Kvarns bruk

Kvarn är ett före detta järnbruk, en herrgård och en militär förläggningsort i Kristbergs socken, norr om Borensberg, Motala kommun, Östergötlands län.

Ortens namn

I den äldsta källan, 1535 års räkenskapslängder, stavas Kvarn "Quern". I ett brev från Gustav Vasa 31 mars 1558 stavas orten Qvärn. I Vadstena stads äldsta tänkeböcker omtalas 1582 "Erich Larsonn i Quarn". På 1636 års geometriska karta över Kvarn (Qwarn) finns förutom en mjöl-kvarn också en "sågeqwarn", det vill säga en vattendriven såg. Ännu in på 1900-talet var stavningen Qvarn.

Bruket

Kvarns bruk, beläget vid den del av Finspångsån som kallas Kvarnsån, fick sina privilegier redan 1640. Nicolaus Basilier (död 1679), arrendator på Kungs Norrby, strax öster om Borensberg i Brunneby socken beviljades då rätt att uppföra en knipphammare, men förefaller aldrig ha utnyttjat denna rättighet. Däremot anlade Basilier 1639 en knipphammare vid Näs, en bit öster om Borensberg och inte långt från Kungs Norrby.

Ännu 1674 var hammaren vid Kvarn "obyggd".[1] Inte heller 1765 fanns någon knipphammare vid Kvarn.[2] Någon gång efter 1681 startades istället stångjärnsproduktion av Daniel Mathon, tidigare bokhållare vid Finspångs bruk.[3] Denne hade 1676 köpt Kvarns egendom av Jean De Geer på Godegårds bruk (född 1632 i Amsterdam som Louis de Geers yngste son).[4]

Tre generationer Victorin var brukspatroner på Kvarn. Den förste var Johan Victorin (1674–1757), gift med Sara Elisabeth Mathon (1681–1726), dotter till Daniel Mathon. Johan Victorin köpte bruket 1705. Efter hans död 1757 och fram till 1828 innehades bruket av sonen Johan Carl Victorin (1744–1828). Åren 1794–1797 ägde denne även Karlströms bruk, det andra järnbruket i Kristbergs socken. Från 1828 och fram till sin död 1857, då Kvarns bruk lades ned, var Per Henric Victorin (1790–1857) ägare. 1857 beviljades för bruket nedläggning för alltid. Bruket hade då två härdar.[5]

Smedsläkter med anknytning till Kvarns bruk

Exempel på smedsläkter med anknytning till Kvarn är Allard, Bergling, Bock, Goding, Swartling, Toll och Qvarfordt.

Herrgården

Huvudartikel: Kvarns herrgård

Till bruks- och lantegendomen hörde Kvarns herrgård. Från 1857 ägdes Kvarn av Per Henric Victorins son vice häradshövdingen Carl Henric Victorin (1832–1866). Dennes bror Johan Fredrik Victorin hann bli en framstående zoolog och forskningsresande i Afrika (Kaplandet) trots att han avled då han endast var 24 år gammal. Carl Henric Victorins sonson var författaren, översättaren och filmregissören Harald Victorin, född 1889 i Kristbergs socken (död 1960, i Danderyd).

Carl Henric Victorins son Johan Karl Victorin (död 1917) sålde den till Kvarn tillhöriga egendomen Älgmyra (som han ärvt och brukat) till sin svåger, vice häradshövdingen Pehr Orre (1851–1931), gift med Henny Victorin (1864–1905). När Henny (dotter till Carl Henric Victorin) avled 1905 hade QKvarn varit i Victorinarnas ägo i exakt 200 år.

Under Orres tid tid vistades konstnären och fotografen Didrik von Essen (1856–1922) på Kvarn där han vid en ombyggnad av herrgården utförde dekorationsarbeten. Östergötlands länsmuseums fotodatabas rymmer flera av von Essens foton från Kvarn.

Kvarns egendom inrymde bland annat mejeri och kvarn och under en tid även ett bränneri.

Militär förläggningsort

Sedan 1963 är Kvarn säte för den militära skjutskola som fram till 1961 fanns i Rosersberg norr om Stockholm då den flyttades till Linköpings garnison och inordnades under Livgrenadjärregementet (I 4). Den 1 juni 2013 firades Försvarsmaktens 50-åriga verksamhet i Kvarn.[6] Prästtomta skjutfält har under åren utökats till 7 500 hektar. Från början var skolans namn Infanteriets stridsskola (InfSS), från 1991 Arméns infanteri- och kavallericentrum, från 1995 Stridsskola Mitt och från 1999 Markstridsskolan i Kvarn (en annan del av Markstridsskolan finns i Skövde garnison). Dessutom utbildar Helikopterflottiljen värnpliktiga i Kvarn. Även Skaraborgs regemente (P 4) i Skövde har ett detachement i Kvarn och för utbildning av ett pansarskyttekompani. Från sommaren 2016 finns även ett brigadspaningskompani lokaliserat till Kvarn. Sveriges största anläggning för strid i bebyggelse finns sedan 2011 i Kvarn. Den inrymmer totalt 42 byggnader.[7] Anläggningen, som heter Spång, är uppkallad efter en av de tidigare gårdarna på orten. Den innehåller en fiktiv stadskärna och är 500 x 500 meter stor. Hösten 2016 samövade finska och svenska soldater i träningsanläggningen.[8]

Samhället och trakten däromkring - den stora evakueringen av gårdar 1961

Innan Kvarn blev en militär förläggningsort fanns här ett samhälle med skola, postkontor, handel, festplats med mera. När skjutfältet etablerades vid 1960-talets början revs ett stort antal gårdar (bland andra Spångs och Bondeby herrgårdar) och torp på landsbygden norr och öster om samhället. En del av dem var uppkallade efter utländska orter såsom Leipzig, Lützen, Paris och Musko (Moskva).[9] Sångaren, poeten och visdiktaren Mats Paulson har rötter i Musko genom sin morfar, snickaren Oskar Nilsson[10] som innehade gården innan den införlivades med skjutfältet.[11] [12] [13]

När Prästtomta skjutfält 1961 utvidgades från 800 hektar till 6 000 hektar skog, åker och ängsmarker beräknades ett 80-tal familjer (sammanlagt cirka 400 personer) få överge sina gårdar.[14] Dagens Nyheter skrev på förstasidan 17 februari 1961: "En av de största tvångsförflyttningar som ägt rum i Sverige i senare tider har nu tagit sin början". Rubriken var: "Hel bygd evakueras. 80 gårdar ödeläggs". Sedan utrymningen av gårdarna avslutats konstaterade TT att 56 lantbrukare med 259 familjemedlemmar (det vill säga sammanlagt 315 personer) fått lämna sina hem.[15] Av lantbrukarna ägde 22 egna gårdar som staten inlöste. Till det kom 34 arrendatorer, varav 27 kronoarrendatorer på Gullbergs kronopark. TT betecknade utrymningen som "Den största svenska folkförflyttningen i modern tid".[15]

Från Kristbergs socken utflyttade år 1960 24 personer och år 1961 cirka 75 personer till följd av skjutfältets utvidgning.[16] De sammanlagt cirka 100 personerna motsvarade drygt 7 procent av socknens folkmängd vid början av 1961.

När riksdagsbeslutet togs 2 december 1959 var motståndet mot utvidgningen stort i båda kamrarna. I första kammaren röstade 75 för och 52 mot. I andra kammaren var röstsiffrorna 112 respektive 74.[17]

Från början fanns det planer på ett 17 000 hektar stort skjutfält i Borensbergs, Vreta kloster, Tjällmo och Hällestads kommuner.[18] Meningen var att skjutfältet, förutom av Infanteriets skjutskola (InfSS), även skulle användas av Svea artilleriregemente (A 1) som var på väg att omlokaliseras från Järvafältet i Stockholm till Linköping. Om dessa planer hade förverkligats hade 525 personer tvingats flytta från sina gårdar.

Kvar i samhället Kvarn finns bland annat soldattorpet Rosenberg med årtalet 1799 inmurat på ena gaveln.

Bygdespelet "Gårdarna som försvann - från bruksbygd till stridsskola"

Det var en stor förändring för dem som brukade och bebodde de många gårdar som försvann när skjutfältet och stridsskolan anlades vid Kvarn. Sommaren 2014 uppförde Kulturföreningen Axet ett bygdespel i Borensbergs Folkets park till åminnelse av detta förlopp.[19] Spelet tar avstamp i brukstiden med tvister mellan brukspatronerna Johan Victorin på Kvarns bruk och Gabriel Bergenstråhle på Karlströms bruk om vattentillförseln i den å i Kristbergs socken som de båda bruken var belägna vid.

Försvarsmaktens väderstation i Kvarn

SMHIs väderdata från Kvarn kommer från Försvarsmaktens mätstation som ligger på Prästtomta skjutfält flera kilometer öster om Markstridsskolans huvudbyggnader i Kvarn. Mätplatsen är belägen latitud 58.6277 och longitud 15.4372 på 72 meters höjd över havet, norr om den forna gården Prästtomta.[20]

Referenser

Noter

  1. ^ Björn Gottlieb Från det gamla Husbyfjöl (1967) sid. 164
  2. ^ Sven Rinman: "Berättelse om järnmanufakturverkens och svartsmidets tillstånd uti Östergötland för år 1765"
  3. ^ Karl Erik Bergsten: Östergötlands bergslag. En geografisk studie (1946) sid. 251
  4. ^ Björn Gottlieb Från det gamla Husbyfjöl (1967) sid. 236
  5. ^ Statistiska centralbyrån: Bergskollegii underdåniga berättelser om förhållandet med bergshanteringen 1857 s. 39 i pdf:en
  6. ^ Motala Vadstena Tidning 3 juni 2013
  7. ^ ”Motala Vadstena Tidning 23 november 2016”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116163502/http://www.mvt.se/nyheter/svenska-och-finska-soldater-samarbetar-i-kvarn-om4393365.aspx. Läst 14 januari 2017. 
  8. ^ Expressen 21 november 2016
  9. ^ Om Paris och Musko
  10. ^ "Moskwa/Musko" i Qvarn förr och nu: Kvarns utveckling under fyra sekel. Borensberg: Borensbergs hembygdsförening i samarbete med Noteria 2013, sid. 36-39
  11. ^ Mats Paulson om sin morfar
  12. ^ Mats Paulson diktar om morfars stuga
  13. ^ "Morfars stuga" av Mats Paulson i Qvarn förr och nu: Kvarns utveckling under fyra sekel. Borensberg: Borensbergs hembygdsförening i samarbete med Noteria 2013, sid. 35
  14. ^ Dagens Nyheter 8 februari 1961 och 17 februari 1961
  15. ^ [a b] Svenska Dagbladet 3 oktober 1961
  16. ^ Kristbergs församling 1960 sid. 11 respektive Kristbergs församling 1961 sid. 11
  17. ^ "Skjutfältet bröt partigränser. Stort motstånd i båda kamrarna". Svenska Dagbladet 3 december 1959
  18. ^ Svenska Dagbladet 27 juni 1958
  19. ^ ”Corren 28 augusti 2014”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170314063255/http://www.corren.se/kultur-noje/teater/amatorer-visar-sin-karlek-till-hembygden-7268129.aspx. Läst 13 mars 2017. 
  20. ^ ”Försvarsmaktens mätstation i Kvarn på SMHIs hemsida”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180629131345/https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/observationer#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,tab=vader,param=t,stationid=85390,type=weather. Läst 29 juni 2018. 

Tryckta källor

  • Karl Erik Bergsten: Östergötlands bergslag. En geografisk studie Lund 1946
  • Björn Gottlieb: Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring, Borensberg 1967
  • Konung Gustaf den Förstes Registratur (Gustaf I Reg.) del 28 Stockholm 1914
  • Wollmar Orre: "Något om Victorinarna på Qvarn", i Kristbergs Församling 1965
  • Sven Rinman: "Berättelse om järnmanufakturverkens och svartsmidets tillstånd uti Östergötland för år 1765", i Tjänsteberättelser rörande den grövre järnförädlingen 1761-70 Stockholm 1935
  • Qvarn förr och nu: Kvarns utveckling under fyra sekel. Borensberg: Borensbergs hembygdsförening i samarbete med Noteria 2013
  • Vadstena stads äldsta tänkeböcker (utgivna av Georg j V Ericsson) Uppsala 1945-52

Externa länkar

Illustrationsbehov Östergötlands län Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

Media som används på denna webbplats

Camera-photo.svg
Camera icon
Östergötlands läns vapen.png
Östergötlands läns vapen. Blasonering: I rött fält en gyllene grip med drakvinge och och draksvans samt med blå draktunga och beväpning, i vart av sköldens hörn åtföljd av en ros av silver.