botswanas – sedan 1992, Tofslärkan 10
- Brasiliens – mellan 1999 och 2018, Tofslärkan 7
- Albaniens – mellan 1973 och 1991, Tofslärkan 14
Se även
Referenser
Noter
- ^ Frithiof Dahl – den seglande byggmästaren, sida 37
- ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
- ^ Svenska Dagbladet: Lärkstadens blifvande fasad mot Odengatan, publicerad 13 april 1912.
- ^ SSMs Byggnadsinventeringar
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister för kvarteret Tofslärkan
Källor
- Östermalm IV : byggnadshistorisk inventering 1976-1984 / Inventeringsarbetet i fält och arkiv har utförts av Stadsmuseets personal främst under tiden 1976-1978
- Kvarteret Tofslärkan - del 1, Innerstadsinventeringen Stockholms stadsmuseum (1973-1983)
- Kvarteret Tofslärkan - del 2, Innerstadsinventeringen Stockholms stadsmuseum (1973-1983)
- Stockholms adresskalender 1910–1926
- Paulsson, Thomas (1994). Den glömda staden: svensk stadsplanering under 1900-talets början med särskild hänsyn till Stockholm: idéhistoria, teori och praktik. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 23 ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Stockholmia. sid. 104-110. Libris 8369506. ISBN 91-7031-045-9 (inb.)
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 170. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
- Frithiof Dahl – den seglande byggmästaren, Murmestare Embetets i Stockholm Årsskrift 2014
- Relevanta bygglovsritningar uttagna från Stockholms stadsbyggnadskontor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kvarteret Tofslärkan.
Media som används på denna webbplats
Tomt för blivande Tofslärkan 11 och 12, vy västerut. Huset i bakgrunden är Trasten 14 med "Ryska kyrkan", Odengatan 2, byggd 1892.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 4, Odengatan 9, Byggnadsår 1912-13, arkitekt H Schulse, byggherre Kl Edblom, byggmästare R Edblom.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 7, Odengatan 3, Nybyggnadsår 1909 - 1910, Folke Zettervall (Byggherre) Folke Zettervall (Arkitekt), Frithiof Dahl (Byggmästare)
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 11, Tyrgatan 9, 1909 - 1910 Nybyggnad
Upphovsman D. E. Thorsén (Byggmästare)
Erik Hahr (Arkitekt)
Ludvig Linder (Byggherre)
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tegnérgatan i Stockholm, gamla och nya gatuskylten i kvateret Lindansaren
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 13, Tyrgatan 5. 1909 - 1910 Nybyggnad
Upphovsman Andreas Nordström (Byggmästare)
Erik Josephson (Arkitekt)
Gunnar Jacobson (Byggherre)
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 6, Odengatan 5. Byggnadsår 1912-14, arkitekt Folke Zettervall, byggherre och byggmästare R Edblom
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 5, Odengatan 7. Byggnadsår 1912, arkitekter G Lindén & Co Almqvist, byggherre och byggmästare N Persson.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 10, Tyrgatan 11: Byggnadsår 1909-12, arkitekter Hagström & Ekman, byggherre och byggmästare R Edblom.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 1, Verdandigatan 2: Byggnadsår 1911-13, arkitekt I G Ekedahl (fasad) och I Engström, byggherre W Blomberg, byggmästare I Eng- ström. Påbyggnad med en våning 1917, ark J Norborg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Odengatan 13 / Verdandigatan 4 (Tofslärkan 2): Byggnadsår 1912-14, arkitekt Victor Bodin, byggherre och byggmästare A Johansson.
Kvarteret Lärkan med blivande kvarteret Tofslärkan inom röd ram
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lärkstaden, Tofslärkan 8, fasad mot Valhallavägen
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tyrgatan 7 (Tofslärkan 12), Stockholm. Byggnadsår 1910, arkitekt E.O. Ulrich, byggherre Carl Johan Ulrich, byggmästare Carl Eugen Öfverberg
Kvarteret Tofslärkan mot Odengatan, från höger: Tofslärkan 2, 3, 4, 5, 6, 7
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tofslärkan 14 och 13 (t.h.), Lärkstaden, Stockholm
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Tyrgatan 13/Valhallavägen 60 (Tofslärkan 9). Byggnadsår 1909-10, arkitekt Th Thoren, byggherre J Klingspor, byggmästare E Öfverberg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Odengatan 11 (Tofslärkan 3): Byggnadsår 1912, arkitekt V Bodin, byggherre och byggmästare H Wadstrand.